Majoritet mot offentlighetsprincip för friskolor

Daniel Riazat, Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson, har i ett utskottsinitiativ bett utbildningsutskottet om att ge regeringen i uppdrag att införa offentlighetsprincip även för friskolor.

– Det handlar om demokratin. Vi har världens mest extrema friskolesystem. Då måste det finnas insyn, som vi redan har i kommunala skolor. Jag förstår inte varför samma princip ska gälla friskolorna, säger Daniel Riazat.

LÄSTIPS: EXPERTEN: STATISTIKEN SLÄCKT I FLERA MÅNADER

Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade för en sådan uppmaning, Moderaterna som i Läraren.se:s rundringning svävat på målet – precis som Liberalerna – sa nej i utskottets omröstning.
Kristdemokraterna som tidigare sagt ja till offentlighetsprincip röstade även de nej tillsammans med Sverigedemokraterna. Centerpartiet har redan tidigare visat sig tydligt mot offentlighetsprincip för privata aktörer.

LÄSTIPS: DÄRFÖR SÄGER DE NEJ

Medan ny lagstiftning utreds, har regeringen tillfälligt brutit sekretessen för uppgifter om skolan.

LÄSTIPS: MINISTERNS TILLFÄLLIGA LÖSNING

Skolverket har tidigare förordat att en utökad offentlighetsprincip, där även fristående skolor omfattas, skulle vara bästa lösningen på problemen som påverkar Pisa, nationella prov, forskning och mediernas granskning. 

Gammal fråga

Frågan har utretts och beretts sedan 2015 och det finns ett färdigt förslag som är remitterat och som varit uppe i lagrådet. Lagrådet menade att det stred mot gällande regler kring börsnoterade bolag. Men deras synpunkter utreddes vidare på Utbildningsdepartementet där en utredare i februari 2019 kom fram till att lagförslagen i lagrådsremissen kunde införas utan att strida mot olika lagar och förordningar.

LÄS OCKSÅ: Lista: Så drabbas lärarna av hemlig skolstatistik

Men hitintills har det inte funnits en majoritet i riksdagen för att gå vidare med förslaget och mest kritisk har Centern varit. Skolverkets alternativa förslag, som presenterades i fredags, är juridiskt komplicerade, menar Fredriksson, och samtliga förslag kommer att ta tid att utreda vidare.

När du säger att det kommer att ta tid, handlar det då om månader eller år?

– Om man tror att våra förslag kommer ta månader att införa så är man optimistisk i överkant. Det handlar snarare om år. Vi måste därför försöka få fram tillfälliga alternativ till dess vi har en mer långsiktig lösning. Nu är det politikernas uppgift att samla sig och få en majoritet oavsett vilken lösning man fastnar för och tycker att svensk skola behöver, säger Peter Fredriksson.

Så tycker skolpolitikerna

Läraren.se har frågat de skolpolitiska talespersonerna i riksdagens utbildningsutskott hur det ser på att införa offentlighetsprincipen även i friskolor kontra Skolverkets alternativa förslag.

Samtliga partiföreträdare ser mycket allvarligt på problemen som uppstått sedan Skolverket stängde ned statistiken. Alla är måna om att den i dag hemliga skolstatistiken återigen ska bli tillgänglig för föräldrar, elever, lärare, rektorer, forskare, politiker, tjänstemän och alla andra som har behov av statistiken.

Att de röd-gröna partierna förordar offentlighetsprincipen är inte oväntat. Men Lärarens rundringning visar att det även kan finnas en öppning bland de borgerliga partierna kring frågan om offentlighetsprincipen i fristående skolor.

M: ”Snart tappat ett år i tid”

Kristina Axén Olin (M) vill inte sätta ned foten förrän hon har konsekvenserna av alla förslag klara för sig. Hon hade begärt att även utbildningsminister Anna Ekström skulle komma till utbildningsutskottet men ministern var förhindrad av regeringssammanträden.  

– Vi har tappat snart ett år i tid och det är för mig obegripligt att inte Anna Ekström startade utredningen tidigare. Det är ett haveri. Jag kan inte ta ställning till de olika förslagen förrän jag hört hur SCB och Skolverket beskriver de olika lösningarna idag och vad de innebär på kort och lång sikt. I samband med det vill jag även diskutera offentlighetsprincipen och vad den kan få för konsekvenser. Jag har inte tidigare varit med i diskussionerna kring offentlighetsprincipen i fristående skolor utan de diskussionerna har förts under tidigare mandatperioder. Nu måste vi hitta en lösning och vad jag förstår vill alla partier hitta en lösning.

C emot offentlighetsprincip-lösning

Fredrik Christersson (C) är tydlig med att han inte vill se offentlighetsprincipen införd i de fristående skolorna även om det skulle vara det snabbaste sättet att lösa problemen.

– Vi har sagt nej till offentlighetsprincipen och står fast vid det. Det skulle innebära administration och svåra sekretessprövningar för mindre friskolor och det är det vi främst varit kritiska till när det gäller att införa offentlighetsprincipen. Nu har det kommit andra förslag och det är viktigt att man analyserar dem och ser vilka vägar som skulle vara möjliga såväl på kort som lång sikt. Men jag vill klargöra att vi är måna om att det som funnits tillgängligt i statistiken tidigare ska finnas även framöver.

KD: SKR borde uppmana kommunala skolor

Gudrun Brungård (KD) är inte främmande för att fortsätta diskussionerna kring att införa offentlighetsprincipen även i fristående skolor även om det säkert krävs diskussioner kring detaljerna. Små fristående skolor och även små kommunala skolor skulle exempelvis kunna erbjudas juridisk rådgivning vid sekretessprövningar.

– Det är väldigt olyckligt att detta har uppstått. Jag har varit i kontakt med Friskolornas riksförbund och de är lika förvånade och bestörta över beslutet så efter kammarrättens dom har de uppmanat sina medlemmar att publicera skolstatistiken på sina hemsidor. Det borde SKR kunna uppmana de kommunala skolorna att göra också i landets 290 kommuner. Det kan lösa detta kortsiktigt och om de publicerar statistiken så borde Skolverket sedan kunna redovisa statistiken på sin hemsida.

L: Centrala kvalitetsindikatorer

Roger Haddad (L) har tidigare förespråkat full insyn och offentlighet även i fristående skolor, men menar nu att det viktigaste är att myndigheterna inte hindras i sitt arbete vid exempelvis Skolinspektion och att statsbidrag kan fördelas till de skolor där de hör hemma.

– Vi vill egentligen ha full insyn men låt oss titta på de nya förslagen. För mig är det viktigaste att hitta en lösning på problemen. Självklart är det inte acceptabelt överhuvudtaget att hemlighålla uppgifter som vilka skolor vi har, elevers resultat, lärarbehörighet och annat. Det är centrala kvalitetsindikatorer som är viktiga både för föräldrar, allmänhet men inte minst för skolmyndigheter. De kan ju inte fullfölja sina uppdrag annars.

SD: Vi vill ha det som förr

Patrick Reslow (SD) poängterar att det viktigaste för honom är att all information som varit tillgänglig för myndigheter, föräldrar och elever tidigare ska vara det även i framtiden. Hur man löser det rent praktiskt är mindre viktigt och där måste han som politiker lyssna på juridisk expertis.

– Först och främst vill jag säga att vi vill ha det precis som det var tidigare. Så de lagändringar som krävs ska också göras för att man ska säkerställa att man kan få ut alla de uppgifter som tidigare varit offentliga. Vi tror att vägen är en stärkt lagstiftning i skollagen där man kanske också har sekretessbrytande bestämmelser. För om juristerna i lagrådet tidigare sett offentlighetsprincipen som en svår väg och inte anser att den kan tillämpas rakt av så kan det bli överklagande och då riskerar vi att vara tillbaka på ruta ett. Men vi kommer att ge stöd till förslag som innebär att man agerar så fort som möjligt för att återställa ordningen.

S har saknat majoritet för offentlighetsprincipen

Gunilla Svantorp (S) konstaterar att regeringen hitintills inte haft majoritet för förslaget att införa offentlighetsprincipen i friskolor. Men för henne är det självklart att om man har ett system som bygger på att man väljer friskolor så ska skolornas verksamhet inte klassas som affärshemligheter utan vara transparent.

– I takt med att fler och fler orimligheter visar sig så kanske man ändrar åsikt. Jag tycker att orimligheten i det som inträffat visar att något måste göras. Och i Sverige är offentlighetsprincipen en viktig princip som vi är rädda om.

MP: Vill gå vidare med offentligheten

Annika Hirvonen (MP) anser att det finns en del frågetecken kring Skolverkets alternativ till offentlighetsprincipen som hon ännu inte fått svar på. Rent principiellt tycker hon också att information i skolor som är offentligt finansierade ska omfattas av offentlighetsprincipen.

– Vi skulle helt klart föredra att gå vidare med offentlighetsprincipen. Vad som är helt centralt är dock att problemet med skolsekretessen får en lösning. Det är orimligt att uppgifter om skolan ska vara affärshemligheter. Det som nu inträffat sätter verkligen ljuset på att affärsintresset på den skolmarknad vi har får ett sådant genomslag att det kan slå sönder möjligheter att ha ett riktigt skolval, fördela statsbidrag och fördela pengar utifrån behov vilket är centralt med tanke på ojämlikheten som vi har i svensk skola i dag.

V: Skolverkets förslag i andra hand

Daniel Riazat (V) menar att målet är att de fristående skolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut. Han anser inte att uppgifter om barn och skolor ska vara affärshemligheter.

– Jag tycker inte att detta är en fråga att dra i långbänk. Skolverkets fyra förslag ser jag som alternativ ifall det inte finns en offentlighetsprincip. Och stöter man på problem på vägen så får man i så fall titta på alternativa metoderna som finns i Skolverkets förslag under den tid det eventuellt uppstår ett problem. Men så länge det inte finns fristående aktörer som vill dölja något så ser jag inte att det skulle uppstå några problem med offentligheten i friskolor.