Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Till startsidan
Ulrika Bergmark är årets mottagare av Lärarstiftelsens forskningspris: ”Priset är särskilt viktigt för många fler än jag är att jag har värnat lärares och elevers perspektiv och att den typen av forskning uppmärksammas!”.
Forskning
Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Professor Ulrika Bergmark tittar framåt när hon tar emot Lärarstiftelsens forskarpris för sin praktiknära forskning.
– Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan. Hon är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun där hon för samman skolan och forskningsvärlden genom att bland annat leda kompetensutveckling för lärare och driva aktionsforskningsprojekt och forskningscirklar.
– Det är ett sömlöst bidragande åt båda håll. Jag kan bidra med kunskap om praktiken i forskningen och på universitetet med kunskap om skolpraktiken.
– Man pratar lätt förbi varandra i de två olika världar som skolan och akademin är på många sätt, men jag kan vara en talesperson för båda och korta kontaktvägarna mellan universitetet och skolverksamheten, säger Ulrika Bergmark.
– Om kommunen är intresserad av ett visst område så kan jag hänvisa till kollegor som passar och om forskare behöver ingångar till skolan så kan jag hitta lösningar på samverkan.
Ulrika Bergmark har publicerat ett trettiotal vetenskapliga publikationer sedan hon påbörjade sin forskningskarriär i början av 2000-talet efter flera år som gymnasielärare i svenska och religion.
Redan från början utgick Ulrikas forskning från ett lärar- och elevperspektiv. Doktorsavhandlingen handlade om relationernas och bemötandets roll för lärande och hälsa i skolan och forskningsprojekten har under årens lopp handlat om allt från lärares ledarskap och identitet till demokratikunskap, elevinflytande, hälsofrämjande arbete till litteratursamtalets pedagogik, AI och mycket mer.
En röd tråd har varit praktiknära forskning i undervisningen och aktionsforskning som innebär att forskaren aktivt deltar i förändringsprocesser tillsammans med lärare.
I motiveringen till Lärarstiftelsens Forskningspris, som Ulrika Bergmark tog emot i en festlig inramning på Nobelprismuseet i Stockholm under torsdagskvällen, lyfter juryn fram att hon ofta arbetar aktivt med lärare under hela forskningsprocessen: från att identifiera forskningsfrågor till analys, publicering och spridning av resultat.
Juryn uppmärksammar också särskilt att hon skapar olika arenor för spridning av ny kunskap och erfarenheter. Ett exempel är en populärvetenskaplig tidskrift om forskning och undervisningsutveckling i förskola och skola där forskare, men också rektorer och lärare publicerar ”lärdomar”.
– Den ska vara ett komplement till vetenskapliga tidskrifter och ett forum för att generera och sprida beprövad erfarenhet, säger Ulrika Bergmark som hoppas kunna utveckla möjligheterna att ta tillvara beprövad erfarenhet i framtiden.
– Sedan skollagen från 2010 ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi vet mer i dag om hur lärare baserar sin undervisning på vetenskaplig grund. Men vi vet för lite om beprövad erfarenhet. Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
– Populärvetenskap, ett slags forskning light, är ett sätt att sprida kunskap och erfarenhet från lärare och rektorer, men det saknas något som motsvarar det som sedan länge har etablerats inom forskarvärlden med allt som omger en publicering i en vetenskaplig tidskrift.
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Ulrika Bergmark hoppas få möjlighet att bidra till att den beprövade erfarenheten tas tillvara och har en rad frågor som behöver svar:
– Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Om beprövad erfarenhet är något annat än erfarenhet, vad är det då?
På samma sätt som forskning sprids via vetenskapliga tidskrifter och konferenser ser Ulrika Bergmark ett stort behov av ett system som genererar kunskap om beprövad erfarenhet och gör den tillgänglig.
En annan lucka i forskning om undervisning och lärande är vad forskningsmetoder i sig leder till när det gäller resultatet.
– Vad är det för typ av ny kunskap som genereras i forskning där man är så nära varandra: forskare, lärare och elever? Vad skiljer i resultaten mellan forskning där de i klassrummen är aktiva i forskningsprocessen och en process där forskarna är ensam ansvarig för att ta fram data och analysera?
– Missar vi någon kunskap om man bara har den ena typen av forskning som är dominerande i dag där forskarna genererar analysen? Det vill jag också veta mer om!
LÄS ÄVEN:
”Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning”
Slutreplik Svarar Anna Olskog: ”Att peka ut ansvaret är inte detsamma som att hantera konsekvenserna”.
Replik Academedia: ”Vi kommer fortsätta att reagera när politiker sprider felaktiga bilder om oss.”
Debatt Hon skriver om vad nedskärningarna gör – med lärarsjälen
Replik ”Att möjliggöra medlemskap för obehöriga skulle inte stärka lärarkåren.”
Debatt Maryam Barkadehi om den faktor som får SFI-studenter att lyckas.
Debatt Kräver omtag: ”500 års kunskaper kvar hos enskilda lärare”
Debatt ”Vuxenutbildningen ska vara en andra chans, men för många är det den första”
Debatt ”Det kan stärka läraryrket – även för oss som redan är behöriga.”
Debatt Fritidshemmet saknas i en av de stora samhällsdebatterna: ”Har vi råd att låta bli?"
Debatt Replik: ”Verkar helt ha missat att ’den svarta lådan’ inte ändrar de lärarsatta betygen"Nya betygen: ”Bristfälliga kunskaper” hos politiker
Debatt Läraren Ronja är provvakt – och funderar över ”Det nationella helvetet”
Källkritik Anna Lodén om AI:s intåg: ”Förlorar inlärningsprocessen.”
Debatt "Låter som om mer likvärdig bedömning kan lösas med nya skalor och centralt rättade prov”
Debatt ”Först när lärare får verkligt mandat över undervisningen får behörigheten betydelse”
Valdebatt 15 lärare som deltagit i manifestationen ”Måndagar mot marknadsskolan” vill se åtgärder mot aktiebolagen inom skolan.De hoppas på ett nytt, motsatt januariavtal om vinsterna.”Man borde komma överens om att följa majoritetens vilja istället för att gå emot den”, skriver debattörerna.
Skolpolitik Regeringen överlämnade på tisdagen åtta skolpropositioner till riksdagen.
Debatt Ministrarna skriver i Vi Lärare: ”Betydligt bättre förutsättningar i undervisningen”.
Debatt Barnläkaren Josef Milerad om metoden som ökar psykisk hälsa och skolresultat
Skolpolitik Byter ministerposter mot att få igenom de stora skolfrågorna – direkt efter valet
Slutreplik ”Att gräva ner stridsyxan i frågor som rör våra medlemmars villkor och arbetsmiljö finns inte”
Krönika ”184 dagar kvar. Jag tror att jag behöver valium.”
Debatt ”Ränta, risk, ägande och långsiktighet har blivit en tyst klassmarkör, en gömd skatt”
Debatt Gymnasieläraren lyfter fram sin inre punkare – med appar i undervisningen.
Nedskärningar Facket: ”Resurserna matchar inte kraven som ställs.”
Debatt Hon vädjar till vårdnadshavarna om hjälp med mobilförbudet i skolan
Debatt Har skrivit en avhandling om svenska som andraspråk – nu kräver hon åtgärder
Debatt ”Ingen skulle bli gladare än jag om vi började bygga vackra skolor igen”
Debatt ”Verklig förändring kräver mer än symbolpolitik”
Debatt ”Kan köpa ett litet fuskprogram för den ringa kostnaden av 349 kronor”
Replik S: ”Vi måste inte välja mellan utbränd förskolepersonal och utbrända småbarnsföräldrar”
Skolverket Skarp kritik mot Skolverket – inget besked om åtgärder.
Nedskärningar Grundskolan i Göteborg går med vinst – men lärarna kämpar med stora klasser
Guide Expertens bästa tips för lärare och elever.
Krönika Vissa lagförslag är så självklara att frågan är hur det någonsin kunnat vara annorlunda.
Jag är lärare ”Förskolan är en levande, oförutsägbar och kreativ miljö”
Ledarkrönika ”Positivt att regeringen förstärker statens roll gentemot skolhuvudmännen”
Ledarkrönika ”Vi ska hylla dem som går före. Men aldrig nöja oss med att några få kvinnor bryter mönster.”
Skolpolitik Regeringen presenterar vägen framåt för skolans myndigheter
Skolverket Joakim Malmström: ”Dags för mig att kliva åt sidan”.
Den nya skolan Extra anpassningar skrotas: ”Nya läroplanen kan vara det som krävs”.
Den nya skolan Jobbar hårt för att stoppa regleringen av undervisnings- och planeringstid.
Den nya skolan Nästa sommar kan lärares maximala undervisningstid vara reglerad.
Den nya skolan ”Man arbetar ihjäl sig – därför slutar många som lärare.”
Den nya skolan Mer likvärdiga och rättvisa betyg, samt mindre tryck på lärarna.
Den nya skolan Matematikläraren Nicklas Mörk har flera förhoppningar med nästa system.
Den nya skolan Experten varnar: ”Mycket pekar i fel riktning”
Den nya skolan Lärarna hoppas på förändring: ”Läsning har aldrig varit så viktigt som nu”
Den nya skolan Trang Bui, lärare i förskola: ”Jag vill räcka till för alla barn”.
Den nya skolan Professorn: ”De nya vinstreglerna kommer att spela en marginell roll”.
Den nya skolan Offentlighetsprincipen förväntas även omfatta friskolor.