Fransklärarnas samtalssatsning: ”En wow-upplevelse”
                                Camilla Rosengart och Henri Houssemaine i Fransklärarföreningen menar att den muntliga kommunikationen måste genomsyra hela undervisningen.
                        Franska
                        Fransklärarföreningen vill få lärare att våga släppa läroboken och börja samtala mer spontant i klassrummet. 
– För många blir det en wow-upplevelse, säger föreningens ordförande Henri Houssemaine. 
                    
Trots att de läst franska i flera år har många elever svårt att tala det nya språket. Den klassiska undervisningen som bygger på läromedlens kapiteltexter, grammatikövningar och gloslistor räcker helt enkelt inte till, menar fransklärarna Henri Houssemaine och Camilla Rosengart.
De är båda engagerade i Fransklärarföreningen och eniga om problemet: Det pratas alldeles för lite franska i klassrummen.
– Att kunna ett språk är att kunna tala språket. Men av tradition utgår många lärare i första hand från skrivna texter. Det muntliga blir ett bihang, säger Camilla Rosengart.
Kanadensisk metod för att lära sig franska
När hon och de andra lärarna i Fransklärarföreningen kom i kontakt med Approche neurolinguistique var det en aha-upplevelse, berättar hon.
Undervisningssättet, som länge har använts i tvåspråkiga Kanada, är snarlikt hur elever lär sig sitt eget modersmål. I stället för att börja med att läsa och översätta texter inleds undervisningen med att eleverna lyssnar till och härmar det talade språket. Därefter kommer läs- och skrivövningar.
– För läraren är det en stor omställning men vi måste skapa en vana hos eleverna att prata mycket mer, särskilt när de är nybörjare. Sedan kan de lära sig mer extern grammatik, säger Henri Houssemaine.
För att lyfta den muntliga kommunikationen har Fransklärarföreningen ordnat flera kurstillfällen och bjudit in kanadensiska forskare till Sverige.
Mer lustfylld undervisning – och bättre resultat
Henri Houssemaine menar att fortbildningen har haft stor betydelse.
– Våra medlemmar berättar att de pratar mer på målspråket nu. Undervisningen har också blivit mer lustfylld och meningsfull för eleverna. Och de når längre i sin språkutveckling, säger han.
Föreningen planerar fler utbildningsträffar i höst. Dels riktar de sig till nya deltagare, dels behövs träffarna som ett stöd för de lärare som börjat styra om undervisningen, menar Henri Houssemaine.
– Vi har hört från flera håll att föräldrar vänt sig till rektor eftersom de tycker att det talas för mycket franska på lektionerna. Det är erfarenheter som är problematiska och som vi måste följa upp, säger han.
FAKTA
Stöd i forskningen
Flera studier visar att elever är bättre på att uttrycka sig skriftligt än muntligt i moderna språk. Enligt en forskningssammanställning från Skolforskningsinstitutet främjar spontant tal på målspråket och verklighetsnära uppgifter den muntliga kommunikationen.
Talas för lite
Skolinspektionens granskningar har dock visat att målspråket talas i liten utsträckning i undervisningen i moderna språk.
Fortbildning
För att uppmuntra till mer muntlig kommu-nikation har Fransk--lärar-föreningen sedan 2021 drivit ett  fortbildningsprojekt om metoden Approche neurolinguistique.
Ny chans snart
Ett nytt utbildningstillfälle planeras tillsammans med Franska Institutet vecka 44.
Lärarhandledning
Föreningen ska även ta fram lärarhandledningar som främjar spontana samtal.
Läs mer på fransklararforeningen.com.
LÄS ÄVEN:
Tipsen som får igång spontana samtal – på franska
Hård språklärarkritik mot statliga utredningarna
Så håller hon tyskan levande på skolan
Så vill han stoppa krisen för moderna språk
Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks
Forskning: AI-teknik får elever att slappna av när de språktränar