Forskaren: ”Kolla källan” räcker inte längre
Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varit lärare i tre decennier.
Forskning När naturvetenskapliga nyheter sprids i rekordfart räcker det inte längre med att ”kolla källan”, enligt Josefin Reimark, gymnasielärare och forskare.
LÄS MER: Så arbetar han med källkritik i undervisningen
Hon menar att elever måste förstå processen från forskning till publicering av naturvetenskapliga nyheter för att kunna genomskåda förenklade eller vilseledande medieinslag. I sin egen forskning har hon undersökt hur undervisningen kan göra eleverna bättre rustade.
I en tid då nyheter om allt från kostråd till klimatforskning sprids i rasande takt krävs mer än traditionell källkritik för att förstå vad som faktiskt är vetenskapligt trovärdigt, menar Josefin Reimark.
”Kräver särskild källkritik”
Hon arbetar som gymnasielärare i biologi, naturkunskap och hållbar utveckling sedan snart trettio år. Hon är lektor i biologi och deltar tillsammans med en handfull kollegor även i ett forskningsprojekt på Stockholms universitet om hur man kan undervisa elever i ämnet naturkunskap för att de kritiskt ska kunna granska naturvetenskapligt innehåll som de möter i medier.
– Medieinslag om naturvetenskap kräver en annan sorts källkritik än den som vanligtvis lärs ut i skolan. Vårt projekt handlar om hur undervisning kan rusta elever med kunskap om forskningens processer – från peer review till konsensus – för att de ska kunna bedöma naturvetenskapliga påståenden på ett mer träffsäkert sätt.
Syftet är att få eleverna att bli kloka, kritiska granskare av naturvetenskapen. Josefin Reimark ingår i en forskargrupp vars studie visar att eleverna kommer längre om de vet något om processen att ta fram naturvetenskapliga resultat, men också om processen att nå ut i media.
Hon försöker utforma undervisningen så att den hjälper eleverna att ha ett kritiskt förhållningssätt till naturvetenskap.
– Det gäller att välja aktuella exempel som eleverna kan relatera till och som samtidigt fungerar i undervisningen. För att vara ärlig har vi lärare inte tid att arbeta med sådant som varken ger kunskap eller bedömningsunderlag – undervisningen måste vara effektiv, men också engagerande. Jag försöker därför hitta uppgifter som eleverna faktiskt har nytta av och tycker är intressanta. Det handlar om att känna av sin elevgrupp. Undervisar man till exempel på ett yrkesprogram kan artiklar om vilka kemikalier som finns i motorolja vara relevanta och väcka intresse.
”Ska inte vara lätta att lura”
Som lärare måste man fundera över vad som egentligen är syftet med att undervisa i källkritik, menar Josefin Reimark.
– Ser man det som en del i undervisningen, eller har man ett mer övergripande perspektiv – att eleverna ska bli goda medborgare? Det kanske låter banalt, men jag vill inte att mina elever ska vara lätta att lura. Jag vill inte att de ska gå på hälsotrender, utan att de ska ha en naturlig broms.
Undervisningen i källkritik har förändrats över tid, konstaterar Josefin Reimark som har varit lärare i tre decennier.
– Informationsspridningen går så fort nu. Den lilla apparaten som eleverna sitter med hela dagarna bjuder ju på ständig tillgång till information. Som människor möter vi oändligt mycket mer information i dag jämfört med för bara något decennium sedan. Skolan har en viktig uppgift att ge eleverna verktyg att hantera flödet.
