6 av 10 omrättade NP i svenska får nytt betyg
Betyg Rättningen av de nationella proven skiljer sig mest i ämnet svenska. Skolinspektionen återkopplar resultaten av sina ombedömningar till skolorna, men de kan inte användas som bevis för att skolan har brister i sitt arbete med bedömning och betyg.
Likvärdigheten fortsätter vara ett problem när Skolinspektionen gör sin ombedömning av de nationella proven, visar en ny rapport. I över hälften av fallen gör inspektionen en annan bedömning än den lärare som först rättat provet.
– Det är sällan vi kan använda resultaten för att säga något specifikt, men vi använder dem som ett av många underlag i våra diskussioner med skolorna, säger Helena Olivestam Torold, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen.
Störst är skillnaden i ämnet svenska, där inspektionens bedömare (som är legitimerade lärare) gör en annan bedömning i totalt 60 procent av proven. I engelska och NO är skillnaderna något lägre, cirka 55 procent.
"Mer utrymme för subjektivitet"
I svenska och engelska är ett av delproven att skriva en text. Båda ämnena har lika mycket fokus på färdigheten, men i svenska skriver eleverna längre och därmed blir det också längre fritextsvar att bedöma.
– I bedömningen av fritextsvar finns det mer utrymme för subjektivitet, säger Helena Olivestam Torold.
Läraren som gjort den ursprungliga bedömningen är oftast mest generös – i svenska sker det i 39 procent av fallen. När bedömningen skiljer sig handlar det oftast om ett betygssteg, men ibland skiljer det två steg.
I svenska ligger den bedömning skolans lärare gör minst två steg högre i 11 procent av fallen i årskurs sex. I gymnasiet är motsvarande andel 9 procent och i årskurs nio 8 procent. I engelska sätter skolans lärare minst två steg högre betyg i 4 procent av fallen och i NO-ämnena är motsvarande siffra 3 procent.
Stor avvikelse kan leda till granskning
I sina utvärderingar ser Skolinspektionen att skillnaderna blir mindre när lärare har sambedömt och avidentifierat proven.
– Bedömning blir inte så bra om man gör den själv och man vet vem det är man bedömer. Det ser vi ganska tydligt.
Betyg och bedömning är kvalitetskriterier. Återkopplingen till skolorna sker därför framför allt i samband med de regelbundna kvalitetsgranskningar myndigheten gör.
– När ombedömningen visar att en skola har stor avvikelse blir den prioriterad för kvalitetsgranskning. Om vi ser att bedömningen behöver utvecklas, till exempel att lärarna behöver samarbeta mer, måste skolan återrapportera hur den tar sig an området.
Däremot behöver skolan inte rapportera hur den hanterat själva ombedömningsresultatet.
– När vi för diskussioner utifrån resultaten så tenderar skolorna att tycka att det handlar om enstaka lärare och inte om kulturen på skolan. Läraren kanske är ny, då har rektor satt in åtgärder.
Ofta är förklaringen trovärdig och blir ett bra underlag för diskussion.
– Däremot kan inte resultaten användas som bevis för att skolan har gjort en felbedömning.
Tryck från rektorer och vårdnadshavare
Då det i fritextsvar finns stort utrymme för subjektivitet är det inget som säger att ombedömaren nödvändigtvis har mer rätt än den lärare som gjorde den första bedömningen, framhåller Helena Olivestam Torold.
– Den som gjort ombedömningen har en mer begränsad bild av det som eleven kan och förstår än vad elevens lärare har. Eleven kan ju också ha haft en ovanligt dålig dag när provet gjordes, säger hon.
Rektorer som arbetar aktivt med att utveckla lärarnas bedömarkompetens uppger ibland att de riskerar att få sina lärare emot sig.
– Lärarna kan tycka att rektor försöker påverka dem att sätta högre betyg. Vi ser också att lärare, särskilt i storstadsområden, upplever att det finns ett starkt tryck från vårdnadshavare att de ska sätta höga betyg.
En anledning att inspektionen främst använder sina kvalitetsgranskningar för att peka på skillnader i bedömningen är att myndigheten inte kan överpröva betygssättningen.
– När vi gör en tillsyn tittar vi alltid på hur det ser ut med avvikelser mot de nationella proven om man fått en ombedömning. Men tillsynen är inriktad på om man lever upp till lagens krav eller inte. Det finns inga lagkrav för till exempel sambedömning, så vi kan aldrig slå fast att det finns en brist när det inte sker. Skolan kan inte få ett föreläggande, säger Helena Olivestam Torold.
LÄS ÄVEN
Rapport: Nytt betyg på över hälften av alla omrättade NP
2 av 3 killar läser bara om de måste
