Lärarna ska avgöra vilka läromedel som krävs
Läromedel
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand hoppas att Gustav Fridolins läromedelsutredning ska sätta punkt för debatten om analoga kontra digitala läromedel.
– Det viktigaste är att utredaren nu slår fast att det ska vara en lagstadgad rätt att ha tillgång till läromedel och att det är lärarna som ska ha uppdraget, ansvaret och förutsättningarna att kunna göra urvalen, säger hon.
Regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin ger i sitt slutbetänkande förslag på hur skollagen ska kunna skärpas för att alla elever ska få tillgång till tryckta läromedel som böcker och läroböcker av god kvalitet. Och att lärare får tillgång till lärarhandledningar som stöd om de efterfrågar det.
Bra läromedel ökar likvärdigheten
Gustav Fridolin betonade när han lämnade över sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström (S) att likvärdigheten i svensk skola brister och att bra läromedel är ett sätt att minska ojämlikheten i svenska skolor.
Fridolin hävdade också att många skolor idag inte prioriterar inköp av läromedel och att ett skäl är en sorts dumsnål spariver som leder till att lärare får besked att köpstopp råder.
Utredaren föreslår därför att lärarens mandat och möjligheter att välja och köpa in läromedel ska stärkas. Rektorerna ska också se till att lärarna får den tid de behöver för att välja ut bra läromedel.
Skolor saknar resurser
Det är bra förslag, anser Johanna Jaara Åstrand, men hon konstaterar att många skolor saknar resurser i dagsläget. Rektorer är, enligt henne, bakbundna av sparkrav som gör att de tvingas till omöjliga val mellan bra lärare och bra läromedel.
– Det är min problemanalys efter de undersökningar vi har gjort tillsammans med svenska läromedelsförfattare. Om vi inte kommer till rätta med underfinansieringen och den kompensatoriska resursfördelningen av svensk skola så kommer vi inte heller komma till rätta med olikheterna av läromedel, säger hon.
Johanna Jaara Åstrand anser att det krävs ett utökat statligt stöd till skolhuvudmännen via exempelvis likvärdighetsmiljarderna och ett nytt sektorsbidrag som föreslagits i en annan statlig utredning om likvärdighet i skolan.
Hon tycker dock att utredaren Gustav Fridolin lyckats bra med att ringa in konsekvenser av att elever inte får tillgång till bra läromedel.
– Det påverkar elevernas möjligheter att få ta del av god undervisningen, analoga läromedel är jätteviktiga för elevers läsutveckling och även för samarbetet mellan skolan och föräldrarna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Digitalt eller analogt?
Hon hoppas nu få ett slut på det politiska käbblet kring antingen digitala eller analoga läromedel. Det har inte varit till gagn för Sveriges elever, anser hon.
– Gustav Fridolin visar att det inte handlar om antingen analoga eller digitala läromedel utan det är lärarens professionella ansvar att genom sin kompetens avgöra vad som fungerar i ett läge eller ett annat. Däremot måste förutsättningarna och resurserna finnas för att göra de urvalen, säger hon.
Fler förslag från utredningen om läromedel
Utredaren Gustav Fridolin föreslår även att:
• Det ska finnas nationell statistik som visar hur mycket skolhuvudmän satsar på läromedel.
• Skolinspektionen får bättre möjligheter att granska att skollagen om läromedel följs.
• En särskild Läromedelsnämnd, under Skolverkets GD, ska ta fram kvalitetskriterier för läromedel och verka för att alla elever ska få tillgång till bra läromedel.
• Nämnden ska även stödja viss produktion av läromedel för exempelvis modersmål, nationella minoritetsspråk eller för vissa funktionsnedsättningar.
LÄS ÄVEN
Debatt: Problemen hopar sig för läromedelsföretagen
”Kopieringsavtalet riskerar knäcka både lärarna och läromedelsföretagen”
