Tre lärare om bästa labbarna
Sam Edgecombe, Jennar Lindberg och Andreas Ekblad.
Undervisning Laborationer är en viktig del av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena, men vilken utrustning uppskattas mest och vad krävs för att eleverna ska få labba mer? Vi frågade tre lärare.
Andreas Ekblad
Andreas Ekblad, lärare i matematik, NO och teknik i årskurs 7–9 på Aggarpsskolan i Svedala.
Vilket är ditt mest uppskattade laborationsmaterial?
Våra NO-salar behöver en bra grundutrustning. Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna, när vi visar på fenomen från vardagen. Sedan finns det utrustning som imponerar på alla elever. I fysiken är Van de Graaff-generatorn mycket spännande och uppskattad av elever i alla åldrar.
Hur säkerställer du att eleverna lär sig något av laborationerna?
För att vara säker på att eleverna lär sig något måste laborationerna ha syfte och teori med en tydlig koppling till vardagen. Jag vill alltid att eleverna skriver en utvärdering, en laborationsrapport eller exit-ticket där jag kan se att de har förstått vad vi arbetat med.
Vad hade du behövt för att kunna göra fler laborationer?
Det är två saker som behövs: 1. Mer pengar. Vi får hela tiden prioritera vad vi ska köpa in. 2. Resurser i klassrummet. Att genomföra laborationer ensam med 25 elever är aldrig optimalt och vissa laborationer går helt enkelt inte att genomföra på ett säkert sätt. Då väljer jag att inte göra dessa.
Jennar Lindberg
Jennar Lindberg, lärare i matematik och NO i årskurs 7–9 på Spånga grundskola i Stockholm.
Vilket är ditt mest uppskattade laborationsmaterial?
Mitt mest uppskattade laborationsmaterial är en doppelektrod med en liten glödlampa. Den är lätt att ha med sig och enkel att använda för att undersöka ledningsförmågan hos metaller, icke-metaller och biologiskt material.
Hur säkerställer du att eleverna lär sig något av laborationerna?
Eleverna formulerar en hypotes, genomför laborationen och analyserar resultatet. Under tiden går jag runt och ställer öppna frågor. De dokumenterar sina iakttagelser skriftligt och fotar eller spelar in delar av laborationerna. Slutligen skriver de en rapport eller besvarar frågor.
Vad hade du behövt för att kunna göra fler laborationer?
Det hade krävts mer utrustning och material samt mer tid till för- och efterarbete. Vi hade också behövt ha möjlighet att laborera i halvklass. Då hade jag kunnat ge eleverna mer stöd och vi hade kunnat reflektera och diskutera mer, vilket gör experimenten mer begripliga för eleverna.
Sam Edgecombe
Sam Edgecombe, gymnasielärare i fysik och matematik på IB-programmet på Malmö Borgarskola.
Vilket är ditt mest uppskattade laborationsmaterial?
Fysiktävlingen IYPT, International Young Physicists’ Tournament, publicerar varje år sjutton nya problem som fungerar som inspiration till eleverna i deras enskilda arbeten. Om eleverna vill kan de även vara med i en tävling. I undervisning
använder vi oss av smartphones, som fungerar som en experimentlåda.
Hur säkerställer du att eleverna lär sig något av laborationerna?
Jag tar in ungefär en labbrapport per termin, som jag ger feedback på och betygssätter. På det sättet vet jag att de har lärt sig.
Vad hade du behövt för att kunna göra fler laborationer?
Mer labbtid, men också mer pengar för att kunna köpa in och komplettera relevant utrustning.
LÄS ÄVEN
Tre lärare om naturämnenas särart
Tre mattelärare om sin utbildning
Tre mattelärare om när alla vill ha hjälp samtidigt
Tre lärare om hur de stämmer av elevernas kunskapsnivå
