Lärarilska mot friskolans metod för att få elever godkända i matte

Henrik Berg, matematiklärare på Linköping Fria Läroverk, är mycket kritisk mot den prövningsmetod hans arbetsgivare Watma Education, med Katharina Sjögren-Edström som vd, sjösatte det här läsåret.

Friskolekoncernen Watma Education har låtit en matematikutvecklare och en förstelärare med centrala uppdrag pröva elever som inte fått godkända betyg.
– En käftsmäll på oss lärare. På det här sättet får elever som saknar grundläggande kunskaper ändå E, säger Henrik Berg, matematiklärare på en av koncernens skolor.

Att så många elever blivit underkända i matematik har bekymrat ledningen för friskolekoncernen Watma Education. Därför har en centralt tillsatt matematikutvecklare och en förstelärare under vintern och våren rest runt till tre av företagets åtta gymnasieskolor och erbjudit underkända elever att pröva sina betyg i mattekurser på nytt.

– Vi lärare som har satt kursbetyget F på dessa elever är mycket kritiska. Självklart svider det att inte bli betrodd att sätta de betyg vi anser vara riktiga, men framför allt har vi ifrågasatt prövningsmodellens legitimitet på grund av brister i rättssäkerhet och likvärdighet, säger Henrik Berg, matematiklärare på Linköping Fria Läroverk, en av de tre gymnasieskolor där prövningarna genomförts.

Alla blev godkända efter prövningen

När höstterminen började hade knappt 29 procent av eleverna på BF- och SA-programmen i årskurs två på Linköping Fria Läroverk underkänt i kurserna matematik 1a och 1b. Efter höstens ordinarie prövningar hade andelen sjunkit till 25 procent. De 20 elever som fortfarande inte var godkända fick då erbjudande om att gå specialprövningen. Samtliga blev godkända – och en stor andel blev det efter bara två 90-minuterspass, enligt Henrik Berg.

– Eleverna kommer ut med godkänt betyg men med kunskaper som inte motsvarar betyget. Det skapar stora problem när de sedan går vidare i sin utbildning och ska konkurrera med elever som har goda meriter och förtjänar sina betyg, säger han.

Underkända elever som velat pröva sitt betyg i matematik har en dag i veckan kunnat räkna tillsammans med matematikutvecklaren och försteläraren som checkat av område efter område.

– Det innebär att eleverna kan misslyckas och fortsätta räkna tills momentet sitter. De har även fått göra ett prov i slutet av varje pass, bestående av några få uppgifter ur läroboken. Eleverna har fått veta i förväg vilket område de ska testas på och för många av dem har det räckt att komma till prövningen två gånger för att bli godkänd i kursen.

Att koncernen har en matematikutvecklare som kan vara ett stöd i undervisningen på de enskilda skolorna är bra, understryker Henrik Berg.

– Matematikutvecklaren är säkert duktig och lyfter elevernas självförtroende, men prövningen ska förstås se likadan ut för alla. Det får inte finnas olika måttstockar. Att bedömningen görs likvärdigt är oerhört viktigt.

Henrik Berg gör en jämförelse med de lovskolor som många skolor runt om i landet arrangerar under sommaren.

– Om en elev inte klarat att ta till sig kunskaper på ett helt år är det orimligt att den ska klara det på en vecka eller två under en sommarskola, såvida den inte är nära att bli godkänd. På samma sätt är det här, en elev som skrivit i det närmaste noll poäng på det nationella provet i juni och som ett halvår senare inte är i närheten av att klara en ordinarie prövning borde rimligtvis inte kunna tillgodogöra sig kursinnehållet på bara två sittningar med den centrala matematikutvecklaren och försteläraren.

Fler lärare är kritiska

Fler lärare delar Henrik Bergs kritik, men vill inte framträda med namn.

– Det kändes väldigt flummigt, vi fick inte reda på särskilt mycket om hur de jobbade och jag kände stora tveksamheter inför upplägget, säger en lärare om den information kollegorna fick om matematikutvecklarens och förstelärarens arbete.

Läraren framhåller att kollegorna arbetat hårt under hela läsåret för att stödja de elever som hade svårt med matten. Ändå var det många som inte hade tillräckliga kunskaper för att nå godkänt. 

– Att det då ska komma in en extern person och lösa alla problem och få eleverna att lära sig det de behöver på jättekort tid fungerar inte. Det är inte seriöst, säger läraren.

Henrik Berg har anmält sin arbetsgivare till Skolinspektionen och tycker att myndigheten borde göra en tillsyn för att bedöma om Watma Educations sätt att genomföra prövningar är förenligt med förordningar och regler.

”Kraven blir för lågt ställda. Modellen medför också att elevernas resultat på nationella prov inte beaktas. Allt detta har vid upprepade tillfällen påtalats för skolledning och huvudman som dock valt att inte agera”, skriver han i sin anmälan.

LÄS ÄVEN: Hård kritik mot Skolinspektionen efter mattelärarnas larm

Skolinspektionen har gett besked att man inte går vidare med anmälan och uppger i sitt svar till Henrik Berg att den endast kan bli en del i den samlade bilden av skolan och huvudmannen i ett annat sammanhang.

”Skolinspektionen kan komma att starta en eventuell tillsyn vid ett senare tillfälle och då kan informationen du har lämnat vara en del av Skolinspektionens underlag”, skriver tillsynsmyndigheten.

Så svarar koncernens vd

Watma Educations vd Katharina Sjögren-Edström framhåller att prövningarna genomförts i samråd med skolledning på de tre gymnasieskolorna i Linköping, Malmö och Norrköping. Hon avböjer en telefonintervju och svarar istället på våra frågor via mejl.

”Vi vill att eleverna får med sig så mycket kunskaper som de maximalt kan få från våra skolor. Än så länge har modellen använts i matematik, där vi har sett störst behov, men vi utesluter inte att modellen även kan användas på andra ämnen”, skriver hon.

De lärare vi pratat med känner att de inte är betrodda att sätta betyg. Vilken är din kommentar till det?

”Prövningarna har genomförts i enlighet med skollagen. De har omfattat hela kursens innehåll, och nationella prov har använts som en del i bedömningen. Eleven har fått visa sina kunskaper på olika sätt i ändamålsenliga bedömningssituationer. I en del av prövningarna har försteläraren kunnat ta del av tidigare lärares material och också haft samtal kring elevernas kunskaper. Samtliga lärare har välkomnats till den lokal där prövningarna har hållits för att ta del av det som görs. Skolinspektionen har även valt att inte gå vidare med ärendet vilket vi menar ger stöd åt vår tolkning.”

En farhåga som lärare framför är att eleverna kommer ut med godkänt betyg men med kunskaper som inte motsvarar betyget. Hur ser du på den risken?

”Prövningarna har genomförts av behöriga lärare samt är väldokumenterade utifrån vad som har testats och hur eleverna har klarat momenten. Processen är rättssäker. Skolledning och huvudmän har stort ansvar kring att följa upp lärares arbete, oavsett vilka delar i undervisningen det gäller.”

Flera lärare som är kritiska vill inte framträda med namn i vår artikel av rädsla för repressalier från skolledningen/företagsledningen. Hur ser du på det?

”Vi dementerar förekomsten av repressalier. Vi försvarar dock beslutet att använda oss av modellen för prövning.”

Kommer samma modell användas nästa läsår?

”Det är möjligt, men ännu inte beslutat”, skriver Katharina Sjögren-Edström.

LÄS ÄVEN: Hård kritik mot Skolinspektionen efter mattelärarnas larm

Här är anmälan – och koncernens svar

Katharina Sjögren-Edströms, vd för Watma Education, svarar på den kritik Henrik Berg tar upp i sin anmälan till Skolinspektionen.

  • Förfarandet är inte rättssäkert då kursinnehållet har brutits ner på alldeles för små delar för att passa ämnet och ger därmed inte en rättvisande bedömning av den prövandes kunskaper.
    Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
    ”En prövning ska ge eleven möjlighet att visa sina kunskaper och få dem bedömda. Beroende på elev och situation behöver den prövande läraren skapa ändamålsenliga bedömningssituationer för att få ett så brett och varierat underlag som möjligt och bedöma utefter hela kursen.” 

  • Kunskaper som eleverna lyckas uppvisa är i alldeles för liten utsträckning befästa kunskaper, då eleven fått pröva om och om igen tills den fått rätt. Det är i många fall mer av en lektionssituation.
    Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
    ”Det stämmer inte att elever får pröva ”om och om igen tills den fått rätt”. Vid en misslyckad prövning är det skolan som avgör om och när en elev tillåts prövas igen och vanligtvis sker detta först nästa termin. Vi vill också understryka att prövningarna omfattar hela kursinnehållet och att det inte går att jämföra med en ’lektionssituation’.”

  • Uppgifterna som används för att examinera elever är samma uppgifter som eleverna fått öva på, ofta har de varit ett urval av de sammanfattande uppgifter som finns i slutet av varje kapitel i läroboken som eleverna använder, vilket eleverna snabbt borde ha lärt sig. Med andra ord har de mer eller mindre kunnat taktikplugga på några få uppgifter varje gång och om de missat har de fått en ny chans senare.
    Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
    ”Som sagts tidigare har eleverna prövats på hela kursens innehåll, genom olika moment och olika förfaranden. Nationella prov har också använts som en del i bedömningen, likväl som material som finns på våra skolor. De lärare som har prövat eleverna har alltså hämtat underlag från sin bedömning från flera olika ställen.”

  • Bedömningen är inte likvärdig med den bedömning som sker under ordinarie kurs eller den som sker på de av skolan organiserade prövningarna, måttstocken har i denna prövningsmodell legat alldeles för lågt och eleverna har inte visat att de har de kunskaper de behöver för nästa nivå, helt i motsats till Skolverkets allmänna råd om likvärdighet.
    Katharina Sjögren-Edströms kommentar:
    ”Vi anser att det prövningsförfarande som vi haft är rättssäkert och i enlighet med Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning.”