Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Foto: Wikimedia commons
Till startsidan
Den ojämställda skolan
Statusen sjönk, arbetsvillkor försämrades och pedagogiken förändrades.
Det är några orsaker till varför lärare blivit ett kvinnoyrke.
I mitten av 80-talet var närmare 35 procent av lärarna i grundskolan män. I dag är de 25 procent; en minskning med nästan 30 procent.
Samtidigt gick andelen kvinnliga rektorer på grundskolan från 19 till 70 procent. En ökning med nästan 270 procent.
Förändringen handlar främst om att män sökt sig bort från skolan, menar Eva Gannerud, tidigare docent i pedagogik och författare till den i dag klassiska ”Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv”.
– Det handlar om makt och status. För män är det ett steg nedåt statusmässigt att bli lärare. Jag tror kanske inte att individer tänker så men sammantaget fungerar det så. Lönen tror jag inte spelar så stor roll. Det finns många andra yrken där det är många män som har lägre löner än lärare, säger Eva Gannerud som menar att det är svårt att bryta trenden.
– Ja, män söker sig till sammanhang med män och kvinnor söker sig till sammanhang med kvinnor. En kvinna som väljer att bli lärare gör det som betraktas som naturligt, utan motstånd. För en man är det inte ett statusval utan det måste vara en stark och dedikerad man som väljer att bli lärare.
Per Kornhall, skoldebattör och tidigare undervisningsråd på Skolverket lyfter statusen som en av flera orsaker till att männen lämnat skolan.
– Ett tidigare fokus på omvårdnad kopplad med en generellt sjunkande status för läraryrket på grund av kommunaliseringen och lönesättningsmodeller med mera tror jag har påverkat under väldigt lång tid. Vi ska veta att i yngre åldrar har det alltid varit mest kvinnor. Men det har skett en förändring från mellanstadiet och uppåt.
Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet och flitig skoldebattör, menar att det också hänger ihop med att det är en annan typ av kvinnor som blir lärare i dag än tidigare.
– Det skedde en stor förändring på 60- och 70-talen. Då öppnades flera möjligheter för kvinnor att göra annat. Fram till dess var läraryrket ett av huvudvalen för energiska och intelligenta kvinnor. Nu öppnades dörren för yrken som ingenjör, läkare och arkitekt på vid gavel.
Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Foto: Wikimedia commons
Många av de kvinnor som kom in i skolan i stället var, enligt Inger Enkvist, inte lika intellektuellt lagda. Samtidigt med att lärarrekryteringen ändrades infördes också pedagogiska och organisatoriska förändringar som gjorde att kvaliteten på undervisningen sjönk, anser Inger Enkvist.
– Som en följd av det lämnade männen skolan.
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Den nya skolan Vi Lärare går på djupet med förändringarna inom skolan – och vad de betyder för lärarna.
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.
Debatt Elevorganisationerna vill se en mer nyanserad debatt om elevinflytande
Debatt ”Digitalisering har blivit ett konkurrensmedel snarare än ett genomtänkt didaktiskt val”
Debatt Förslaget: Fem minuter läsning varje lektion – i alla ämnen
Debatt ”Ett professionellt nej kan ibland vara mer inkluderande än ett ogenomtänkt ja”
Politik Mohamsson (L) vill lagstifta om att man bara ska få bygga vackra skolor.
Friskolor Riskerar 8,5 miljoner kronor i böter: ”En tickande bomb”.
Debatt ”Det är skillnad på att bygga en hinderbana och att kasta en isklump.”
Debatt Femton lärare i gemensamt krav: ”Sparka uppåt, stenhårt”
Debatt Sex, samtycke och relationer har ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”
Debatt Chefen för Academedias grundskolor vill se nationell datainsamling om läsning.
Debatt Forskaren Britten Ekstrand varnar för nivågruppering med statiska elevgrupper.
Lärarbrist Sveriges Lärare kräver insatser från staten och gruvbolaget för fler behöriga lärare
Digitala nationella prov Regeringens tålamod slut – Skolverket får en deadline med nya proven.
Skolpolitik Simona Mohamsson: ”Kommunaliseringen av skolan har skapat stora klyftor”.
Lön Tydliga skillnader i lön och sjuktal enligt ny forskningsstudie: ”Icke vinstdrivande förskolor kan ha en annan syn på pedagogiken”.
Arbetsmiljö Facket kräver mer: ”Lämnade till vårt, får lappa och laga”.
Matematik no teknik Ville inspirera eleverna i naturvetenskap: ”De ska äga sin undersökning”.
Förskola Barn börjar grundskolan utan att kunna svenska – trots flera år i förskolan.
Skolpolitik Kravet på SKR efter statliga utredningen: ”Öppna böckerna”
Krönika ”Skillnad mellan avancerade hinderbanor och isbumlingar i nacken på en klasskompis.”
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Fackligt Sveriges Lärare: ”Har haft ett ”tuta-och-kör-avtal”.
Ai Sveriges Lärares chefsjurist: ”Lätt att bli vilseledd”
Arbetstid Innebär en stor förbättring för lärarna: ”Finns flera skäl”.
Krönika ”Partierna försöker hitta vinklar man tror man kan vinna röster på.”
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet