Att det finns en karta och riktiga föremål att flytta och peka på gör att även elever som inte är så säkra på engelska ger sig in i samtalet, enligt Anna Löfquist.
Till startsidan
”Många elever vill ha ett facit och veta vad som har hänt Kim men det finns det inget svar på. Att de fortfarande undrar över det tycker jag är roligt”, säger Anna Löfquist.
Lektionstipset
När elever får lösa ett mysterium tillsammans med riktiga föremål som ledtrådar uppstår fantastiska samtal på engelska, menar läraren Anna Löfquist.
– Uppgiften engagerar verkligen alla, även de som inte pratar så mycket annars.
De tre engelsklärarna Anna Löfquist, Malin Haglind och Jessica Berggren hade alla haft svårt att få till meningsfulla samtal i klassrummet. Läroböckernas diskussionsfrågor var sällan till någon hjälp, utan ledde ofta bara till ett meningslöst rabblande av fraser.
För att få i gång mer naturliga dialoger arbetade lärarna därför fram en egen Cluedo-inspirerad uppgift ”What happened to Kim” inom ramen för forskningsplattformen Stockholm Teaching & Learning Studies.
Upplägget är enkelt – eleverna ska tillsammans lista ut vad som hänt 12-åriga Kim som varit borta en dag och som själv inte minns vad som hänt.
– Uppgiften har varken frågebatteri eller ordlista utan bygger på att eleverna använder sitt eget språk för att lösa det här lilla spelet. Informationsluckan gör att de tvingas diskutera vad de tror har hänt, säger Anna Löfquist.
Att det finns en karta och riktiga föremål att flytta och peka på gör att även elever som inte är så säkra på engelska ger sig in i samtalet, enligt Anna Löfquist.
Till sin hjälp får eleverna en rad föremål, till exempel en mobil, en bussbiljett och en karta där de ska rita hur Kim rört sig under dagen.
– Vi såg att eleverna tände till på de här riktiga grejerna. De tyckte verkligen det var kul och alla gick in för uppgiften. När de inte kom på rätt ord så var de inte hämmade utan hjälptes åt och pratade med varandra på ett naturligt sätt, säger Anna Löfquist.
LÄS ÄVEN
Debatt: Elevers starka vardagsengelska döljer ett stort problem
Många studenter har problem med engelsk kurslitteratur
Lärare fruktar ökad arbetsbelastning med Gy25
Debatt ”Sans och saklighet tenderar att hamna i bakgrunden.”
Läroplanshaveriet Redaktören: Nu krävs en genomtänkt nödplan från regeringen.
Krönika ”Skillnaderna i fokus från våra geografiböcker var oerhört påtaglig.”
Läsning Handelshögskolan: Många unga saknar en naturlig introduktion till läsning.
Läroplanshaveriet Regeringen kritiseras för snäva tidsramar till Skolverket – men ger ingen intervju.
Debatt ”Läsning och skrivande inte kan reduceras till svensklektionerna.”
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Läroplanshaveriet Riksrevisionen efter nya sågningen av Skolverket: Följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet Professorns uppmaning till Skolverket: ”Riv upp och börja om”.
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.
Lön Ny statistik: Här tjänar gymnasielärare och högstadielärare bäst och sämst.