Beskedet: Digitaliseringen av NP försenas kraftigt
Digitala nationella prov Tidplanen för en digitalisering av de nationella proven skjuts än en gång på framtiden. Förseningen innebär också att ett beslut om att införa central rättning för att öka likvärdigheten i bedömningen av proven dröjer.
Skolverkets plan att under våren lämna en ny tidplan för övergången till digitala nationella prov har spruckit.
– Vi kan just nu inte ge en detaljerad tidplan för införandet av digitala prov. Hur den nya tidplanen ser ut behöver vi återkomma till under hösten men det kommer helt klart bli en försening. Först behöver vi försäkra oss om att de svårigheter som domen i EU-domstolen skapade för vår provtjänst är avhjälpta och att vi hanterar personuppgifter på ett regelrätt sätt, säger Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.
Finns inga garantier
Tidigare var målet att börja införa digitala nationella prov från och med vårterminen 2023, men under våren har planen hindrats av en EU-dom. Den så kallade Schrems II-domen påverkar vilka produkter och tjänster som myndigheter kan använda, framför allt när det gäller uppgifter som kan kopplas till personer. Domen innebär en skärpning av Skolverkets skyldighet att skydda elevers och skolpersonals personuppgifter i enlighet med de krav som finns i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och svensk lagstiftning.
Några garantier för att nya domar inte ska sätta käppar i hjulet framöver går inte att ge, konstaterar Skolverkets pressavdelning: ”Det går inte att helt och hållet förutse eller garantera vilken innebörd eventuella nya domar skulle kunna få för arbetet med att digitalisera de nationella proven”.
Provplattformen ses över, men enligt Anders Boman kan Skolverket trots EU-domen genomföra delar av de aktiviteter man planerat för till hösten.
– Vi kan utföra tekniska tester och ta hjälp av våra försöksskolor utan att hantera personuppgifter i plattformen, säger han.
Om en ny upphandling behöver göras – är det då en helt ny plattform det handlar om eller kan det räcka med mindre justeringar i den provplattform ni redan arbetar med?
– Skolverket har under våren utrett hanteringen av personuppgifterna i provplattformen med stöd av leverantören. Vi bedömer att de förändringar av plattformen som leverantören åtagit sig att göra innebär att hanteringen kommer att kunna ske i enlighet med EU:s dataskyddsförordning.
Central rättning dröjer också
En förutsättning är att EU-kommissionen som en följd av Brexit fattar ett så kallat adekvansbeslut beträffande Storbritannien. Personuppgifter får normalt inte föras ut utanför EU, då krävs ett adekvansbeslut som innebär att land uppfyller EU:s skyddsnivå för personuppgifter. Just nu finns inget sådant beslut men kommissionen har tidigare meddelat att man har för avsikt att göra det snart.
Oklarheterna kring digitaliseringen innebär också att det dröjer innan en central rättning av de nationella proven kan bli verklighet.
– Först behöver vi säkerställa att de digitala proven finns på plats, det är en förutsättning för att central rättning ska kunna genomföras, säger Anna Barklund, ämnesråd på utbildningsdepartementet.
Att central rättning ska införas slog regeringen, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, fast i januariavtalet 2019: "De nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt". I oktober förra året lämnade Skolverket övergripande förslag om hur en central bedömning av de nationella proven ska kunna införas. Främst handlar det om de delar av proven som bygger på fritextsvar.
– Nu utreder vi närmare hur det ska gå till. Ingenting är klart förrän allt är klart, säger Anna Barklund.
Under dagen uppdaterade Skolverket sin hemsida, där skriver man bland annat:
"Införandet av digitala nationella prov var planerat till 2023. På grund av Schrems II-domen, som handlar om hantering av personuppgifter, försenas införandet med omkring 1,5–2,5 år. Skolverket presenterar en mer detaljerad tidsplan under hösten 2021."
LÄS ÄVEN
Digitala nationella prov försenas efter EU-dom
6 av 10 omrättade NP i svenska får nytt betyg
