Så lockar hon elever till franskan

På väggen, alldeles innanför dörren, har Eva Beckvid satt upp en krönika där Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski argumenterar för vikten av att lära sig tyska och franska. På tavlan bredvid artikeln står det ”100 % français”.

För första gången på länge är både Eva Beckvid och eleverna som läser ekonomi respektive naturvetenskapsprogrammen på plats i klassrummet på Blackebergs gymnasium i Stockholm efter många distanslektioner. I smågrupper berättar de engagerat om sina favoritfilmer och favoritserier.

– Jag valde franska för att min tolvåriga hjärna tyckte att det lät fint, att det var ett vackert språk, säger Mona Ibrahim, elev i NA19B.

”Det är svårt att få alla med sig om det är minst 25 elever och språket är helt nytt för dem.”

Hon, liksom Elsa Smith, ska läsa franska även i trean. Mona menar att det finns många fördelar med att kunna ett språk till.

– Valet stod mellan att kunna språket lite halvt eller att fortsätta och faktiskt ha användning av det, förklarar Mona Ibrahim som också lägger till att det är en bra kombo att kunna både franska och arabiska.

– Det har varit mycket roligare med franska nu i gymnasiet, det beror mycket på läraren och på att vi är många från vår klass, att vi har den gemenskapen, säger Elsa Smith.

Eva Beckvid har varit lärare i 25 år och har jobbat på Blackebergs gymnasium i tio år. Hon tycker att det pratas för lite om betydelsen av de språk som i den svenska skolan räknas som de moderna språken: franska, tyska och spanska. Hon suckar också över att så få av dagens gymnasieelever vill bli lärare och är väl medveten om att de två problemen går hand i hand, det saknas lärare och inte minst saknas det lärare i moderna språk.

– Det gäller att öka intresset för språk men också för att bli lärare. Och när det kommer till språklärarutbildningen tror jag att det återigen skulle behöva bli obligatoriskt att läsa en termin utomlands. Det handlar både om att få nödvändig kompetens och om att känna sig tryggare, känna att man behärskar språket, menar Eva Beckvid.

"Språk ingår inte i drömmarna"

Hon och moderna språk-kollegorna pratar mycket om att verklighetsanpassa undervisningen, om att inte bara plugga glosor som eleverna inte kommer att ha användning av. Så målet är att komma så nära deras verklighet och intressen som möjligt.

– När jag pratar med eleverna om vad de vill göra så vill de göra saker som de tjänar bra med pengar på och de vill göra sånt som är lite häftigt och coolt. Men språk ingår inte i de drömmarna, förutom engelska. Det är som om de inte känner något behov av det, att de inte förstår att det är en konkurrens-faktor, säger Eva Beckvid.

Att engelska är viktigt, det får eleverna höra från föräldrar och från samhället. Men alla därute i världen pratar inte engelska, påpekar Eva Beckvid som också tycker att skolornas studie- och yrkesvägledare borde poängtera vad man faktiskt kan göra med sina språkkunskaper. Även om du inte drömmer om att bli översättare eller lärare, så är moderna språk ett komplement. Är siktet inställt på att bli ingenjör så finns det kurser på franska för ingenjörer på KTH.

– Att kunna komma och möta folk på deras språk, den praktiska nyttan av det: åh! Det är den känslan jag försöker förmedla, för jag blir så upplyft varje gång jag har fått vara någonstans och prata. Det är en sån lycka, säger Eva Beckvid som för övrigt är lärare även i engelska.

Krävs mindre grupper i språk

Att inte alla högstadieskolor längre erbjuder alla tre språken, för att det inte är ekonomiskt hållbart, påverkar i förlängningen också intresset eftersom det skapar stora grupper i de språk som erbjuds.

– Alltså, klasser är alltid för stora, så är det i skolan i dag. Men när det trängs in 30 elever i en grupp så funkar det i engelska, de kan ändå känna sig sedda. Men som lärare är det svårt att få alla med sig om det är minst 25 elever och språket är helt nytt för dem. Då tappar de intresset om de inte får den hjälp de behöver. Språkgrupper skulle behöva vara hyfsat små i början så att alla får stöd, säger Eva Beckvid.

1994 kom spanska in som modernt språk i den svenska skolan och både franska och tyska har tappat mark gentemot nykomlingen som inte längre är så färsk.

– Till en del handlar det nog om ryktet som nått eleverna sedan länge, att spanska är lite lättare. Man tror nog också att spanska kan man använda när man åker till playan, men vad ska man använda tyska och franska till? De har nog inte förstått hur svår spanskan blir när de har läst ett tag, säger Eva Beckvid.

Med i klassrummet den här dagen i Blackeberg i västra Stockholm är också VFU-studenten Alicia Dickner. Hon ska bli lärare i franska och läser den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Hon tror, precis som Eva Beckvid, att dagens ungdomar är så trygga i förvissningen om att deras kunskaper i engelska räcker gott och väl, att de samtidigt överskattar engelskans roll i världen.

– Den stora utmaningen i franskämnet är att man får så lite input utanför klassrummet. Engelskan är så mycket lättare att lära sig för den får man ändå på köpet överallt. Men kanske kan exempelvis Netflix och deras satsning på franska, tyska och spanska filmer och serier öka intresset. För annars blir det en negativ spiral av bristen på kulturell närvaro. Den gör att vi inte vill lära oss mer och lär vi oss inte språken har vi heller inte möjlighet att ta till oss kulturen, säger Alicia Dickner.

– Om man vill nå den franska populärkulturen så går det. Jag kollar jättemycket på serier och Eva säger också det hela tiden: ”Kolla på film på franska eller lyssna på musik på franska”, berättar eleven Mona Ibrahim.

I slutet av lektionen delar Eva Beckvid ut rättade prov och sorlet sprider sig i salen. ”Hur har det gått för dig?”

LÄS ÄVEN

Språklärarnas kritik av nya timplanen

Spanskläraren om fina samtalet från Alexander Isak

Forskaren: Distansundervisning tuff utmaning för språklärare

Moderna språk - ämnen i kris