![](/contentassets/d66dc0b0c69f421fac11c44ea5bfe483/vinsta2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Caroline Wernqvist och Ulrika Strömbäck drar stora individuella lass men ger också varandra stöd.
Ulrika Stenbäck oc Caroline Wernqvist är specialpedagoger i Vällingby, på högstadieskolan Vinsta Västra respektive F–6-skolan Vinsta Östra. Foto: Johan Strindberg
Enkätundersökning ”Vi vet exakt vad som krävs men har inte rätt förutsättningar”, säger specialpedagogerna Ulrika Stenbäck och Caroline Wernqvist, som deltog i Specialpedagogiks enkätundersökning och bjöd in oss till sin skola i Stockholm för att berätta mer.
LÄS MER Yrkesgruppen som aldrig ger upp – nytt nummer ute
De senaste fem, tio åren har mycket förändrats i skolan. Inte minst har personaltätheten minskat. Och samtidigt som det finns allt färre vuxna per barn ökar kunskapskraven. Många elever mår dåligt, allt fler är i behov av särskilt stöd.
– Vi jobbar i en verksamhet med stora behov och begränsade resurser och måste hela tiden sortera och prioritera. Men det här är inte unikt för oss. Så här ser det ju ut i stort sett överallt. Det är ett systemfel, säger Ulrika Stenbäck, specialpedagog på högstadieskolan Vinsta Västra.
Kollegan Caroline Wernqvist på Vinsta Östra, med elever i årskurs F–6, är lika bekymrad:
– Vi har fantastiska lärare som kämpar, men det finns mycket frustration. Alla, inklusive ledningen, vill arbeta främjande och förebyggande men vi måste hela tiden släcka bränderna först. Det är ju inte så vi vill jobba, men vi har inget val.
”’Någon-annan-ismen’ är utbredd i skolan. Men man måste hitta sätt att fokusera på dem vi är till för, eleverna.”
Caroline Wernqvist berättar att hon märker hur allt fler barn mår dåligt och att många även har svårt i sociala sammanhang, vilket hon tror är kopplat till att de varken läser eller umgås med andra på fritiden utan i stället tillbringar mycket tid ensamma hemma, ofta framför en skärm.
– Vi ser det tydligt, och det går inte att undervisa någon som inte mår bra. Vi har en kurator på skolan som arbetar 20 procent, men hon har inte en chans att hinna med alla som behöver hjälp.
Ulrika nickar instämmande och säger att antalet elever med olika diagnoser har ökat markant:
– Språkstörningar kommer lavinartat nu och det är utmanande. Här räcker det inte med bildstöd, de här eleverna behöver mer hjälp än så. Jag önskar att vi hade en logoped på skolan.
På Vinstaskolan liksom på andra skolor sker ekonomiska nedskärningar och de tvingas dra ner på personalstyrkan.
– Vi har gått back för att vi har satsat på barnen, det är katastrofalt, säger Caroline Wernqvist.
Att förutom att ha det stressigt på jobbet möta frustrerade vårdnadshavare som vill att deras barn ska få hjälp är inte det lättaste. Ulrika och Caroline vittnar om att vårdnadshavarna kan gå ganska hårt åt skolan och att det då är viktigt att man vet vad lagstiftningen säger.
– Det blir väldigt jobbigt annars, om man är osäker i de diskussionerna. Det gäller också att hitta ett bra samarbete och förstå varför de är arga, att de många gånger bara är otroligt oroliga över sina barn. Det går att lösa även om det känns ohanterligt i början. Men det gäller att vara tydlig och hitta ett bra sätt att kommunicera detta på.
Barn som fungerar i skolan men inte hemma har extra svårt att få hjälp. Om problemet inte finns i skolan kan det heller inte göras en utredning där.
– Men problemen hemma kan blomma ut i skolan senare. Vi ska ju arbeta förebyggande och främjande men i dessa situationer går det inte, säger Caroline Wernqvist.
Caroline Wernqvist och Ulrika Strömbäck drar stora individuella lass men ger också varandra stöd.
Ulrika Stenbäck berättar att hon också möter elever som dessa och att de som kraschar hemma signalerar att det är något som inte fungerar i skolan:
– Jag har haft två sådana elever där vårdnadshavare länge har larmat om att de är helt slut när de kommer hem. De är ofta duktiga i skolan och det kan vara små detaljer som är avgörande och som de berättar om när man frågar. Men när det är stressigt i övrigt hinner man ju inte alltid med de här samtalen.
– Nej, i stressiga situationer prioriteras de som syns och hörs mest, tillägger Caroline Wernqvist. Men man skulle ju vilja hinna vara där för alla.
Frågan om vem som ska ha särskilt stöd eller inte är också ett dilemma. Ulrika Stenbäck, som är relativ ny på sin tjänst, berättar att hon saknar detaljkunskap om alla elever och att hon behöver lärarnas hjälp för att avgöra om en elev behöver särskilt stöd.
– Det krävs ju en utredning, och jag behöver då grundlig information för att kunna göra en bedömning och veta hur vi ska prioritera. Nu arbetar vi för att få verktyg för dokumentation inbyggt i systemet så att alla gör lika, annars blir det lätt missförstånd och det ställer till det något oerhört.
På lågstadiet på Vinsta Östra finns inte samma svårigheter – där har man sedan länge fasta rutiner för dokumentationen, berättar Caroline Wernqvist. Det vill säga, samma skola men helt olika förutsättningar.
Vi har fantastiska lärare som kämpar, men det finns mycket frustration. Alla vill arbeta främjande och förebyggande men vi måste hela tiden släcka bränderna först.
Både Ulrika och Caroline påpekar att tydliga rutiner är en förutsättning för att man inte ska behöva börja om från ruta ett om ledningen eller annan personal byts ut.
– Om det är tydligt vem som gör vad spelar det mindre roll om det kommer ny personal. Annars är risken stor att viktig information försvinner på vägen, lite som Sisyfos och hans sten, säger Ulrika Stenbäck.
Både Ulrika och Caroline pratar också om etisk stress, maktlösheten som infinner sig när tiden inte räcker till. Men de poängterar också att det inte är någon vits att hamna i någon-annans-fel-träsket.
– ’Någon-annan-ismen’ är utbredd i skolan. Men man måste helt enkelt hitta ett sätt att förhålla sig till situationen som den är och fokusera på dem vi finns till för, nämligen eleverna. Då blir det lättare att tänka klart. Kunskapen finns och det gäller att inte hamna i ”det går inte” och ge upp, säger Ulrika Stenbäck och tillägger att det också är viktigt att inte pressa sig för hårt.
– Alla i skolan vill väl men det är inte hälsosamt att jobba för mycket, ibland är jag helt slut när jag kommer hem.
Det räcker inte med bildstöd, de här eleverna behöver mer hjälp än så. Jag önskar att vi hade en logoped på skolan.
För att få båten på rätt köl krävs satsningar, menar hon. Att gemensamt bestämma sig, identifiera problemen, arbeta efter uppsatta mål och sedan sortera bort sådant som inte fungerar så bra. Att få rätt förutsättningar.
– Allt går, men då måste man ha en samsyn uppifrån och ner. Man måste dessutom se det här på organisationsnivå i stället för att rätta till ”fel på barnen”. Vi måste helt enkelt hitta en lösning på hela dagens skolsituation. Som läget är nu är det många, även de med lång erfarenhet, som funderar över om de kan vara kvar, om de kan stå för det de gör eller om de ska sluta. Det är sorgligt, säger Ulrika Stenbäck.
– Vi måste ge eleverna rätt förutsättningar, säger Caroline Wernqvist. Jag tänker att det kommer att lösa sig. Jag älskar mitt jobb, men självklart finns där en oro.
– Ja, och det går fort nu, fortsätter Ulrika Stenbäck. Man undrar ju var vi kommer att vara om ytterligare fem år. Kommer vi att räcka till?
Caroline Wernqvist
Ålder: 48 år.
Bor: I Kälvesta.
Bästa med yrket: ”Att få vara en del av elevernas utveckling och veta att man verkligen gör skillnad. Men även variationen och mötet med nya människor, det blir liksom aldrig tråkigt.”
Ulrika Stenbäck
Ålder: 49 år.
Bor: I Bromma.
Bästa med yrket: ”Grunduppdraget – utbildning. Att vara en del av att hitta lösningar för elever men även vara stöd till lärare, skolledning och ibland även vårdnadshavare.”
LÄS ÄVEN
IBIS-modellen ger en tryggare skol
Undervisning och elevhälsa måste samverka
Skolinspektionen: Lärare och specialpedagoger måste synka bättre
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”