Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf.
Till startsidan
Elisabet Nihlfors blev den första person att tilldelas Lärarstiftelsens utmärkelse ”Årets möjliggörare”.
Forskning
Som student ville hon möblera om lärarutbildningen och på den vägen är det. Elisabet Nihlfors har alltid vetat att det är möjligt att göra skillnad och nu uppmärksammas hon för att skapa möjligheter för praktiknära forskning om undervisning och lärande.
– Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning eftersom de vet vad de behöver veta mer om. Och alla tjänar på det, säger Elisabet Nihlfors som är professor och den första mottagaren av Lärarstiftelsens utmärkelse Årets möjliggörare.
Elisabet Nihlfors säger att hon egentligen är ”helt ointressant” om man vill förstå varför Lärarstiftelsens jury valde just henne till Årets möjliggörare för forskning som är viktig för lärare. I motiveringen lyfts bland annat hennes arbete med att etablera en permanent nationell samverkan mellan forskningsvärlden och förskolor och skolor fram.
– Jag har bara satt bollen i rullning, men det är massor av lärare, skolledare, organisationer, rektorer och universitet som sett till att bollen fanns där när jag fick möjlighet att hjälpa till, säger Elisabet Nihlfors som i dag är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och har en mängd uppdrag inom den akademiska världen, skolan och på olika myndigheter och organisationer.
”Bollen” i det här sammanhanget kan förenklat beskrivas som etableringen av en infrastruktur som gör att lärares idéer från klassrummet, om vad som behöver forskas på, blir synliga för forskare som kan ta reda på om det redan finns vetenskapliga svar på frågorna eller om de behöver besvaras med ny forskning tillsammans med lärare. Olika modeller för praktiknära forskning har byggts upp på lite olika sätt i Sverige, men den som i år blev en permanent nationell verksamhet med lärosäten och skolhuvudmän i Sverige heter Utbildning, lärande, forskning: Ulf. Alla huvudmannaorganisationer och de allra flesta lärosäten med lärarutbildning har skrivit på ett tioårigt avtal för samverkan. Utöver forskningsmiljöer på lärosätena finns hundratals mötesplatser för forskare och lärare i form av forskningscirklar och olika nätverk.
– Inom medicinsk vetenskap har strukturen funnits länge och visat sig framgångsrik för att utveckla hälso- och sjukvården. Där heter den Alf, Avtal om läkarutbildning och forskning och när vi ville etablera motsvarande verksamhet för skolan fanns en poäng med att använda en akronym som påminde om den som många kände till. Det blev helt enkelt lättare för opinionsbildare och politiker att förstå vad det handlar om.
Även om Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf, har hon både varit spindeln i nätet och en avgörande brobyggare. Det var när hon tillträtt som dekan och ansvarig för lärarutbildningarna vid Uppsala universitet som hon såg möjligheterna att få till stånd en nationell struktur för att lärare och skolledare ska kunna forska i sina tjänster och att man som lärare också kan vara forskarutbildad utan att behöva lämna skolan.
– Lärare och skolledare måste kunna vara verksamma både i akademi och skola. Det behövdes en arbetsorganisation som möjliggjorde för lärare och skolledare att kunna delta i forskning och kunna ha forskning som en del av sin tjänst om man är forskarutbildad.
Tillsammans med Maria Jarl vid Göteborgs universitet och Björn Åstrand vid Karlstads universitet tog hon 2015 fram ett förslag på ett avtal mellan skolornas huvudmän och lärosäten med lärarutbildning.
– Vi såg till att få förslaget klart och lämnade det till regeringen i juni så vi skulle hinna få till en snackis på Almedalen senare den sommaren. Då hade vi redan etablerat de konkreta idéerna på lärosätena, hos skolornas huvudmän och de fackliga organisationerna.
– De som arbetat med det här, hundratals personer, pratade förstås med sina kollegor och andra och det fungerade: det märktes i Almedalen och det märktes i arbetet med forskningspropositionen som skulle presenteras året därpå. Det var sanslöst många människor som lyfte fram behovet av en organisation för att lärarprofessionen skulle få inflytande och initiativkraft i forskningen.
Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf.
Elisabet Nihlfors förmåga att förstå hur systemet fungerar med utredningar, opinionsbildning, insamling av forskningsmedel, värdet av goda relationer och en förmåga att samarbeta är förmodligen några av förklaringarna till att sånt som hon vill förändra också förändras i den riktning hon vill.
– Det har alltid varit så att när jag ser något som inte verkar logiskt eller kan förbättras så vill jag bidra till att det händer i verkligheten. När jag gick lärarutbildningen så såg jag mycket som jag ville ändra på och framförde som studentkårsordförande det till lärosätesledningen.
– Till lärare som vill förändra vill jag säga att det finns stora fördelar med att lära sig systemet och veta vem det är som faktiskt bestämmer. Sen kan man köra på, men inte på egen hand och det är en av grunderna med Ulf – att samla krafterna.
Elisabet Nihlfors ser samarbetet mellan lärare, rektorer och forskare som avgörande där var och en stärker varandra.
– Forskning är ett hantverk – ett yrke – och därför är forskarutbildade lärare som arbetar på skolorna så viktiga.
Piteå, Kungsbacka, Kristianstad och Göteborg är exempel som Elisabet Nihlfors gärna lyfter fram då de visar hur fungerande samverkan kring forskning kan organiseras mellan skola och lärosäten. Att kommuner väljer att satsa på lektorer och forskning menar hon beror på en kombination av att de värderar bildningens kraft, att kunskap är förutsättning för en verksamhet på vetenskaplig grund och att engagerade lärare, i och genom forskning i samverkan, genererar högre kvalitet i undervisningen.
– Alla tjänar på det. Samtidigt är forskning inte skolutveckling. Forskningen, med sin kritiska granskning av tingens ordning leder på sikt till utveckling, att det blir en förbättring i klassrummet. Men nu är vi är i ett stadie där vi framför allt identifierar vilken kunskap som lärare anser sig sakna.
– Om du gör en insats idag i förskolan så visar sig effekten kanske i trean eller i början på mellanstadiet. För att dokumentera den förändringen vetenskapligt behövs mer än ett projekt under en treårsperiod.
LÄS ÄVEN:
Forskningspristagaren: ”Vi vet för lite om beprövad erfarenhet”
Forskning Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Professor Ulrika Bergmark tittar framåt när hon tar emot Lärarstiftelsens forskarpris för sin praktiknära forskning.– Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
Forskning Professorn Elisabet Nihlfors den första mottagaren av Lärarstiftelsens utmärkelse Årets möjliggörare.
Debatt Han vill utveckla SFI-undervisningen i stället för att införa språktester.
Debatt Begärde ut lärares prov – nu introducerar företaget AI-rättning.
Krönika ”Det handlar inte om bestraffa barn – utan om att rädda de andra.”
Debatt Lärarens varning inför valårets utspel: ”Skolan känns splittrad”.
Debatt ”Handlar mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit”
Friskolor 26 av 30 granskade kommuner måste bli bättre på att identifiera oseriösa aktörer.
Krönika ”Plocka bort barnen – så kommer alla svårigheter att lösas.”
Arbetsbelastning Nya siffror från Arbetsmiljöverket: ˝Oacceptabelt”.
Slutreplik ”Dags att avskaffa fri utdelning på skattefinansierad utbildning”, skriver Marcus Larsson.
Debatt Academedia svarar Marcus Larsson om vinsterna: ”Välkommen att besöka oss”.
Debatt Debatten om specialpedagogerna: ”Handlar inte om att tala i egen sak”
Debatt ”Vi behöver få vara lärare – inget annat”.
Debatt Diana Storvik: ”Uttrycket ‘skrivbordspedagoger’ är olyckligt och oprofessionellt.
Debatt "Beslut kan fattas innan skolans professioner hinner göra sina röster hörda”
Debatt Blivande specialpedagogen reagerar på regeringens förslag om ny utbildning
Krönika ”Vi ska inte förenkla språket för våra barn – vi ska berika dem med det”.
Debatt ”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.”
Debatt ”Sätter fingret på sambandet mellan organisatoriska brister och individens ohälsa.”
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Mentorskap Uppdraget har svällt – lärare behöver få ägna sig åt undervisning.
Skolpolitik Moderaternas nya skolpolitiska förslag: ”Vanlig svenskundervisning”.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Förskola Vill se lönepåslag: ”Som man får för smutsiga industrijobb.”
Arbetsmiljö Anonyma omdömen: ”Skapar stark olust hos många lärare.”
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Krönika Uppmaningen till utbildningsministern.
Krönika ”Orsaken till min fysiska degradering är systemfelen i skolan.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Lärarlegitimation Liberalerna går på fackets linje: ”Oskick att kalla alla för pedagoger”.