
Elisabet Mossberg.
Hoten mot lärarna
Hot och våld i skolan är ett problem som ingen lyckas lösa. Tuffast är situationen i särskolan. Det visar Lärarens granskning av Arbetsmiljöverkets statistik från de senaste fem åren.
– Ingen ska behöva få stryk på jobbet, säger Johan Jakobsson, rektor på Sveriges mest anmälda skola.
Sedan 2015 har Arbetsmiljöverket fått 4 313 anmälningar om hot och våld i grund- och gymnasieskola. Siffrorna gäller både lärare och elever. Under samma period har 2 103 arbetsolyckor med samma orsak lett till sjukfrånvaro bland lärare och annan personal i grund- och gymnasieskola.
Skolan med flest anmälningar är gymnasiesärskolan Valdemarsro i Malmö. Sedan 2015 har den 100 anmälningar till Arbetsmiljöverket – medan tvåan på listan, Kirsebergsskolan i Malmö, har 31.
– Vi är en av Sveriges största, renodlade gymnasiesärskolor, med 160 elever. Det gör så klart att den överrepresentation som finns för särskolan blir extra tydlig hos oss, säger Johan Jakobsson, rektor på Valdemarsro.
Efter grundskolan är det ifrån särskolan de flesta anmälningarna kommer. Det visar Arbetsmiljöverkets ”Hot och våld inom grund- och gymnasieskola” från 2019.
– Vi kan inte få eleverna att sluta slå, men vi måste se till att vi inte hamnar i situationer där man blir slagen. Det kan vi göra genom att inte varje gång sätta elevperspektivet främst när det blir våldsamt, utan att agera för sin egen säkerhet och hålla sig borta. Ingen ska behöva få stryk på jobbet, säger han.
Jag skulle säga att en polisanmälan endast sker vid grovt hot eller våld som är direkt riktat till en person.
Valdemarsro ligger i Malmö. Det är också den kommun som toppar anmälningsstatistiken, totalt 331 anmälningar att jämföra med den betydligt större kommunen Stockholm, som står för 292 stycken.
– Hälften av incidenterna kommer från våra specialverksamheter, där vi har svårt utvecklingsstörda barn med autism. Det ser man inte i statistiken, säger Anders Malmquist, grundskolechef.
Han säger också att Malmö stad samarbetat med fackförbunden för att få lärare och annan personal i skolan att bli duktigare på att anmäla, vilket påverkar siffrorna.
– Att vi hamnar högt på listan beror på att vi är en kommun med många elever. Men så har vi icke-acceptabla situationer, framför allt där elever vräker ur sig verbalt. Det är inte sällan i områden där vi har hög social utsatthet och oförmåga att uttrycka sig på rätt sätt med språket, säger Anders Malmquist.
Elisabet Mossberg.
Polisanmälan är en het potatis i diskussionen om hot och våld i skolmiljö.
Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Elisabet Mossberg säger att det inte är en enkel fråga att ta ställning till.
– Under 2018 gick JO ut med ett utlåtande om att skolan bör vara återhållsam med polisanmälningar mot barn under 12 år. Jag skulle säga att en polisanmälan endast sker vid grovt hot eller våld som är direkt riktat till en person, säger Elisabet Mossberg.
Mellan 2015 och 2019 ökade antalet anmälda fall av hot och våld i grundskola och gymnasium med 20 procent.
Men Kjell Blom, statistiker på Arbetsmiljöverket, menar att det är fel att tolka siffrorna som att problemet växer. I stället beror det på att det totala antalet anmälningar under perioden ökat ännu mer än så, med 24 procent.
För 2020 verkar anmälningarna i stället minska i antal, precis som antalet skolmedarbetare som haft sjukfrånvaro efter hot och våld. Det är förmodligen en covid-19-effekt.
– Skolor har varit stängda, och mycket arbete sker hemifrån. Samtidigt som att corona tar fokus från annat, säger Kjell Blom.
Siffrorna nedan gäller både anställda och elever i skolorna.
Det räcker att det finns risk för att någon ska ha skadats.
Siffran anger totala antalet 2015–2020.
Källa: Arbetsmiljöverket, antal anmälningar enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen.
Siffrorna gäller både anställda och elever i skolorna. Det räcker att det finns risk för att någon ska ha skadats.
LÄS MER FRÅN SAMMA TEMA
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.