
Så här kan det se ut i elevernas processböcker.
Stina Arvas, Anna Grenholm och Karin Knapp är forskande bildlärare på Anna Withlocks gymnasium i Stockholm. Till höger: Elevarbeten i en processbok.
Forskning Hur får man elever att ge varandra konstruktiv återkoppling i bildämnet? Genom att utveckla deras begreppsförråd och låta dem kommentera varandras verk innan de är färdiga, tipsar tre gymnasielärare som är med i ett ämnesdidaktiskt forskningsprojekt.
Bildlärarna på Anna Withlocks gymnasium i Stockholm blev själva överraskade av hur små förändringar kan ge så stor utväxling.
– Vi får ett mer initierat samtalsklimat i klassrummet, elevernas språk är rikare och deras arbeten håller högre kvalitet, berättar bildläraren Stina Arvas.
Det var förra hösten som hon och kollegorna Karin Knapp och Anna Grenholm fick FoU-medel inom STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) för att under två läsår kunna arbeta med undervisningsutveckling en dag i veckan.
De valde att koncentrera sig på eleverna på teknikprogrammet med inriktning på design och produktutveckling, elever som bara har bild i en termin i årskurs ett.
– De skiljer sig en del från eleverna på det estetiska programmet som har ett mer genuint intresse för bild och en ”förmåga att se, analysera och tolka bilder” som det står i läroplanen. Eleverna på teknikprogrammet har mindre intresse för det och behöver tränas mer i det, säger Karin Knapp.
Under arbetet handleds de av Camilla Gåfvels, lektor på Konstfack, som ger dem vetenskaplig input och får dem att höja blicken.
– En sak vi upptäckte var att när vi lät eleverna ge varandra återkoppling under processens gång, istället för i slutet av arbetet, utvecklades de mycket mer, fortsätter Karin Knapp.
De tre lärarna hade i flera år låtit eleverna göra digitala processböcker, ett slags loggböcker, där de lägger in foton på sina arbeten och skriver om dem under processens gång. Men det var först i samtalen med Camilla Gåfvels som de insåg vilken guldgruva de satt på.
– Hon förklarade att detta var vårt värdefulla ”stoff”, där hade vi ett material som eleverna kunde börja prata med varandra om. Det är ju lättare att ta emot synpunkter på ett pågående arbete än att bli kritiserad för det man anser sig vara klar med.
Så här kan det se ut i elevernas processböcker.
Eleverna gillade idén att man skulle ge varandra återkoppling i processen, men ville hellre kalla det för ”feedback”.
– De tyckte att återkoppling lät som något man ger när bilduppgiften är klar, berättar Stina Arvas.
Nästa steg var att ge dem ett rikare språk i samtalen om varandras verk.
– Det skulle inte räcka med att säga ”jag tycker att den är fin”, det behövdes en framåtrörelse också, säger Karin Knapp. Vi ville ge dem ett språk som kunde hjälpa dem att samtala om bilderna.
Något exempel?
– När vi talar om bilddjup i landskap använder vi begrepp som förgrund, mellangrund och bakgrund. Med orden ökar förståelsen. ”Din mellangrund …” kan någon inleda med.
Redan under den första terminen kunde de se konkreta resultat av hur språket fördjupades när eleverna fick mer återkoppling både av varandra och av lärarna. En elev skrev i början av terminen i sin processbok att ”jobba med skuggor är svårt” – för att mot slutet skriva att ”en stark kontrast mellan ljus och skugga får bilden att se mer verklig och livfull ut”.
Stina Arvas är fascinerad av förändringen:
– Det finns väldigt lite forskning om hur man lär sig bild, men vi tycker oss se ett ökat ämneskunnande hos eleverna tack vare vårt ändrade förhållningssätt att synliggöra återkoppling i undervisningen. Och nu tar eleverna allt oftare egna spontana initiativ till att ge varandra “feedback”.
LÄS ÄVEN
Forskaren: Släpp tanken på bild som ett övningsämne
Debatt: Slår hårt mot estetiska ämnen om elevens val tas bort
Musik ”Nu kan eleverna rabbla alla planeterna efter att de sjungit låten.”
Vi lärare debatt ”Vilket betyg som helst går att sätta på vilken elev som helst.”
Vi lärare debatt Idrottsforskaren: Varför kunde de inte enas om vilket ben de skulle stå på när de skrev betygskriterierna?
Vi lärare debatt ”Simtestet kan för många elever vara ett moment av ångest.”
Vi lärare debatt ”Lätt att göra fel när man inte får veta vad som är rätt.”
Krönika Slöjdlärarens lärdomar från terminen.
Vi lärare debatt Professorn om att de allra flesta forskare är idrottslärare i grunden.
Forskning Forskaren om resultatet: ”Förfärligt”.
Forskning Forskaren om hur ”anti-ansträngningskulturen” mattades av.
Forskning Forskaren: Skärmtiden har blivit ett ökat samhällsproblem.
Skolslöjdens dag Slöjdläraren: Manifestera den fantastiska möjligheten till skolslöjd som alla barn i Sverige får ta del av.
Kulturskolan Musikläraren: Lugnare stämning och elevinflytandet ökar.
Krönika ”En alltför abstrakt bild av slöjdämnet gör det svårt för eleverna att förstå vad de ska öva på.”
Vi lärare debatt ”Att berätta detta borde idag vara en av Sveriges Lärares viktigaste uppgifter.”
Lärarutbildning Slöjdläraren: ”Jag har haft mest nytta av de praktiska momenten.”
Forskning Forskaren: Skolverkets allmänna råd är rätt intetsägande.
Kulturskolan ”Lagreglering är vår viktigaste fråga.”
Kulturskolan ”Vi kan tydligt visa att bredden ökar.”
Forskning ”Skevt att elever inte ska få visa att de är duktiga i just idrottsämnet.”
Idrott och hälsa Idrottslärarens bästa tips.
Musik ”Får lok i klassen som är med och drar.”
Reportage Hemligheterna bakom framgångsrika satsningen i Växjö.
Krönika ”Jag är utbildad för att undervisa i slöjd, inte för att agera personlig assistent.”
Krönika ”Relationerna som idrottslärarna bygger med sina elever är ovärderliga.”
Läromedel ”Under sådana förhållanden är det extra viktigt att ha ett läromedel.”
Lektionstipset Bildlärarens uppgift förändrar elevernas syn på samhället.
Forskning Forskaren: Eleverna känner att de blir tagna på allvar.
Forskning Forskaren: En wow-upplevelse att se vad som hände när eleverna fick nya intryck.
Vi lärare debatt ”De förlorar den sociala träningen, konditionen och skärmarna vinner.”
Krönika Idrottsläraren: Ta bort formuleringen som skrevs in när digitaliseringshysteri rådde i Sverige.
Vi lärare debatt Uppmaningen efter flickornas betygsras i idrott och hälsa.
Betyg Idrottsläraren: ”Dessa telefoner är toxiska.”
Praktiska tips ”Tror att det skulle hjälpa många estetiskt inriktade elever som har svårt för matte.”
Krönika ”Denna dynamik ger alla elever en chans att delta och bidra.”
Vi lärare debatt ”Detta kan vara en hjälp att se på den här svåra balansen på ett annat sätt”
Undervisning Tre lärare i praktisk-estetiska ämnen svarar.
Reportage Slöjdläraren: Monotont arbete är grunden för mänsklig överlevnad.
Krönika Idrottsläraren: Är idrott och hälsa ett kunskaps- eller rörelseämne?
Lektionstipset Martin Laps om hur musiken lyfter med litteraturens hjälp.
Forskning Forskaren: Får läraren att se nya sidor av sina elever.
Krönika ”Hur kan jag hjälpa eleven att hushålla med sin energi?”
Krönika Redaktören tackar kulturskolan för en oförglömlig eftermiddag
Lärarlegitimation Bildläraren: Jag förstår verkligen de som ger upp.
Forskning Forskaren om hur man får eleverna att våga ge sig hän.
Krönika Slöjdläraren: Höger och vänster hand måste mötas för att lösa en uppgift.
Krönika Slöjdläraren vill backa bandet när det gäller skolans digitalisering.
Stoffträngseln Bildläraren: Vi drog en nitlott.
Digitala verktyg Slöjdläraren: Jag är övertygad om att det gynnar elevernas kreativitet och möjlighet till skapande.
Forskning Forskaren: Svårt för dagens idrottslärare att hitta en balans.
Simundervisning Ny studie visar hur ohållbar situationen är: ”Genuint orättvist”.