Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem

Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Hon tycker sedan länge att det är dags att stärka språkens ställning i skolan.

Hon påpekar att med tanke på att cirka 1 000 tysklärare och lika många fransklärare förväntas gå i pension de närmaste fem åren och att det samtidigt bara utexamineras runt 100, om ens det, i dessa ämnen varje år, så kan det bli svårt att genomföra undervisning i dessa språk överallt.

"Variationen är så stor"

Varje huvudman ska kunna erbjuda minst två av språken tyska, franska och spanska och hon noterar att det redan i dag går sådär när det kommer till att efterleva det som står i grundskoleförordningen.

– Om språket eleven egentligen vill läsa inte erbjuds på skolan erbjuds ibland eleven att åka till någon annan skola men det kan ju vara ganska negativt att behöva göra det för några timmar i veckan. Jag har även sett exempel på friskolor som inte efterlever den här regeln och inte erbjuder två språk. Variationen är så stor, säger Camilla Bardel.

En lärarenkät som är en del av ett stort forskningsprojekt där 315 lärare ingår, visar att många lärare är medvetna om att det finns problem kring ämnet moderna språk.

– Och om ett bristande intresse från alla möjliga håll, inte bara från eleverna utan det är en allmän attitydfråga, säger Camilla Bardel.

"Ganska många hoppar av"

Med en allmän attitydfråga menar hon att skolvärlden signalerar att moderna språk inte är så viktigt i jämförelse med vissa andra språk. 

– Moderna språk är ett ämne man väljer inom det så kallade språkvalet inför årskurs sex och de flesta elever är roade och nyfikna i början men sen är det ganska många som hoppar av i sjuan, åttan och nian. De får inte något slutbetyg i ämnet och det hänger ju ihop med att man faktiskt kan hoppa av tyska, franska eller spanska, konstaterar Camilla Bardel.

Visst är det en extra morot för en del elever att det ger meritpoäng att läsa moderna språk om man har fullföljt ämnet i årskurs nio, menar hon. Men hon lägger sedan till att det är en dubbel signal.

– Det signalerar att det är värdefullt att fortsätta läsa men det säger inte att språket i sig är viktigt. Om den mekanismen inte var inlagd skulle troligen ännu flera hoppa av. Det ser man också, att avhoppen har minskat något de senaste 15-20 åren, säger Camilla Bardel och lägger till att det på gymnasiet bara ger meritpoäng att fortsätta med språk som man har läst tidigare, inte att läsa ett nybörjarspråk.

RÄTTELSE: I en tidigare version av den här intervjun, publicerad i tidningen Ämnesläraren nummer 4-2021, angav vi felaktigt att Camilla Bardel leder forskningsprojektet där lärarenkäten hon nämner ingår. Det stämmer inte, det är professor Jonas Granfeldt vid Lunds universitet som leder det forskningsprojektet.

LÄS ÄVEN

Därför är det bra att lära sig ett språk till

Spångberg: Franska språket berikar mitt liv

Skolverket: Fler bör läsa tyska och franska