Företagens syn på APL gör eleverna till förlorare

Det är inte helt ovanligt att en elev förlorar sin APL-plats efter en kort period på arbetsplatsen, enligt yrkesläraren Jacob Herbertsson. Något som i sin tur kan leda till stora problem, både för eleven, yrkesläraren och skolan.

– Anledningarna varierar. Företagens inställning är ofta att elevens APL ska leda till anställning. Både chefer och anställda kan ställa sig frågan: ”Vill jag jobba med den här personen åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan?” Ibland är svaret nej, och då väljer man att avsluta samarbetet, vilket kan vara väldigt tufft för eleven, säger Jacob Herbertsson, APL-samordnare på bygg- och anläggningsprogrammet i Lund.

Sedan tillägger han att det är en utbredd kultur inom byggbranschen.

– Det kan vara positivt, på ett sätt, men det kan också slå åt andra hållet. Det blir ju svårare för eleverna att behålla en plats, säger han och konstaterar att företagen tar på sig ett utbildningsansvar när de tar emot en elev. Så oavsett hur ”bra” eller ”dålig” eleven är på jobbet så är det egentliga ansvaret att företaget ska lära eleverna så mycket som de har möjlighet att göra, inte att hitta ny arbetskraft.

Sunt förnuft

Jacob Herbertsson och hans lärarkollegor gör allt de kan för att förbereda eleverna inför tiden ute på arbetsplatser.
– Många gånger handlar det om rent sunt förnuft, det vill säga smågrejer som ändå är av stor betydelse. Vi pratar om att man ska komma i tid, försöka vara drivande, visa intresse och inte bara stå och hänga eller ta upp mobilen… Men eleverna är unga och kan ändå ha svårt att förstå vad som förväntas av dem, och då kan de uppfattas som ointresserade.
Innan APL:en inleds brukar yrkeslärare, elev och handledare träffas på arbetsplatsen i ett trepartssamtal.
– Då pratar vi om att det är jätteviktigt att handledaren, eleven och vi lärare kommunicerar: Ser ni något som inte funkar – från båda håll – så måste vi prata om det.

Jag måste vara ärlig när jag talar med företagen, och förmedla att en elev kanske inte kommer att bidra så mycket.

Ytterligare ett problem är att företagen inte har helt klart för sig att även de har ett ansvar när de tar emot en elev, menar han. Majoriteten av byggföretagen i Lund har inga utbildade handledare.
– En handledare måste vara tydlig och ge eleverna en chans att klara av arbetet. När vi erbjuder handledarutbildning här på skolan och kontaktar runt 100 företag, brukar vi i snitt få sju deltagare per gång. Och det handlar om en enda dag. Jag är övertygad om att den insatsen skulle göra skillnad för att få det här systemet att fungera. Om företagen skulle se sin roll i det här skulle vara en vinst ur ett samhällsperspektiv.

När ett företag vill avsluta en elevs APL innebär det mycket extra arbete för lärarna. Då pratar lärarna med företaget, eleven och ibland även föräldrarna.
– Samtidigt är det avgörande för oss lärare att behålla en god relation till företagen, eftersom det hela tiden kommer nya elever som ska ut på APL. Därför måste jag alltid vara ärlig när jag talar med företagen – exempelvis förmedla att en elev kanske inte kommer att bidra så mycket, och då är det ingen som är intresserad. Men om jag inte säger det så har jag kanske sumpat det företaget under lång tid framåt.

Kulturkrock

Jacob Herbertsson beskriver svårigheterna som ”två världar som krockar”. I skolan görs anpassningar för att eleverna ska lyckas och må bra: Kommer man för sent till skolan får man frånvaro, men på en arbetsplats kan det innebära att man förlorar jobbet.
– Det kan vara väldigt tufft för eleverna när de här världarna ska mötas, säger han och lyfter hur värdefull APL kan vara, även för elever som kanske inte, i slutändan, blir byggare, plattsättare eller målare.
– De får i alla fall med sig tänket att jobba. APL kan ge otroligt mycket. Men framför allt behöver eleverna genomgå sin APL för att kunna få betyg i sina yrkeskurser – och i förlängningen också för att bli anställningsbara.
Varje år är det en handfull av hans elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg.
– Jag tror att det är svårt för dem att bli självförsörjande, särskilt om de inte har varit ute på APL. En del elever gör en slags kalkylerad förlust – de bestämmer sig för att avstå från APL, och därmed även ett betyg. Men oftast handlar det om att företagen inte vill ta emot dem, säger han och fortsätter:
– Vi lärare kan känna oss rätt maktlösa. Det är vårt uppdrag att ge eleven ett tillräckligt underlag för bedömning. Finns inte det, så är det vi som har brustit, som skola.

Elevhälsan hjälper inte

När en elev inte klarar av sin APL på grund av personliga omständigheter rekommenderar Skolverket att skolan kopplar in elevhälsan, vilket man i viss mån gör på Jacob Herbertssons skola. Exempelvis om individen behöver stöttning eller behöver förändra sitt förhållningssätt av olika anledningar.
– Men dessvärre har vi ingen möjlighet att förändra branschen med hjälp av elevhälsan. I de fall vi har involverat elevhälsan rör det inte bara problem med APL. Det handlar snarare om ett mönster hos eleven, som ofta har motivationsproblem och hög frånvaro.

LÄS ÄVEN:

Därför brister APL-samarbetet

Ensam yrkes­lärare klarar inte apl-arbetet

Apl visar vägen till vuxenlivet

Kärvt att ordna apl i pressad ekonomi

Har du synpunkter och tankar om APL? Kontakta gärna anna-karin.hallonsten@vilarare.se.