Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf.
Till startsidan
Elisabet Nihlfors blev den första person att tilldelas Lärarstiftelsens utmärkelse ”Årets möjliggörare”.
Forskning
Som student ville hon möblera om lärarutbildningen och på den vägen är det. Elisabet Nihlfors har alltid vetat att det är möjligt att göra skillnad och nu uppmärksammas hon för att skapa möjligheter för praktiknära forskning om undervisning och lärande.
– Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning eftersom de vet vad de behöver veta mer om. Och alla tjänar på det, säger Elisabet Nihlfors som är professor och den första mottagaren av Lärarstiftelsens utmärkelse Årets möjliggörare.
Elisabet Nihlfors säger att hon egentligen är ”helt ointressant” om man vill förstå varför Lärarstiftelsens jury valde just henne till Årets möjliggörare för forskning som är viktig för lärare. I motiveringen lyfts bland annat hennes arbete med att etablera en permanent nationell samverkan mellan forskningsvärlden och förskolor och skolor fram.
– Jag har bara satt bollen i rullning, men det är massor av lärare, skolledare, organisationer, rektorer och universitet som sett till att bollen fanns där när jag fick möjlighet att hjälpa till, säger Elisabet Nihlfors som i dag är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och har en mängd uppdrag inom den akademiska världen, skolan och på olika myndigheter och organisationer.
”Bollen” i det här sammanhanget kan förenklat beskrivas som etableringen av en infrastruktur som gör att lärares idéer från klassrummet, om vad som behöver forskas på, blir synliga för forskare som kan ta reda på om det redan finns vetenskapliga svar på frågorna eller om de behöver besvaras med ny forskning tillsammans med lärare. Olika modeller för praktiknära forskning har byggts upp på lite olika sätt i Sverige, men den som i år blev en permanent nationell verksamhet med lärosäten och skolhuvudmän i Sverige heter Utbildning, lärande, forskning: Ulf. Alla huvudmannaorganisationer och de allra flesta lärosäten med lärarutbildning har skrivit på ett tioårigt avtal för samverkan. Utöver forskningsmiljöer på lärosätena finns hundratals mötesplatser för forskare och lärare i form av forskningscirklar och olika nätverk.
– Inom medicinsk vetenskap har strukturen funnits länge och visat sig framgångsrik för att utveckla hälso- och sjukvården. Där heter den Alf, Avtal om läkarutbildning och forskning och när vi ville etablera motsvarande verksamhet för skolan fanns en poäng med att använda en akronym som påminde om den som många kände till. Det blev helt enkelt lättare för opinionsbildare och politiker att förstå vad det handlar om.
Även om Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf, har hon både varit spindeln i nätet och en avgörande brobyggare. Det var när hon tillträtt som dekan och ansvarig för lärarutbildningarna vid Uppsala universitet som hon såg möjligheterna att få till stånd en nationell struktur för att lärare och skolledare ska kunna forska i sina tjänster och att man som lärare också kan vara forskarutbildad utan att behöva lämna skolan.
– Lärare och skolledare måste kunna vara verksamma både i akademi och skola. Det behövdes en arbetsorganisation som möjliggjorde för lärare och skolledare att kunna delta i forskning och kunna ha forskning som en del av sin tjänst om man är forskarutbildad.
Tillsammans med Maria Jarl vid Göteborgs universitet och Björn Åstrand vid Karlstads universitet tog hon 2015 fram ett förslag på ett avtal mellan skolornas huvudmän och lärosäten med lärarutbildning.
– Vi såg till att få förslaget klart och lämnade det till regeringen i juni så vi skulle hinna få till en snackis på Almedalen senare den sommaren. Då hade vi redan etablerat de konkreta idéerna på lärosätena, hos skolornas huvudmän och de fackliga organisationerna.
– De som arbetat med det här, hundratals personer, pratade förstås med sina kollegor och andra och det fungerade: det märktes i Almedalen och det märktes i arbetet med forskningspropositionen som skulle presenteras året därpå. Det var sanslöst många människor som lyfte fram behovet av en organisation för att lärarprofessionen skulle få inflytande och initiativkraft i forskningen.
Elisabet Nihlfors är angelägen att lyfta fram andra människor, som hon tillsammans med har lyckats etablera Ulf.
Elisabet Nihlfors förmåga att förstå hur systemet fungerar med utredningar, opinionsbildning, insamling av forskningsmedel, värdet av goda relationer och en förmåga att samarbeta är förmodligen några av förklaringarna till att sånt som hon vill förändra också förändras i den riktning hon vill.
– Det har alltid varit så att när jag ser något som inte verkar logiskt eller kan förbättras så vill jag bidra till att det händer i verkligheten. När jag gick lärarutbildningen så såg jag mycket som jag ville ändra på och framförde som studentkårsordförande det till lärosätesledningen.
– Till lärare som vill förändra vill jag säga att det finns stora fördelar med att lära sig systemet och veta vem det är som faktiskt bestämmer. Sen kan man köra på, men inte på egen hand och det är en av grunderna med Ulf – att samla krafterna.
Elisabet Nihlfors ser samarbetet mellan lärare, rektorer och forskare som avgörande där var och en stärker varandra.
– Forskning är ett hantverk – ett yrke – och därför är forskarutbildade lärare som arbetar på skolorna så viktiga.
Piteå, Kungsbacka, Kristianstad och Göteborg är exempel som Elisabet Nihlfors gärna lyfter fram då de visar hur fungerande samverkan kring forskning kan organiseras mellan skola och lärosäten. Att kommuner väljer att satsa på lektorer och forskning menar hon beror på en kombination av att de värderar bildningens kraft, att kunskap är förutsättning för en verksamhet på vetenskaplig grund och att engagerade lärare, i och genom forskning i samverkan, genererar högre kvalitet i undervisningen.
– Alla tjänar på det. Samtidigt är forskning inte skolutveckling. Forskningen, med sin kritiska granskning av tingens ordning leder på sikt till utveckling, att det blir en förbättring i klassrummet. Men nu är vi är i ett stadie där vi framför allt identifierar vilken kunskap som lärare anser sig sakna.
– Om du gör en insats idag i förskolan så visar sig effekten kanske i trean eller i början på mellanstadiet. För att dokumentera den förändringen vetenskapligt behövs mer än ett projekt under en treårsperiod.
LÄS ÄVEN:
Forskningspristagaren: ”Vi vet för lite om beprövad erfarenhet”
Slutreplik Svarar Anna Olskog: ”Att peka ut ansvaret är inte detsamma som att hantera konsekvenserna”.
Replik Academedia: ”Vi kommer fortsätta att reagera när politiker sprider felaktiga bilder om oss.”
Debatt Hon skriver om vad nedskärningarna gör – med lärarsjälen
Replik ”Att möjliggöra medlemskap för obehöriga skulle inte stärka lärarkåren.”
Debatt Maryam Barkadehi om den faktor som får SFI-studenter att lyckas.
Debatt Kräver omtag: ”500 års kunskaper kvar hos enskilda lärare”
Debatt ”Vuxenutbildningen ska vara en andra chans, men för många är det den första”
Debatt ”Det kan stärka läraryrket – även för oss som redan är behöriga.”
Debatt Fritidshemmet saknas i en av de stora samhällsdebatterna: ”Har vi råd att låta bli?"
Debatt Replik: ”Verkar helt ha missat att ’den svarta lådan’ inte ändrar de lärarsatta betygen"Nya betygen: ”Bristfälliga kunskaper” hos politiker
Debatt Läraren Ronja är provvakt – och funderar över ”Det nationella helvetet”
Källkritik Anna Lodén om AI:s intåg: ”Förlorar inlärningsprocessen.”
Debatt "Låter som om mer likvärdig bedömning kan lösas med nya skalor och centralt rättade prov”
Debatt ”Först när lärare får verkligt mandat över undervisningen får behörigheten betydelse”
Valdebatt 15 lärare som deltagit i manifestationen ”Måndagar mot marknadsskolan” vill se åtgärder mot aktiebolagen inom skolan.De hoppas på ett nytt, motsatt januariavtal om vinsterna.”Man borde komma överens om att följa majoritetens vilja istället för att gå emot den”, skriver debattörerna.
Skolpolitik Regeringen överlämnade på tisdagen åtta skolpropositioner till riksdagen.
Debatt Ministrarna skriver i Vi Lärare: ”Betydligt bättre förutsättningar i undervisningen”.
Debatt Barnläkaren Josef Milerad om metoden som ökar psykisk hälsa och skolresultat
Skolpolitik Byter ministerposter mot att få igenom de stora skolfrågorna – direkt efter valet
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Krönika ”184 dagar kvar. Jag tror att jag behöver valium.”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”
Debatt Gymnasieläraren lyfter fram sin inre punkare – med appar i undervisningen.
Nedskärningar Facket: ”Resurserna matchar inte kraven som ställs.”
Debatt Hon vädjar till vårdnadshavarna om hjälp med mobilförbudet i skolan
Debatt Har skrivit en avhandling om svenska som andraspråk – nu kräver hon åtgärder
Debatt ”Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen”
Debatt ”Verklig förändring kräver mer än symbolpolitik”
Debatt ”Kan köpa ett litet fuskprogram för den ringa kostnaden av 349 kronor”
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Skolverket Skarp kritik mot Skolverket – inget besked om åtgärder.
Nedskärningar Grundskolan i Göteborg går med vinst – men lärarna kämpar med stora klasser
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Ledarkrönika ”Vi ska hylla dem som går före. Men aldrig nöja oss med att några få kvinnor bryter mönster.”
Skolpolitik Regeringen presenterar vägen framåt för skolans myndigheter
Skolverket Joakim Malmström: ”Dags för mig att kliva åt sidan”.
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.