Tre av fyra lärare i grundskolan är kvinnor

Bollar studsar, elever hoppar, simhallar fylls och danssteg snubblas.

Fredrik Ljungheimer älskar variationen i sitt jobb som idrottslärare.

Och han är inte ensam.

Idrottslärarna är nämligen den enda lärargrupp i grundskolan där det är fler män än kvinnor. 57,4 procent är män mot 25 procent i hela grundskolan, visar Lärarens granskning.

– ­Jag tror det har att göra med vad man själv tycker är roligt i skolan. Frågar du en högstadieklass så är det säkert fler killar än tjejer som säger att idrott är roligast.

Även om idrotten var roligast för Fredrik Ljungheimer blev han lärare av en slump.

Och tack vare en kvinna.

– Ja, det var min syster som började på GIH. Jag tänkte att jag också kan testa i ett år.

Han hittade mitt i prick.

– Jag kände att det var rätt, berättar Fredrik Ljungheimer som likt flera idrottslärare har en gedigen idrottsbakgrund. Allsvensk volleybollspelare och singelhandicap i golf.

Trots att han älskar sitt jobb valde Fredrik Ljungheimer att komplettera med matematik för några år sedan.

– Det är slitigt att vara idrottslärare. Jag har svårt att se mig som det till 65 år. Nu har jag ungefär fifty-fifty vilket är en jättebra blandning.

Till skillnad från i idrott och hälsa är Fredrik Ljungheimer och hans manliga kollegor i klar minoritet bland mattelärarna. I grundskolan är 22,2 procent av matematiklärarna män.

Ungefär så ser det ut i de flesta ämnen – en av fyra är män.

Bryter man ned statistiken på stadier syns ett tydligt mönster. Ju yngre barn, desto fler kvinnor. I F-3 är det 90,5 procent kvinnor. Motsvarande siffra i högstadiet är 62,5 procent.

”Hade du frågat mig för tio år sedan hade jag sagt högre lön. Men det håller inte i dag.”

---

I Lärarens granskning är det två lärarkategorier som sticker ut. Svenska som andra språk och speciallärare. Där är inte ens var tionde lärare man.

Störst är kvinnodominansen bland speciallärarna.

Där är endast 8,2 procent män.

Det gör att de flesta speciallärarna inte har någon manlig kollega.

Ann-Louise Nordlöf på Ådalsskolan I Kramfors är en av dem.

De tre specialpedagoger/speciallärare som finns där är kvinnor.

Och så ser det ut i hela kommunen, bortsett från en man i grundsärskolan.

Varför?

– Jag tror det handlar mycket om omsorgsbegreppet. Traditionellt har kvinnorna stått för omsorgen. Och vi kvinnor har nog mer inbyggd omsorgstanke. Vi vill ta hand om elever som det inte går bra för, säger Ann-Louise Nordlöf.

Hur ska skolan få in fler män?

– Hade du frågat mig för tio år sedan hade jag sagt högre lön. Men det håller inte i dag. Vi har generellt fått bra löneökningar och jag är nöjd med min lön.

I stället tror Ann-Louise Nordlöf att det gäller att få männen att förstå hur roligt och viktigt det är med specialpedagogiken. Speciallärarna har helt enkelt varit för dåliga på att marknadsföra sitt yrke.

– Ja, vi måste bli bättre på att berätta vad vi gör och vad det innebär att vara speciallärare och specialpedagog. Vi kan inte bara fokusera på att vi håller på med problem utan vi måste vända det till något positivt. Att det är roligt och givande att stötta.

”Det blir självförstärkande. Med färre män i skolan ser inte pojkar så många förebilder.”

Som gammal förskollärare vet Ann-Louise Nordlöf vad det innebär att jobba på en enkönad arbetsplats. Okej, men absolut inte optimalt, menar hon.

– Jag tycker det är trevligare att jobba när det är både män och kvinnor. Vi skiljer oss åt lite grann, både socialt och sättet att tänka. Det är bra att få in både manliga och kvinnliga perspektiv.

Hur då?

– Jag kan ta ett exempel från vår skola. Det finns många olikheter eller normbrytande i en skola och ett samhälle. I den debatten är det fint att ha både mans- och kvinnoperspektiv. Det kan skilja en del hur man tänker och vi har formats i våra grundvärderingar från när vi var små.

Fredrik Ljungheimer är inne på samma linje. Han menar också att det är bra för det interna arbetsklimatet.

– Det behövs en jämnare könsfördelning. Det ger olika syn på saker och ting.

Han vill också lyfta fram de positiva sidorna med läraryrket för att locka fler män. Loven inte minst.

– Skulle man ta bort sommarloven skulle nog hälften av lärarna säga upp sig. Jag har själv två barn och det är underbart att kunna spendera mycket tid med dem. Det hade jag inte kunnat på andra jobb. Vi får inte vara rädda för att lyfta fram våra arbetstider.

Det handlar också om att visa de goda exemplen, tror Fredrik Ljungheimer.

– Många behöver betydligt bättre manliga förebilder än de har hemma. Det gäller både tjejer, killar och elever med invandrarbakgrund.

---

Per Kornhall, skoldebattör och före detta undervisningsråd vid Skolverket, menar att ju fler kvinnor som finns i skolan, desto större steg blir det för män att välja yrket.

– Det blir självförstärkande. Med färre män i skolan ser inte pojkar så många förebilder i skolan. Därför behöver man nog väldigt aktivt och medvetet försöka bryta det.

Hur då?

– Återupprätta läraryrket till ett skapande fritt yrke så man inte är ett tjänstehjon åt en kommun eller friskola som nu.

Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet och skoldebattör, tror att läraryrket kommer att cementeras som ett kvinnoyrke om inget radikalt görs.

– Det kan inte bli något annat än ett kvinnoyrke om vi inte gör stora förändringar i skolan. Skolan måste organiseras om för att göra den attraktiv.

Ska man höja lönerna också?

– Höga lärarlöner är väldigt bra om det är en uppskattning för läraryrket. Men de höga lönerna i Sverige är snarare ett tecken på lärarbristen. Det i sin tur är en konsekvens av att lärarna inte respekteras. Så det hjälper inte att höja lönerna så länge inte respekten för läraryrket och för kunskap finns i botten.

---

Politikerna har gjort satsningar för att öka jämställdheten i skolan. 2004 tillsattes Delegationen för jämställdhet i förskolan och fyra år senare Delegationen för jämställdhet i skolan. Förslagen handlade mest om jämställdheten mellan pojkar och flickor och resulterade bland annat i en stor satsning på genuspedagoger i förskolan, en granskning av män och kvinnor i läroböckerna och program mot hedersvåld. Inga tydligt riktade satsningar på lärarrekrytering.

En del kommuner och SKR, Sveriges regioner och kommuner, har satsat för att få in fler män i förskolan.

Skolminister Anna Ekström som var ordförande för båda jämställdhetsdelegationerna (då som Saco-ordförande) hoppas att de generella satsningar som gjorts på lärare ska locka till sig fler män.

– Det är viktigt med både kvinnliga och manliga förebilder i skolan och förhoppningsvis kan regeringens satsningar på att höja läraryrkets attraktionskraft bidra till att fler män söker sig till förskolan och skolan, sade hon i riksdagen i oktober 2019 som svar på en interpellation.

En förhoppning som inte infriats. I alla fall om man ser på antagningen till höstens lärarutbildningar. I förskoleklass 1-3 kom 9 procent män in, i årskurs 4-6, 28 procent män. Lite mer jämställt var det på ämneslärarlinjerna 7-9. Där var 38 procent av de antagna män.