Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Till startsidan
Ulrika Bergmark är årets mottagare av Lärarstiftelsens forskningspris: ”Priset är särskilt viktigt för många fler än jag är att jag har värnat lärares och elevers perspektiv och att den typen av forskning uppmärksammas!”.
Forskning
Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Professor Ulrika Bergmark tittar framåt när hon tar emot Lärarstiftelsens forskarpris för sin praktiknära forskning.
– Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan. Hon är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun där hon för samman skolan och forskningsvärlden genom att bland annat leda kompetensutveckling för lärare och driva aktionsforskningsprojekt och forskningscirklar.
– Det är ett sömlöst bidragande åt båda håll. Jag kan bidra med kunskap om praktiken i forskningen och på universitetet med kunskap om skolpraktiken.
– Man pratar lätt förbi varandra i de två olika världar som skolan och akademin är på många sätt, men jag kan vara en talesperson för båda och korta kontaktvägarna mellan universitetet och skolverksamheten, säger Ulrika Bergmark.
– Om kommunen är intresserad av ett visst område så kan jag hänvisa till kollegor som passar och om forskare behöver ingångar till skolan så kan jag hitta lösningar på samverkan.
Ulrika Bergmark har publicerat ett trettiotal vetenskapliga publikationer sedan hon påbörjade sin forskningskarriär i början av 2000-talet efter flera år som gymnasielärare i svenska och religion.
Redan från början utgick Ulrikas forskning från ett lärar- och elevperspektiv. Doktorsavhandlingen handlade om relationernas och bemötandets roll för lärande och hälsa i skolan och forskningsprojekten har under årens lopp handlat om allt från lärares ledarskap och identitet till demokratikunskap, elevinflytande, hälsofrämjande arbete till litteratursamtalets pedagogik, AI och mycket mer.
En röd tråd har varit praktiknära forskning i undervisningen och aktionsforskning som innebär att forskaren aktivt deltar i förändringsprocesser tillsammans med lärare.
I motiveringen till Lärarstiftelsens Forskningspris, som Ulrika Bergmark tog emot i en festlig inramning på Nobelprismuseet i Stockholm under torsdagskvällen, lyfter juryn fram att hon ofta arbetar aktivt med lärare under hela forskningsprocessen: från att identifiera forskningsfrågor till analys, publicering och spridning av resultat.
Juryn uppmärksammar också särskilt att hon skapar olika arenor för spridning av ny kunskap och erfarenheter. Ett exempel är en populärvetenskaplig tidskrift om forskning och undervisningsutveckling i förskola och skola där forskare, men också rektorer och lärare publicerar ”lärdomar”.
– Den ska vara ett komplement till vetenskapliga tidskrifter och ett forum för att generera och sprida beprövad erfarenhet, säger Ulrika Bergmark som hoppas kunna utveckla möjligheterna att ta tillvara beprövad erfarenhet i framtiden.
– Sedan skollagen från 2010 ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi vet mer i dag om hur lärare baserar sin undervisning på vetenskaplig grund. Men vi vet för lite om beprövad erfarenhet. Det finns inte samma system för att få fram och sprida den beprövade erfarenheten som för vetenskapliga slutsatser. Det skulle vara intressant att hitta ett system för att generera den kunskapen!
– Populärvetenskap, ett slags forskning light, är ett sätt att sprida kunskap och erfarenhet från lärare och rektorer, men det saknas något som motsvarar det som sedan länge har etablerats inom forskarvärlden med allt som omger en publicering i en vetenskaplig tidskrift.
Ulrika Bergmark har en fot i forskarvärlden och en i skolan.
Ulrika Bergmark hoppas få möjlighet att bidra till att den beprövade erfarenheten tas tillvara och har en rad frågor som behöver svar:
– Vad innebär beprövad erfarenhet? Hur genereras den och hur använder man det i undervisningsutveckling? Om beprövad erfarenhet är något annat än erfarenhet, vad är det då?
På samma sätt som forskning sprids via vetenskapliga tidskrifter och konferenser ser Ulrika Bergmark ett stort behov av ett system som genererar kunskap om beprövad erfarenhet och gör den tillgänglig.
En annan lucka i forskning om undervisning och lärande är vad forskningsmetoder i sig leder till när det gäller resultatet.
– Vad är det för typ av ny kunskap som genereras i forskning där man är så nära varandra: forskare, lärare och elever? Vad skiljer i resultaten mellan forskning där de i klassrummen är aktiva i forskningsprocessen och en process där forskarna är ensam ansvarig för att ta fram data och analysera?
– Missar vi någon kunskap om man bara har den ena typen av forskning som är dominerande i dag där forskarna genererar analysen? Det vill jag också veta mer om!
LÄS ÄVEN:
”Lärarna måste kunna sätta dagordningen för forskning”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Skolpolitik Wimans bok till skolans makthavare: ”Kontakt mellan himlen och marken”.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Särskilt stöd ”Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Krönika ”I en tid av ”no excuses”, hårdare tag och bestraffningar.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Demokrati Ny film för skolan – bilder som sällan visats.
Specialpedagogik Lystrade till nödropet – ”nu är vi ikapp”.
Krönika Alla huvudmän måste omedelbart se till att vända detta. Och det är bråttom.
Arbetsmiljö Läraren som stoppas: ”Det känns förnedrande.”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Förskola Stora problem med sjukfrånvaro och få vikarier på förskola och fritids.
Friskolor Varnar för ”mindre kompetenta aktörer” i branschen.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.