Skolorna som drabbats hårdast av hot och våld
Hoten mot lärarna
Hot och våld i skolan är ett problem som ingen lyckas lösa. Tuffast är situationen i särskolan. Det visar Lärarens granskning av Arbetsmiljöverkets statistik från de senaste fem åren.
– Ingen ska behöva få stryk på jobbet, säger Johan Jakobsson, rektor på Sveriges mest anmälda skola.
Sedan 2015 har Arbetsmiljöverket fått 4 313 anmälningar om hot och våld i grund- och gymnasieskola. Siffrorna gäller både lärare och elever. Under samma period har 2 103 arbetsolyckor med samma orsak lett till sjukfrånvaro bland lärare och annan personal i grund- och gymnasieskola.
Skolan med flest anmälningar är gymnasiesärskolan Valdemarsro i Malmö. Sedan 2015 har den 100 anmälningar till Arbetsmiljöverket – medan tvåan på listan, Kirsebergsskolan i Malmö, har 31.
– Vi är en av Sveriges största, renodlade gymnasiesärskolor, med 160 elever. Det gör så klart att den överrepresentation som finns för särskolan blir extra tydlig hos oss, säger Johan Jakobsson, rektor på Valdemarsro.
Efter grundskolan är det ifrån särskolan de flesta anmälningarna kommer. Det visar Arbetsmiljöverkets ”Hot och våld inom grund- och gymnasieskola” från 2019.
– Vi kan inte få eleverna att sluta slå, men vi måste se till att vi inte hamnar i situationer där man blir slagen. Det kan vi göra genom att inte varje gång sätta elevperspektivet främst när det blir våldsamt, utan att agera för sin egen säkerhet och hålla sig borta. Ingen ska behöva få stryk på jobbet, säger han.
Jag skulle säga att en polisanmälan endast sker vid grovt hot eller våld som är direkt riktat till en person.
Valdemarsro ligger i Malmö. Det är också den kommun som toppar anmälningsstatistiken, totalt 331 anmälningar att jämföra med den betydligt större kommunen Stockholm, som står för 292 stycken.
– Hälften av incidenterna kommer från våra specialverksamheter, där vi har svårt utvecklingsstörda barn med autism. Det ser man inte i statistiken, säger Anders Malmquist, grundskolechef.
Han säger också att Malmö stad samarbetat med fackförbunden för att få lärare och annan personal i skolan att bli duktigare på att anmäla, vilket påverkar siffrorna.
– Att vi hamnar högt på listan beror på att vi är en kommun med många elever. Men så har vi icke-acceptabla situationer, framför allt där elever vräker ur sig verbalt. Det är inte sällan i områden där vi har hög social utsatthet och oförmåga att uttrycka sig på rätt sätt med språket, säger Anders Malmquist.
Polisanmälan är en het potatis i diskussionen om hot och våld i skolmiljö.
Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Elisabet Mossberg säger att det inte är en enkel fråga att ta ställning till.
– Under 2018 gick JO ut med ett utlåtande om att skolan bör vara återhållsam med polisanmälningar mot barn under 12 år. Jag skulle säga att en polisanmälan endast sker vid grovt hot eller våld som är direkt riktat till en person, säger Elisabet Mossberg.
Mellan 2015 och 2019 ökade antalet anmälda fall av hot och våld i grundskola och gymnasium med 20 procent.
Men Kjell Blom, statistiker på Arbetsmiljöverket, menar att det är fel att tolka siffrorna som att problemet växer. I stället beror det på att det totala antalet anmälningar under perioden ökat ännu mer än så, med 24 procent.
För 2020 verkar anmälningarna i stället minska i antal, precis som antalet skolmedarbetare som haft sjukfrånvaro efter hot och våld. Det är förmodligen en covid-19-effekt.
– Skolor har varit stängda, och mycket arbete sker hemifrån. Samtidigt som att corona tar fokus från annat, säger Kjell Blom.
Skolorna med flest anmälningar sedan 2015
Siffrorna nedan gäller både anställda och elever i skolorna.
Det räcker att det finns risk för att någon ska ha skadats.
Siffran anger totala antalet 2015–2020.
Källa: Arbetsmiljöverket, antal anmälningar enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen.
Siffrorna gäller både anställda och elever i skolorna. Det räcker att det finns risk för att någon ska ha skadats.
LÄS MER FRÅN SAMMA TEMA
