Grundlärarutbildningen ska ändras så att ämnena svenska som andraspråk eller modersmål inklusive nationella minoritetsspråk görs valbara även i utbildningar mot grundlärarexamen, enligt förslagen ovan.
Sva blir valbart ämne på grundlärarutbildningen
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm
Lärarutbildning Svenska som andraspråk ser ut att bli ett valbart ämne i grundlärarutbildningen både på låg- och mellanstadiet. Men det, i sva-kretsar, efterlängtade beskedet möts inte direkt av några hurrarop. ”Vissa frågetecken kvarstår”, säger sva-profilen Anna Kaya.
Svenska som andraspråk är ett av de ämnen i grundskolan som har allra lägst andel behöriga lärare, exempelvis är endast 40 procent av de som undervisar i ämnet på mellanstadiet behöriga sva-lärare. En anledning till den kraftiga sva-lärarbristen är att antalet elever som har rätt till undervisning i ämnet har ökat ordentligt de tio senaste åren. En annan förklaring är att svenska som andraspråk inte är ett valbart ämne på grundlärarutbildningen.
"Ett steg i rätt riktning"
När regeringen, tillsammans med stödpartierna L och C, nu ska reformera lärarutbildningen står det klart att man vill ändra på det sistnämnda.
– Delvis är det ett bra förslag och ett steg i rätt riktning. Men det kvarstår vissa frågetecken, säger sva-läraren Anna Kaya som även är samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) på Stockholms universitet.
Hon är tveksam till att den som vill bli behörig sva-lärare måste välja bort ett annat ämne. Enligt Anna Kaya riskerar det att leda till att många lärarstudenter inte vågar göra valet av rädsla för att det ska sänka ens attraktivitet på arbetsmarknaden.
– Det finns nästan inga sva-lärartjänster att söka, en del av de tjänsterna finns bara i teorin. På många skolor är redan en lärare anställd och den undervisar i både i svenska och sva, exempelvis av ekonomiska skäl. Jag har försökt att få både Skolverket och Skolinspektionen att svara på frågan om det inte finns något som reglerar det orimliga i att en lärare undervisar i två ämnen samtidigt. Men det finns inte, säger Anna Kaya.
"Halverar antalet poäng"
I det nya förslaget räcker det att du tar 15 högskolepoäng i svenska som andraspråk för att bli behörig i ämnet, förutsatt att du även tar de 30 poäng i svenska som ingår i grundlärarutbildningen. I nuläget krävs det att du kompletterar din grundlärarexamen med 30 poäng i studier i svenska som andraspråk för att bli behörig i ämnet på låg- och mellanstadiet.
– Det innebär att de halverar antalet poäng för att bli behörig sva-lärare. 15 poäng är i princip ingenting, det räcker inte för att ha på fötterna när du undervisar i sva. 30 poäng borde vara absolut minimum för ämnesbehörighet, säger Anna Kaya.
Hon menar att en förutsättning för att man ska kunna sänka kraven för sva-behörighet från 30 till 15 poäng är att man samtidigt förstärker andraspråksperspektivet i den utbildning svensklärarna får.
– Framför allt måste man styra om ämnesdidaktiken i svenskundervisningen på lärarutbildningen så att andraspråksperspektivet kommer in även där. Den måste innehålla moment och aspekter som rör flerspråkiga elevers lärande när det exempelvis kommer till läs- och skrivundervisning, säger Anna Kaya.
Efterfrågas av studenter
Av samma skäl kommer NC i sitt remissvar kräva att man även lyfter in andraspråks- och flerspråkighetsperspektiv i examensmålen på lärarutbildningarna.
– Många lärarstudenter efterfrågar metodik i förhållande till flerspråkiga elever som har svenska som sitt andraspråk. Frågor om hur det påverkar elevers inlärning att undervisas på ett andraspråk är viktiga i alla skolans ämnen. Därför är det anmärkningsvärt att man inte lyfter in det perspektivet i examensmålen som något som ska genomsyra hela utbildningen, säger Anna Kaya.
Hon är också kritisk till att man inte ser över ämneslärarutbildningen samtidigt som man nu reviderar grundlärarutbildningen.
– Vi har två svenskämnen som är likvärdiga och ändå krävs det bara 45 högskolepoäng för att bli behörig sva-lärare i årskurs 7–9, jämfört med 90 poäng för svensklärare. På gymnasiet krävs det 90 poäng i sva, jämfört med 120 i svenska. Vi på NC tycker att det är okej med färre sva-poäng, så länge man är behörig svensklärare. Men vill man bara läsa till sva-lärare ska det självklart krävas 90 högskolepoäng för högstadiet och 120 för gymnasiet.
Samtliga förslag föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021 men tillämpas först från och med årsskiftet 2021/2022.
Nya sva-lärare får även SFI-behörighet
När bestämmelserna förändras så att en grundlärarexamen kan omfatta svenska som andraspråk föreslås att dessa lärare också blir behöriga att undervisa i Svenska för invandrare (SFI). För behörighet att undervisa i SFI kommer det dock även i fortsättningen att krävas 30 högskolepoäng ämnesstudier i svenska som andraspråk.
”Detta är också något vi ifrågasätter. Att undervisa vuxna är en helt annan sak än att undervisa lågstadiebarn. Andraspråksutvecklingen mellan barn och vuxna är olika. I SFI-undervisning ska vuxendidaktik gälla och det är dessutom en helt annan skolform”, säger Anna Kaya om det förslaget.
LÄS ÄVEN
Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap
Två lärare – (sva)ret på problemen
