Så håller hon tyskan levande på skolan

Idag har Gesine Roth-Ljungman ett 60-tal elever i tyska i tre av åtta paralleller på högstadieskolan Nya Munken. Här är spanska det största språket. Men tyskan har alltså stått sig väl.

– Vi har inte minskat gruppen som väljer tyska. Det är en stadig grupp.

Hon undervisar i både engelska och tyska och ser språkens olika utmaningar för henne som lärare:

– Engelskan kan vi inte värja oss från. En del av mina elever är faktiskt bättre på engelska än svenska. Med tyskan får de kämpa lite mer.

Hon tror att föräldragenerationen, i vilken många läst tyska, befäster myten om den svåra grammatiken.

– Vi ska inte göra det svårare än det är. Vi måste bemöta myten om den svåra grammatiken. Den har ändå en tydlig ordning och många ord kan vi svenskar lätt känna igen.

”Måste våga låta o-svensk”

Vi kommer in på det tyska uttalet som ibland kan tyckas svårt även om tyskan är ett germanskt språk och i mångt och mycket liknar svenskan.

– Att lära sig säga ”ich”, jag, på rätt sätt kan ta lång tid. Man måste våga låta o-svensk när man lär sig nya språk.

För att sprida tyskan till fler svenska elever tror hon på att marknadsföra både språket och kulturen.

– Det kan till exempel handla om att lyfta fram tysk musik eller att gamla elever kommer och berättar vilken nytta de haft av att kunna tyska.

Hon tror också att det gäller att poängtera likheterna mellan våra germanska språk.

Själv brinner Gesine Roth-Ljung för sitt jobb och visste redan som barn att hon ville bli lärare. Hon är född i Tyskland men uppvuxen i Sverige. Hon har också pluggat och arbetat i USA i sju år.

Roligast är det, tycker hon, när eleverna märker att de kan kommunicera på tyska, även med ett ganska begränsat ordförråd.

Aptitretare till tysk kultur

Nya Munken har varje år ett utbyte för årskurs 9 med en skola i Leipzig.

– Våra elever reser dit och de får även ta emot elever därifrån.

Resorna är nyttiga på många plan. De flesta tyska elever talar inte alls lika bra engelska som de svenska så hennes elever måste våga tala. De får också en möjlighet genom resan att orientera sig utanför skolan, med hjälp av tyska språket.

– I Tyskland är alla vana vid utbyten mellan skolor och länder. Så är det ännu inte här.

Att tysk kultur inte tar så mycket plats i Sverige märker hon tydligt. Men hon hittar vägar att öppna för sina elever.

– Som att jag kan ge dem i läxa att se korta filmer från till exempel Goethe-Institutet, UR eller ZDF mediathek. Så kan de få ett slags aptitretare till tysk kultur.

Det kan handla om såväl film, spel, musik som teater. Hon samarbetar även med företag som jobbar mycket mot Tyskland. Det kan vara studiebesök av olika slag och i höstas fick två av hennes elever göra sin prao på ett företag de besökt. Eleverna provar också på att göra tysk mat med en tysk kock på hem- och konsumentkunskapen. De går också på tysk restaurang tillsammans för att få smak på det tyska.

– Jag vill visa att hur tyskan kan användas på många områden. Det är ändå Europas största språk och vår största handelspartner, även om många på högstadiet inte riktigt förstår det där med handelspartner … yrkeslivet känns långt borta för dem.

På Nya Munken, en högstadieskola, har Gesine Roth-Ljungman arbetat i 30 år men även haft andra uppdrag parallellt:

– Jag har också undervisat på vuxenutbildning, gymnasiet och på lärarutbildningar samt även på Goethe-Institutet. I USA undervisade jag i svenska och i tyska på två olika universitet.

LÄS ÄVEN

Han tvättar bort tyska grammatikens mossiga stämpel

Svenska elevers tyskkunskaper står sig väl i Europa

Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem

Forskaren: Pensionerade språklärare kan lyfta skolan