Så här tolkade en av Helena Anderssons elever Hjalmar Söderberg på emojiska.
Till startsidan
Litteratur Går det att översätta en Hjalmar Söderberg-dikt till emojiska? Självklart, tycker svenskläraren Helena Andersson som menar att uppgiften gör att högstadieelever känner lust när de tar sig an en ganska svår text.
– Det blir levande och eleverna älskar att skriva med emojis. Det finns så många nyanser i emojiska som gör en 123 år gammal dikt väldigt levande, säger Helena Andersson, svensk- och engelsklärare på högstadiet på Ungärde skola i Lima, Dalarna.
Hon utgår från författaren och grundskolläraren Ann-Marie Körlings frågor (se bloggen Körlings ord) när hon först har ett textsamtal kring Hjalmar Söderberg-historietten ”Duggregnet” med sina elever.
Sedan får elever tolka de här raderna på emojiska: ”Åter är det höst och mörka dagar, och solen gömmer sig i rymdens skummaste vrå, för att ingen skall se hur blek och åldrad och tärd hon blivit denna sista tid. Men medan blåsten visslar i fönsterspringorna och regnet porlar i takrännan och en våt hund tjuter framför en stängd port där nere på gatan, och innan höstens första brasa ännu brunnit ned i vår kakelugn, vill jag berätta er en saga om duggregnet.”
Så här tolkade en av Helena Anderssons elever Hjalmar Söderberg på emojiska.
– När man tycker något är kul blir det enklare att lära sig språket. Det leder till ett intresse för att utveckla språket i allmänhet och blir ett modernt sätt att diskutera en text som är gammal och lite klurig, säger Helena Andersson och fortsätter:
– Många elever tycker det är ett roligt inslag i undervisningen och börjar skicka rebusar till mig på emojiska. Dessutom vet alla mina sjuor numera vem Hjalmar Söderberg är. Vi har jobbat vidare med honom och de har fått skriva en monolog utifrån hans liv.
LÄS ÄVEN
Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem
Jag är allergisk mot kvasifilosofiska frågor
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.
Läsning Svenskläraren om arbetssättet där alla har en stor chans att delta.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Centralt för att alla elever ska utveckla ämneskunskaper.
Forskning Kravet efter Ämneslärarens granskning: ”Finns ingen annan väg att gå.”
Krönika Svenskläraren: Är det bara jag som är orolig för vad det här leder till?
Lektionstipset Religionslärarens grepp får fördomar att komma på skam: ”Dynamiskt och komplext.”
Betyg Svenskläraren om de rekorddåliga betygen: ”Måste läsa mycket mer”
Undervisning ”Jag har fått en nordisk dimension i min undervisning.”
Fokus Stor granskning: Därför vill 8 av 10 lärare dela upp elever i nivågrupper.
Fokus ”Det är oinformerat, svepande och ibland ideologiskt grundat.”
Fokus Läraren: Ledningen menade att vi gick emot Skolverkets instruktioner.
Fokus Låter 15 år gamla rapporter ligga kvar – trots att innehållet är vilseledande.
Fokus Forskaren: ”Dagens situation är förskräcklig.”
Fokus Här vittnar tio lärare om varför de vill nivågruppera eleverna.