![](/contentassets/f2ad98c5611047c79717cbf2ddf30f83/skarmavbild-2021-10-17-kl.-19.11.18.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Afa försäkring
Sjukfrånvaro En ny granskning av 25 783 långa sjukfall bland Sveriges lärare visar att den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga förskollärare och lärare i fritidshem har högre risk än andra yrkeskategorier, visar Afa försäkrings nya rapport.
Läraren har tagit del av rapporten ”Skolans pedagoger”, som presenteras i dag på ett webbinarium. I den här artikeln presenterar vi resultaten av granskningen av de 25 783 långa sjukfall (sjukskrivningar över 90 dagar) bland skolans olika lärargrupper mellan åren 2015-2019.
De vanligaste orsakerna till den långvariga sjukfrånvaron för både kvinnor och män inom alla lärargrupper var psykiska diagnoser. Under åren 2017-2019 berodde den långvariga sjukfrånvaron bland alla lärargrupper vid mer än hälften av diagnoser på psykiska sjukdomar.
Andreas Ek, analytiker och statistiker på Afa Försäkring Foto: Adam Fredholm
– Vi förväntade oss att det skulle vara mycket psykiska diagnoser eftersom vi kunnat se det i tidigare rapporter, säger Andreas Ek, statistiker och analytiker på Afa Försäkring som arbetat med delarna i rapporten om de långa sjukfallen.
LÄSTIPS Efter fackets kamp – Carina får lön livet ut
Undersökningen visar att kvinnliga och manliga lärare som arbetade inom förskola och fritidshem hade en något högre risk att drabbas av långvarig sjukdom än snittet för andra kommunalt och regionalt anställda. Kvinnliga och manliga lärargrupper och skolledare låg däremot under snittet för anställda inom kommun och regioner.
Om man jämför de manliga pedagogernas långa sjukfall per 1 000 sysselsatta inom motsvarande yrkesgrupper bland kvinnor så hade männen en betydligt lägre risk för långvarig sjukfrånvaro. Störst gap var det mellan kvinnor och män yngre än 36 år därefter minskade skillnaderna för långa sjukfall mellan kvinnor och män ju äldre de blev eftersom risken för långvarig sjukfrånvaro då ökar generellt.
Antalet långa sjukfall har generellt minskat under senare år men det är inte unikt för skolans pedagoger utan följer den allmänna utvecklingen även för andra yrkesgrupper. Om det beror på minskad långtidssjukdom, hårdare regler och prövningar från Försäkringskassa utifrån regeringens direktiv eller andra orsaker går inte rapporten in på.
– Förändringar i folkhälsan brukar inte gå så fort som på några år. Men regeringen har under den här perioden gett Försäkringskassan i uppdrag att minska sjukfrånvaron genom olika styrning och signaler. Det kan ha bidragit till bilden att Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning vilket kan leda till att inflödet från de som söker minskar, säger Andreas Ek.
Av de totalt 25 783 långa sjukfall (sjukskrivningar över 90 dagar) av pedagoger som kommit in under de aktuella åren 2015-2019 har antalet långa sjukfall per år varierat.
• För kvinnliga lärare/pedagoger som arbetar på förskola eller fritidshem var det mellan 2082 och 3005 långa sjukfall. För män som var en mindre andel av de totalt anställda (cirka 9 procent) var det mellan 92 och 127 fall per år.
• För kvinnliga lärare/pedagoger anställda på skola eller skolledare har det kommit in mellan 1966 och 2392 långa sjukfall per år. För män varierar det mellan 359 och 537 fall per år (där motsvarar männen inom skolan 30 procent av de totalt antal anställda lärargrupperna och rektorerna).
Källa: Afa Försäkring
Antal långa sjukfall med psykisk diagnos per 1 000 sysselsatta. Genomsnitt 2017–2019. Kommuner och regioner.
Källa: Afa försäkring
Den högsta risken för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk sjukdom hade kvinnliga förskollärare och fritidspedagoger i åldern 36-45. Trots att även den psykiska sjukfrånvaron gått ned något sedan 2015 så har kvinnliga förskollärare och fritidspedagogerna en högre psykisk sjukfrånvaro än snittet av samtliga kvinnor som arbetade inom kommuner och regioner. Men under 2019 ökade fallen något igen.
LÄSTIPS Läraren Carina fick stroke av jobbet: ”Tänkte nu dör jag”
Andreas Ek konstaterar att psykisk sjukfrånvaro ofta skiljer sig från övrig sjukfrånvaro genom att drabba yngre medan annan längre sjukfrånvaro oftast ökar ju äldre den yrkesverksamma blir.
– Vi brukar kalla det mitt i livet effekten. Den brukar vara mest påtaglig för kvinnor i åldern 36-45 år. Vi ser likande psykisk ohälsa bland kvinnor i andra yrken som vårdyrken. Vår rapport ger inte svar på vad det beror på. Psykisk ohälsa är komplex och jag kan bara spekulera i att bidragande orsaker kan handla om dubbelarbete och att kvinnor har en total arbetsbelastning som är hög där de kanske tar ett större ansvar för barn, sjuka föräldrar och annat, säger han.
För manliga lärare och skolledare var risken för långvarig psykisk sjukdom högst i åldern 56-64 år. Generellt har män haft mindre än hälften så hög risk för att bli långtidssjuka på grund av psykisk sjukdom än kvinnliga lärare inom samma läraryrke och åldersgrupp.
Näst vanligast var långtidsjukdomar för muskel eller skelettdiagnoser som ryggsjukdomar eller reumatism.
Utredarna har även brutit ned den sammanslagna långvariga sjukfrånvaron i mindre yrkesgrupper under åren 2017-2019. Kvinnliga studie- och yrkesvägledare hade då störst genomsnittlig risk för långvarig sjukdom av alla lärargrupper tätt följda av lärare i fritidshem och förskollärare. Bland män stack speciallärare och specialpedagoger ut med störst antal långa sjukfall följt av studie- och yrkesvägledare och förskollärare.
Källa: Afa försäkring
Den nya rapporten ”Skolans pedagoger”, som Läraren har tagit del av, består av olika delar som publiceras idag. I rapporten har Afa försäkrings utredare undersökt:
• 25 783 långa sjukfall för skolans pedagoger anställda i kommuner och regioner med en varaktighet över 90 dagar
• 2992 allvarliga arbetsolycksfall för skolans pedagoger som inneburit mer än 30 dagars sjukskrivning.
• 36 arbetssjukdomar för skolans pedagoger som klassats som arbetsskador under 2015-2019.
• 799 covidrelaterade sjukförsäkringsärenden under åren 2020-2021.
Statistikunderlaget som rör skolans olika lärargrupper är hämtat från Afa försäkrings stora skadedatabas som innehåller 15 miljoner försäkringsärenden och där bland annat Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds yrkesgrupper ingår. Det har kopplats till sysselsättningsstatistik från SCB:s yrkesregister.
Afa försäkring är kollektivavtalets försäkringsbolag som ägs gemensamt av arbetsmarknadens parter.
Länk till rapporten:
https://www.afaforsakring.se/statistikrapporter
LÄS ÄVEN
Långvarig covidsjukdom bland lärare
Fallskador och våld från elever orsakar allvarliga arbetsolyckor
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.