Stor granskning: 9 av 10 lärare sågar fortbildningen i skolan

Magnus Levinsson, till höger, docent i pedagogiskt arbete på Högskolan i Borås menar att den pedagogiska förankringen i fortbildningen ofta är svag. Foto: Adobe Stock och privat

”Meningslöst”, ”icke-existerande”, ”totalt irrelevant”, ”trams och lek”, ”flummigt”, ”politiskt beslutade skräp­uppgifter”, ”mycket låg nivå”, ”massa floskler”, ”värdelöst slöseri med tid, energi och pengar”. Så låter det när ­lärarna i vår enkät ­totalsågar fortbildningen de får.

stan nio av tio lärare är kritiska till den fortbildning de får genom sin arbets­givare – drygt en fjärdedel får ingen alls. Det visar Ämneslärarens enkätundersökning som har besvarats av närmare 4 000 lärare. Endast 12 procent anser att de får fortbildning som tillfredsställer deras behov. Den mycket dystra bilden bekräftas på flera håll. Bland annat i den internationella undersökningen Talis (The teaching and learning international survey) där 48 länder ingår och som visar att svenska lärares deltagande i kompetensutveckling är tre till fyra dagar per år. Det internationella snittet ligger på sex till nio dagar.

Detta trots att svenska lärare har rätt till 13 arbetsdagar kompetensutveckling per år, enligt det centrala avtalet mellan Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner.

Många kritiska

Mängder av lärare som svarat på vår enkät använder hårda ord när de beskriver situationen som råder ute i skolorna: ”Helt värdelöst. Inhyrda pep-föreläsningar. Pinsamt låg kvalitet. Ledningen lyssnar inte på våra behov …”

Flera svarar att arbetsgivare bemöter önskemål om kompetensutveckling med kommentarer som ”ni lärare kan ju lära varandra”.

Att fortbildning lyser med sin frånvaro och att kvaliteten många gånger är låg styrks även av ett pågående forskningsprojekt vid Högskolan i Borås. Där har en forskargrupp undersökt vilken typ av utbildningsinnehåll rektorer i tre olika kommuner har valt att lägga pengarna på. 

– En stor del vilar på tveksam vetenskaplig grund och många av föreläsarna kommer inte från en pedagogisk disciplin. Dessutom anlitas många privata aktörer, säger Magnus Levinsson, docent i pedagogiskt arbete.

Ytterst är det kommunen eller den enskilda huvudmannen som ansvarar för lärarnas fortbildningsmöjligheter. Att budgeten är pressad för den här sortens ändamål, eller ligger långt ner på agendan, blir också påtagligt i vår undersökning.

Fortbildning måste vara gratis och ske på fritiden, svarar många av lärarna kritiskt i enkäten.

Finns ingen tid

Och den ska helst inte påverka lärarnas undervisning eller schema, berättar en lärare som vill vara anonym.

– Ledningen uppmanar till fortbildning men vi måste ordna ersättare själva, vilket gör det ohållbart eftersom ingen av de andra lärarna har luckor i sina arbetsdagar och eftersom vi inte får ta in vikarier.

Över en tredjedel av lärarna i vår enkät uppger att de själva inte har någon makt över vilken fortbildning de ska få ta del av.

När forskarna på Högskolan i Borås bad rektorer svara på frågan om vem som bestämmer över tema och innehåll blev svaret oftast ”jag”.

En annan lärare vi har pratat med känner stor frustration över situationen:

– Jag har gång på gång under medarbetarsamtal sagt att jag vill ha ämnesfördjupande fortbildning men det händer ingenting.

Utbildningsdagar ger ingenting

Anmärkningsvärt är också att endast 4,5 procent av de 4 000 lärare som svarat på Ämneslärarens enkät tycker att de gemensamma utbildningsdagarna på skolan är bra. Nästan hälften tycker att de är under all kritik.

”När samma föreläsning ges till 400 lärare utan efterföljande diskussion blir det för det stora flertalet en stunds underhållning i bästa fall”, skriver en lärare.

Många upplever sin fortbildning som en återkommande upprepning av samma innehåll.

– Vi har hållit på och tuggat samma sak i åratal – bemötande av elever – sådant man redan kan. Alla lärare behöver påfyllning med nytt innehåll, det kan skapa motivation och kickar, men ingenting händer, säger en lärare.

Forskaren Magnus Levinsson konstaterar att kompetensutveckling tycks styras av nationella satsningar och utbildningsförvaltningars önskemål.

En av de lärare vi har talat med berättar att hon mer eller mindre blev påtvingad Matematiklyftet för några år sedan.

– Utbildningen var gemensam för alla årskurser på vår skola. Vi satt och pratade lite, och det var väl bra, men när man kom tillbaka till skolan fanns det ingen möjlighet att förbättra undervisningen, det fanns det inte tid för.

Rättelse: I en tidigare version av den här texten skrev vi att lärare har rätt till 15 arbetsdagar kompetensutveckling, det är fel. Den korrekta siffran är 13 arbetsdagar. Vi ber om ursäkt för missen.

Är du nöjd med den fortbildning du får genom din arbetsgivare?

statistik från enkäten