Eleverna pratar mer nu än tidigare, konstaterar Kåre Ivarsson.
Till startsidan
”Quanto costa il caffè?” Saly och Ovesta får tala med en robot-italienare på ett kafé i Rom.
Lektionstipset
Elever tycker ofta att det är pinsamt att prata på ett främmande språk inför klassen. Men det går lättare när alla sitter med hörlurar på och pratar med varsin AI-robot på skärmen.
– Jag tror att AI kan bli ett bra komplement i arbetet med elevernas muntliga språkfärdigheter, säger italienskläraren Kåre Ivarsson.
Sedan förra året testar han det digitala lärverktyget ”Immerse me” med sina elever som en av lärarna i ULF-projektet ”AI Speak” vid Göteborgs universitet.
– Det kändes spännande att pröva något nytt, säger Kåre Ivarsson som också undervisar i svenska och historia på Burgårdens gymnasium i Göteborg.
Sedan i våras har 15–20 av hans elever vid ett tiotal tillfällen tagit på sig hörlurarna och på skärmen fått vistas bland kaféer och bagerier i Rom eller på torg i Milano.
– När jag tidigare har försökt återskapa Italien i klassrummet har det känts lite konstigt, men här blir det autentiskt. Kameran kan vridas 360 grader och eleverna träffar olika italienare och kan träna på sina fraser.
”Immerse me” är ett webbaserat program där man kan ställa in svårighetsgraden. När eleven möter personer i olika realistiska miljöer läser de upp frågorna på skärmen.
– Om den fiktiva personen förstått får eleven ett svar, programmet är generöst vad gäller dåligt uttal. Det finns också ett tävlingsmoment, lite som i Duolingo, som en del elever utnyttjar.
Deras reaktioner?
– De flesta är positiva, känner sig tryggare än när de måste prata i grupp. Men vissa är kritiska, de blir osäkra inför det nya.
Kåre Ivarsson kan ännu inte avgöra om eleverna blivit bättre på att prata italienska, men konstaterar att fler vågar prata mer.
Eleverna pratar mer nu än tidigare, konstaterar Kåre Ivarsson.
LÄS ÄVEN
De skriver framtidsnoveller – med hjälp av AI
Sandström: Naivt att låta AI ta över vårt lärarjobb
Debatt ”Sans och saklighet tenderar att hamna i bakgrunden.”
Debatt Svenskläraren om att nationella proven ger ett svajigt underlag.
Läroplanshaveriet Redaktören: Nu krävs en genomtänkt nödplan från regeringen.
Krönika ”Skillnaderna i fokus från våra geografiböcker var oerhört påtaglig.”
Läsning Handelshögskolan: Många unga saknar en naturlig introduktion till läsning.
Läroplanshaveriet Regeringen kritiseras för snäva tidsramar till Skolverket – men ger ingen intervju.
Debatt ”Läsning och skrivande inte kan reduceras till svensklektionerna.”
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Läroplanshaveriet Riksrevisionen efter nya sågningen av Skolverket: Följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet Professorns uppmaning till Skolverket: ”Riv upp och börja om”.
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.
Debatt ”Våra hjärnor är formade för en helt annan miljö än dagens digitala verklighet.”
Krönika Svenskläraren gick från att vara Ipad-ivrare till att ha helt skärmfria lektioner.
Krönika ”Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför.”
Debatt ”Behovet av europeisk samsyn och samhörighet har blivit akut.”
Forskning Professorn om nya studien: ”Oroväckande resultat”.
Debatt Läraren: Filosofi och psykologi bör göras obligatoriska på alla gymnasieprogram.
Debatt Uppmaningen: Bygg motståndskraft mot kortsiktiga lösningar och glättiga genvägar.
Krönika Svenskläraren: Likt Bambi på hal is försökte jag bara överleva.
Debatt ”År verkligen nyheten om repetitionens betydelse för lärande och så speciellt ny?”
Betyg Nya siffror: Så stor andel av betygen höjs efter NP – ämne för ämne.
Krönika Svenskläraren: Svårt att arbeta i en skolvärld som alla förstår bättre än vad vi lärare gör.
Debatt Lärarens tio tankar om läroböcker.
Krönika Svenskläraren: Hur kan det bli så?
Böcker Tips: Fem bra julklappar till lärare.