Krönika Många elever idag vet inte hur man lär in en lärobokstext. Därför måste lärare träna sina elever i språk- och kunskapsutvecklande metod, skriver Filippa Mannerheim, som också bjuder på ett nedladdningsbart exempel från sitt eget klassrum.
I slutet av varje moment planerar jag numera alltid in en lektion med studieteknik inför provet. Det är nödvändigt. Många elever idag vet inte hur man gör när man lär in lärobokstext genom att läsa på och testa sig själva under inläsningen.
Det finns många skäl till att denna (för 30 år sedan självklara!) studiemetod försvunnit ur svensk skola: Ämnesplanerna fokuserar idag på att eleverna ska ”uppvisa självständiga förmågor” i stället för att lära in ämneskunskaper i långtidsminnet. Bristen på (bra) läromedel är skriande och i vissa klassrum ersätts läroböcker av lärares felstavade och fragmenterade powerpointpresentationer med fakta i punktform. Dessutom leder läxfria skolor till att elever inte fått lära sig att läsa och lära in ett ämnesstoff självständigt.
Högläsning enligt 80-talsmodell
Förra veckan satt jag därför med tre elever i taget och övade dem på studieteknik inför provet kommande vecka. Vi gjorde som jag själv fick lära mig som elev på 80-talet: Vi högläste ett stycke i boken, tittade upp, försökte minnas innehållet och återberättade – rättvisande och tydligt.
Jag: Så hur började egentligen den grekiska kulturens storhetstid?
Elev: Det var... grekerna åkte iväg å...
Jag: Använd bokens ord. Och man får tjuvkika när man övar.
Elev (tjuvkikar i boken): Greker utvandrade från… fastlandet ut på öar...
Annan elev hjälper till: ...det var 700 före Kristus… alltså runt Medelhavet. Där blev det handels... (tjuvkikar i boken) …handelsstationer och städer och så blev det en massa kultur där.
Jag: Precis! Kulturen blommade upp runt handelsstationer och städer ute på öarna! Toppen! Så fint beskrivet om hur allt började. Vi repeterar det igen. Vill du försöka, Maja?
Elev: På 700-talet före Kristus utvandrade greker från fastlandet ut på öarna kring…Medelhavet. Där uppstod städer och…handelsstationer. Och kulturen där blommade upp.
Läroboken måste återigen bli undervisningens nav
Det låter kanske litet tråkigt och omständligt att jobba så här men det tar inte så lång tid för eleverna att förstå – och lyckas. Givetvis måste allt repeteras igen (eftersom vi människor, enligt Ebbinghaus glömskekurva, efter bara en vecka glömmer runt 70–80 procent av den information vi ursprungligen lärde oss) men repetition är som sagt kunskapens moder.
Stoltheten hos eleverna när de med avancerat språk kan berätta om något rakt ur minnet går att ta på!
Jag menar att lärare i skolan idag behöver hjälpa sina elever att öva upp denna språk- och kunskapsutvecklande metod. Det gäller lärare i alla teoretiska ämnen! Den välskrivna läroboken och inlärandet genom den, måste helt enkelt bli undervisningens nav igen. För det är genom inlärande genom inläsande som språket hos eleverna utvecklas.
Genom att lyssna på lärarens välförberedda föreläsningar, ta anteckningar för hand, få små, hanterbara läsläxor, lära in ämneskunskaper och fakta, göra begreppslistor (detta är en studieteknik, inte en genväg tillhandahållen av lärare), läsa, lära in, repetera, öva på instuderingsfrågor, läsa på och införliva nya ord i sin vokabulär och träna sig på att uttrycka kunskaperna (muntligt och skriftligt vid inövandet och skriftligt under ett prov) utvecklas elevens ämneskunskaper och med den deras språkliga repertoar.
Uppmana till fullständiga meningar
På läxförhör och prov kan vi uppmuntra eleverna att bygga sina svar på våra faktafrågor så att de uttrycker sig i fullständiga meningar och uppmana dem att använda de precisa orden i boken i sina svar. Ord som ”nydanande”, ”utvandrade”, ”rosenrasande”, "Akilles vrede", "belägrad", "sporrade" och "skönhetsideal" är ord som få av dem skulle ha lärt in eller aktivt använt när de skriver egna texter utifrån en mall där vi fokuserar mer på texttypens genredrag än på att utveckla deras språk och ämneskunskaper.
Filippa Mannerheims handledning till eleverna
Här kan du se ett exempel på hur Filippa Mannerheim inkluderar studieteknik i ett prov i svenska 2:
Till mina provinstruktioner lägger jag numera också alltid en liten ”handledning” om studieteknik: ”Gör såhär när du läser på till provet”. Det är mycket uppskattat, både av elever och deras föräldrar, eftersom det blir tydligt hur man kan stötta sitt barn med inläsningen hemifrån.
Studietekniken måste ärligt talat börja införlivas i alla ämnen så att eleverna inte ser den som ett separerat moment, skild från själva undervisningen. Det pedagogiska, språkutvecklande arbetet med elevernas kunskapsutveckling på sikt, bör åter bli vårt mål, snarare än avbockning av betygskriterier för bedömning.