Så blir ämnesspråket i historia begripligt för alla
Forskaren Jessica Rahm har tidigare arbetat som lärare i historia, svenska och svenska som andraspråk.
Forskning Hur undervisar man i historia i en språkligt heterogen klass? Genom att synliggöra ämnesspråket ännu mer, konstaterar historieläraren och forskaren Jessica Rahm som menar att till synes självklara historiska begrepp måste förklaras bättre.
- Packa upp ämnesbegreppen
Jessica Rahm märkte det själv när hon bytte skola och började undervisa i klasser med många elever med annat modersmål – de invanda metoderna fungerade sämre. Hennes studie av tre historielärares arbete i språkligt heterogena klasser visar hur ämnesspråket används på olika sätt.
– Begreppet revolution till exempel används i olika historiska kontexter och måste därför förklaras tydligt. Det är skillnad mellan den franska revolutionen och den industriella revolutionen, de rymmer olika typer av samhällsförändringar. - Bygg bryggor över århundradena
Begreppsförståelsen kan fördjupas om man gör så kallade temporala bryggor, alltså jämför hur begreppen används olika i olika historiska kontexter. Ett exempel kan vara begreppet ”kung”. Den svenska kungen hade en suverän roll tidigare, i dag är han maktlös. Elever kan fråga: ”Varför har vi en kung när han inte har någon makt?”. Samma fråga kan ställas om andra kungahus i Europa.
– Att diskutera förändringar av begrepp över tid är viktigt för alla elever, men extra viktigt för elever som inte lär på sitt förstaspråk. - Gör begrepp begripliga på olika sätt
Det är viktigt att använda sig av olika ”multimodala resurser”, alltså kombinationer av texter, bilder, filmer och ljud. Men för den här elevgruppen torde experimenterandet med olika sådana resurser vara extra betydelsefullt. Vissa bilder kan vara svåra att använda, menar Jessica Rahm.
– Ta samhällspyramiden som visar olika klasser med kungen i topp och de fattiga nederst, den bilden blir extra viktigt att förklara om eleverna är obekanta med europeisk historia. - Helklassamtalen är avgörande
Jessica Rahms analys visar att lärarledd helklassinteraktion är central för att introducera, befästa och fördjupa historisk innehållskunskap – och just med hjälp av olika multimodala resurser. Visst är det också viktigt för eleverna att jobba i mindre grupper emellanåt, men helklassamtal behövs för att fånga upp frågor och reda ut missförstånd.
– Behovet av att synliggöra ämnesspråket som bygger ämnesinnehållet är centralt för att alla elever ska få möjlighet att utveckla de ämneskunskaper de behöver för att lyckas i historieämnet.
Forskaren
Jessica Rahm disputerade vid Göteborgs universitet på avhandlingen ”Att kommunicera historia. Språkliga resurser och kunskapserbjudanden i högstadiets historieundervisning”. Hon har själv arbetat som lärare i historia, svenska och svenska som andraspråk.
