Lärare drabbas av psykiska sjukdomar efter svår stress

Läraren har tagit del av rapporten ”Skolans pedagoger”, som presenteras i dag på ett webbinarium. I den här artikeln presenterar vi resultaten av granskningen av de 25 783 långa sjukfall (sjukskrivningar över 90 dagar) bland skolans olika lärargrupper mellan åren 2015-2019.

De vanligaste orsakerna till den långvariga sjukfrånvaron för både kvinnor och män inom alla lärargrupper var psykiska diagnoser. Under åren 2017-2019 berodde den långvariga sjukfrånvaron bland alla lärargrupper vid mer än hälften av diagnoser på psykiska sjukdomar.

– Vi förväntade oss att det skulle vara mycket psykiska diagnoser eftersom vi kunnat se det i tidigare rapporter, säger Andreas Ek, statistiker och analytiker på Afa Försäkring som arbetat med delarna i rapporten om de långa sjukfallen.

LÄSTIPS Efter fackets kamp – Carina får lön livet ut

Flest drabbas i förskola och fritidshem

Undersökningen visar att kvinnliga och manliga lärare som arbetade inom förskola och fritidshem hade en något högre risk att drabbas av långvarig sjukdom än snittet för andra kommunalt och regionalt anställda. Kvinnliga och manliga lärargrupper och skolledare låg däremot under snittet för anställda inom kommun och regioner.

Om man jämför de manliga pedagogernas långa sjukfall per 1 000 sysselsatta inom motsvarande yrkesgrupper bland kvinnor så hade männen en betydligt lägre risk för långvarig sjukfrånvaro. Störst gap var det mellan kvinnor och män yngre än 36 år därefter minskade skillnaderna för långa sjukfall mellan kvinnor och män ju äldre de blev eftersom risken för långvarig sjukfrånvaro då ökar generellt.

Faktisk minskning eller hårdare regler?

Antalet långa sjukfall har generellt minskat under senare år men det är inte unikt för skolans pedagoger utan följer den allmänna utvecklingen även för andra yrkesgrupper. Om det beror på minskad långtidssjukdom, hårdare regler och prövningar från Försäkringskassa utifrån regeringens direktiv eller andra orsaker går inte rapporten in på.

– Förändringar i folkhälsan brukar inte gå så fort som på några år. Men regeringen har under den här perioden gett Försäkringskassan i uppdrag att minska sjukfrånvaron genom olika styrning och signaler. Det kan ha bidragit till bilden att Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning vilket kan leda till att inflödet från de som söker minskar, säger Andreas Ek.

Den högsta risken för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk sjukdom hade kvinnliga förskollärare och fritidspedagoger i åldern 36-45. Trots att även den psykiska sjukfrånvaron gått ned något sedan 2015 så har kvinnliga förskollärare och fritidspedagogerna en högre psykisk sjukfrånvaro än snittet av samtliga kvinnor som arbetade inom kommuner och regioner. Men under 2019 ökade fallen något igen.

LÄSTIPS Läraren Carina fick stroke av jobbet: ”Tänkte nu dör jag”

"Mitt i livet effekten"

Andreas Ek konstaterar att psykisk sjukfrånvaro ofta skiljer sig från övrig sjukfrånvaro genom att drabba yngre medan annan längre sjukfrånvaro oftast ökar ju äldre den yrkesverksamma blir.

– Vi brukar kalla det mitt i livet effekten. Den brukar vara mest påtaglig för kvinnor i åldern 36-45 år. Vi ser likande psykisk ohälsa bland kvinnor i andra yrken som vårdyrken. Vår rapport ger inte svar på vad det beror på. Psykisk ohälsa är komplex och jag kan bara spekulera i att bidragande orsaker kan handla om dubbelarbete och att kvinnor har en total arbetsbelastning som är hög där de kanske tar ett större ansvar för barn, sjuka föräldrar och annat, säger han.

För manliga lärare och skolledare var risken för långvarig psykisk sjukdom högst i åldern 56-64 år. Generellt har män haft mindre än hälften så hög risk för att bli långtidssjuka på grund av psykisk sjukdom än kvinnliga lärare inom samma läraryrke och åldersgrupp.
Näst vanligast var långtidsjukdomar för muskel eller skelettdiagnoser som ryggsjukdomar eller reumatism.

Syo störst risk för långvarig sjukdom

Utredarna har även brutit ned den sammanslagna långvariga sjukfrånvaron i mindre yrkesgrupper under åren 2017-2019. Kvinnliga studie- och yrkesvägledare hade då störst genomsnittlig risk för långvarig sjukdom av alla lärargrupper tätt följda av lärare i fritidshem och förskollärare. Bland män stack speciallärare och specialpedagoger ut med störst antal långa sjukfall följt av studie- och yrkesvägledare och förskollärare.

LÄS ÄVEN

Långvarig covidsjukdom bland lärare

Fallskador och våld från elever orsakar allvarliga arbetsolyckor