Språkmetoden får nyanlända att lära sig snabbare
Forskning Med en ny flyktingvåg uppstår på nytt frågan: Hur hjälper vi de nyanlända barnen att inte halka efter i skolan? Genom att låta eleverna växla mellan svenska och modersmålet i alla ämnen, visar ny forskning.
– Med den här metoden lär sig elever mer på kortare tid, säger Anders Jakobsson vid Malmö universitet där han varit med att ta fram världsunik forskning på området.
Han är professor i naturvetenskapernas didaktik och det var när han handledde doktoranden Annika Karlsson som han insåg att de var något hett på spåren:
– Vi märkte att elever som kommit till Malmö med arabiska som modersmål hamnat långt efter i naturvetenskapliga ämnen trots att de varit i landet i många år.
"Hörde av sig från hela världen"
Men när man i undervisningen i exempelvis biologi började använda arabiskan parallellt med svenskan, så lärde sig eleverna mycket snabbare.
– Tillsammans skrev vi en artikel om våra rön i ”International Journal of Science Education”. Och den fick enorm respons! Forskare och skolor hörde av sig från hela världen.
Det ledde i sin tur fram till den internationella antologi som nyligen kom ut, där Anders Jakobsson är redaktör: ”Translanguaging in Science Education”. Där har forskare från Europa, USA, Asien och Afrika stött och blött frågan om hur man bäst använder flera språk i undervisningen.
– Amerikansk forskning visar att det tar i snitt fem år för en elev att bli lika bra som övriga elever på att tillgodogöra sig ämnena på sitt nya språk. Under den tiden riskerar de att stanna i sin kunskapsutveckling.
Och hur snabbt skulle det gå om de parallellt lär sig ämnet på modersmålet?
– Snabbare! Exakt hur mycket snabbare, det får framtida forskning visa.
"Oerhört ovanligt"
I Malmö kunde han och Annika Karlsson konstatera att när eleverna har tillgång till sitt modersmål begriper de svåra sammanhang lättare. Han exemplifierar med undervisningen om fotosyntesen:
– I meningen ”fotosyntesen är en process där de gröna växterna med hjälp av solens energi omvandlar koldioxid och vatten till glukos och syre” lär sig eleverna nyckelorden fotosyntes och koldioxid på svenska. Men sambandsorden ”med hjälp av” och ”omvandlar till” förstod de bättre efter att ha diskuterat dem på det egna språket också.
Hur vanligt är det i svensk skola att man undervisar på två språk samtidigt klassrummet?
– Vi har ingen heltäckande bild, men det är oerhört ovanligt.
Varför testar inte fler?
– Jag tror att det fortfarande finns en viss politisk blockering. Nyanlända elever ska lära sig svenska, basta! Men det är feltänkt. Även deras svenska skulle bli bättre om de parallellt kan arbeta på sitt eget språk.
Vi har ju haft modersmålsundervisning i decennier i Sverige. Borde vi tänka nytt kring hur den undervisningen ska gå till?
– Jag förstår att det är en resursfråga också, det skulle krävas många modersmålslärare för att fullt ut hjälpa eleverna att lära sig på två språk samtidigt. Men jag tror ändå att det skulle gå att organisera undervisningen lite annorlunda.
Stora utmaningar
Det finns flera exempel på skolor som går i den här riktningen, berättar han. Vissa modersmålslärare samlar sina elever i en språkstuga direkt efter en lektion i ett NO- eller SO-ämne och går igenom vad de lärt sig, andra sitter i klassrummet och viskar översättningar.
Men utmaningen är stor, visar hans besök i exempelvis Malmöområdena Arlöv och Rosengård:
– I ett och samma klassrum kan det finnas elever med sju olika modersmål.
LÄS ÄVEN
Språkliga hinder röjs bort – och gör matten lättare
Därför la de ner förberedelseklasserna
