Stora brister i fortbildningen för tysklärare

Tysklärare i grundskolan och på gymnasiet är ofta ensamma på sin skola om att undervisa i sitt språk. För att få en bild av deras möjlighet att få fortbildning i tyska har forskare från fyra lärosäten genomfört en gemensam enkätundersökning.

134 tysklärare i grundskolan och på gymnasiet har svarat på enkäten och resultatet är nedslående:

• 34 procent av lärarna har inte deltagit i någon fortbildning i tyska alls under de senaste fem åren. 32 procent har deltagit 1–2 gånger.
• 82 procent har inte deltagit i fortbildning i ett tyskspråkigt land de senaste fem åren.
• 38 procent av lärarna får själva ordna sin fortbildning. Endast fyra av de lärare som besvarat enkäten uppger att det finns en fast summa avsatt till fortbildning för enskilda lärare eller ämneslag.

– Överraskande många har inte deltagit i någon fortbildning i tyska de senaste fem åren. Samtidigt vet vi att behovet av relevant och kvalitativ fortbildning är stort och mångfacetterat, säger Maria Håkansson Ramberg, lektor i didaktik med inriktning moderna språk vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet. Hon är också verksam vid Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA).

Vill träffa andra lärare

Tysklärarna efterlyser aktuellt undervisningsmaterial och vill ta del av nya forskningsrön. De behöver inspiration för att tillföra konkreta exempel på aktiviteter för klassrummet som stärker och utvecklar elevernas olika färdigheter i språk. 

– De vill också bibehålla och utveckla sina egna språkkunskaper och träffa andra lärare för att utbyta idéer och erfarenheter, säger Maria Håkansson Ramberg.

Språkinlärning, bedömning, digitalisering, skrivande, litteratur, kunskap om de tyskspråkiga länderna. Listan över områden som tysklärarna vill förkovra sig i är lång.

Men när lärarna får frågan hur de upplever att arbetsgivaren värdesätter behovet av fortbildning svarar enbart 11,3 procent att de upplever att arbetsgivarna ser det som ganska viktigt eller viktigt. Nästan hälften av lärarna svarar att de upplever att arbetsgivaren ser fortbildning som oviktigt eller ganska oviktigt.

– Förutsättningarna för fortbildning behöver bli mer likvärdiga. Fortbildningen måste vara en naturlig del av arbetstiden – inget man ska göra på sin fritid, säger Angela
Marx Åberg, som undervisar i ämnes-didaktiskt inriktade kurser
på ämneslärarprogrammet för blivande tysklärare vid Linné-universitetet.

Hon framhåller att det för enskilda lärare ofta kan vara svårt att hitta relevant och aktuell fortbildning med kvalitet. Därför behövs bättre samordning.

– Alla tysklärare ska veta vart de kan vända sig för att hitta många olika sorters fortbildning på olika nivå.

”Då begränsas möjligheten”

I Sverige går det i dag att studera tyska vid sju lärosäten. Med enkät-svaren som grund hoppas forskarna kunna bidra med relevant fortbildning, förutsatt att skolhuvudmännen satsar tid och resurser på att låta sina lärare delta.

Om lärare i moderna språk inte få de redskap de behöver för att bedriva en bra undervisning är det inte bara kvaliteten på grundskolans och gymnasiets tyskundervisning som står på spel, understryker Angela Marx Åberg.

– Då begränsas möjligheten till inblick i andra kulturer. Språkkunskaper behöver ha en bred spridning i samhället och inte bara finnas hos några få specialister. Det är en viktig del av vår demokrati, säger hon.