Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Till startsidan
Ulrika Bergmark är årets mottagare av Lärarstiftelsens forskningspris: ”Priset är särskilt viktigt för många fler än jag är att jag har värnat lärares och elevers perspektiv och att den typen av forskning uppmärksammas!”.
Forskning
Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Professor Ulrika Bergmark tittar framåt när hon tar emot Lärarstiftelsens forskarpris för sin praktiknära forskning.
– Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan. Hon är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun där hon för samman skolan och forskningsvärlden genom att bland annat leda kompetensutveckling för lärare och driva aktionsforskningsprojekt och forskningscirklar.
– Det är ett sömlöst bidragande åt båda håll. Jag kan bidra med kunskap om praktiken i forskningen och på universitetet med kunskap om skolpraktiken.
– Man pratar lätt förbi varandra i de två olika världar som skolan och akademin är på många sätt, men jag kan vara en talesperson för båda och korta kontaktvägarna mellan universitetet och skolverksamheten, säger Ulrika Bergmark.
– Om kommunen är intresserad av ett visst område så kan jag hänvisa till kollegor som passar och om forskare behöver ingångar till skolan så kan jag hitta lösningar på samverkan.
Ulrika Bergmark har publicerat ett trettiotal vetenskapliga publikationer sedan hon påbörjade sin forskningskarriär i början av 2000-talet efter flera år som gymnasielärare i svenska och religion.
Redan från början utgick Ulrikas forskning från ett lärar- och elevperspektiv. Doktorsavhandlingen handlade om relationernas och bemötandets roll för lärande och hälsa i skolan och forskningsprojekten har under årens lopp handlat om allt från lärares ledarskap och identitet till demokratikunskap, elevinflytande, hälsofrämjande arbete till litteratursamtalets pedagogik, AI och mycket mer.
En röd tråd har varit praktiknära forskning i undervisningen och aktionsforskning som innebär att forskaren aktivt deltar i förändringsprocesser tillsammans med lärare.
I motiveringen till Lärarstiftelsens Forskningspris, som Ulrika Bergmark tog emot i en festlig inramning på Nobelprismuseet i Stockholm under torsdagskvällen, lyfter juryn fram att hon ofta arbetar aktivt med lärare under hela forskningsprocessen: från att identifiera forskningsfrågor till analys, publicering och spridning av resultat.
Juryn uppmärksammar också särskilt att hon skapar olika arenor för spridning av ny kunskap och erfarenheter. Ett exempel är en populärvetenskaplig tidskrift om forskning och undervisningsutveckling i förskola och skola där forskare, men också rektorer och lärare publicerar ”lärdomar”.
– Den ska vara ett komplement till vetenskapliga tidskrifter och ett forum för att generera och sprida beprövad erfarenhet, säger Ulrika Bergmark som hoppas kunna utveckla möjligheterna att ta tillvara beprövad erfarenhet i framtiden.
– Sedan skollagen från 2010 ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi vet mer i dag om hur lärare baserar sin undervisning på vetenskaplig grund. Men vi vet för lite om beprövad erfarenhet. Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
– Populärvetenskap, ett slags forskning light, är ett sätt att sprida kunskap och erfarenhet från lärare och rektorer, men det saknas något som motsvarar det som sedan länge har etablerats inom forskarvärlden med allt som omger en publicering i en vetenskaplig tidskrift.
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Ulrika Bergmark hoppas få möjlighet att bidra till att den beprövade erfarenheten tas tillvara och har en rad frågor som behöver svar:
– Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Om beprövad erfarenhet är något annat än erfarenhet, vad är det då?
På samma sätt som forskning sprids via vetenskapliga tidskrifter och konferenser ser Ulrika Bergmark ett stort behov av ett system som genererar kunskap om beprövad erfarenhet och gör den tillgänglig.
En annan lucka i forskning om undervisning och lärande är vad forskningsmetoder i sig leder till när det gäller resultatet.
– Vad är det för typ av ny kunskap som genereras i forskning där man är så nära varandra: forskare, lärare och elever? Vad skiljer i resultaten mellan forskning där de i klassrummen är aktiva i forskningsprocessen och en process där forskarna är ensam ansvarig för att ta fram data och analysera?
– Missar vi någon kunskap om man bara har den ena typen av forskning som är dominerande i dag där forskarna genererar analysen? Det vill jag också veta mer om!
LÄS ÄVEN:
”Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Debatt Vill se satsningar på NPF-kunskap och karriärvägar före stora läroplansförändringar
Debatt ”Dags att ta bladet från munnen och sluta tillåta bilden av skolan som ett hot”
Debatt En satirisk julsaga: ”Vi har byggt den bästa skolan någonsin – ty processen är kunskapen!"
Debatt Kravet på politikerna: ”Vägledning får inte lämnas åt slumpen”
Debatt ”Vad hade du själv sagt om din chef ville flytta dig till avdelningen för de mindre begåvade?”
Debatt Därför krävs gemensam kunskapsgrund för lärare: ”Inte daltande”.
Debatt Att organisera skolan efter IQ och evidens gör den snävare och hårdare, skriver Oscar Björk.
Krönika ”Alva Myrdal vrider sig i sin grav” skriver Per Kornhall om Liberalernas utspel om straff i skolan.
Krönika ”Alla läroplansutredare: Läs det här på egen risk”
Debatt Läraren: ”Vi pressas till tveksamma metoder för att få elever över godkäntgränsen”
Debatt Vittnesmålet: ”Vi hinner inte med alla. Eleverna som inte får hjälp lämnar passet frustrerade”.
Debatt Forskaren kräver mod från politikerna – så tas lärares kunskap på allvar
Krönika ”Jag har tjatat om att detta som en bra idé sedan 2015 – nu kanske tiden är mogen?”
Segregation Social bakgrund ger utslag på bara ett läsår: ”Resultatet är anmärkningsvärt.”
Debatt ”Ge lärarna en dräglig arbetsmiljö med mindre klasser, så att de har tid och ork”
Krönika ”Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning.”
Arbetsmiljö Nya regler efter att ha jobbat på skolan i tio år: ”Ska inte få se mig ledsen”.
Skolpolitik Hoppas vinna budgivningen på Simona Mohamsson – samlat in 40 000 kronor.
Krönika ”Man kan inte kan betala vare sig hyran eller tandläkaren med tacksamma elevleenden.”
Elevhälsa Förakt mot praktiska ämnen: ”Går miste om mycket om man inte knäcker läskoden.”
Krönika Skolan är på många olika plan korrumperad, förljugen och förstörd.
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Granskning Sveriges Lärares ordförande: ”Kryphålen borde täppts till för länge sedan”.
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Lön Olegitimerade lärare som blir behöriga ska garanteras högre lön.
Elevhälsa Står med öppna armar: ”Kan passa dem svag teoretisk begåvning”.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Debatt En lärare förändrade allt – nu jobbar hon själv med flerspråkiga elever.
Vi lärare ”Det är stort att Vi Lärare och Sveriges Lärare är i final med de här stora bolagen”.
Digitala nationella prov Sveriges Lärare belåtna efter ”segern”. ✔ ”Dricka bubbel och fira?”
Krönika Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??
Digitala nationella prov Efter kaoset och fackets krav – inga digitala nationella prov de närmaste åren.
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Elevhälsa Hoppet i nya utredningen ”En förbättrad elevhälsa”.
Elevhälsa Vårdgaranti och statliga krav på minimibemanning: ”Återreglering av skolan”.
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Vill se mer fackligt jävlar anamma: ”Är mer än ett rabattkort.”
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Elevhälsa Tre åtgärder för att mildra plågan för elever med svag teoretisk begåvning.
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”