
Källa: Skolverket, 2020
Pojkarnas betyg
Lägre meritpoäng, sämre provresultat och fler som går ut nian utan gymnasiebehörighet.
Pojkarna är skolans förlorare. Det visar Lärarens stora granskning av niornas slutbetyg.
Skolan ska vara lika för alla, oavsett var du bor och vem du är.
Men trots skollagens tal om ”likvärdighet” och ”lika rättigheter oavsett kön” är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat stora.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson påstod, i samband med att ny betygsstatistik presenterades i slutet av september att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat har minskat.
Källa: Skolverket, 2020
Men det är en sanning med modifikation.
Vi har granskat slutbetygen i samtliga ämnen i årskurs 9. Och de visar snarare att skillnaderna i de flesta ämnen har ökat.
Sedan dagens betygssystem infördes 2012/2013 har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat i 17 av de 21 ämnen som vi redovisar i tabellen här bredvid. Störst förändring har det varit i fysik och kemi. 2012/2013 var flickornas betyg 6 respektive 9 procent bättre än pojkarnas. I våras hade det ökat till nio respektive 12 procent.
I våras var flickorna bäst i alla ämnen. Till och med i det mest traditionella ”pojkämnet” idrott och hälsa, där pojkarna haft bättre betyg i decennier.
I genomsnitt har flickorna 12 procent högre genomsnittspoäng.
LÄS MER De fick fler pojkar att lyckas i skolan
I idrott och hälsa har visserligen pojkarna samma snittpoäng som flickorna, 14,6. Men flickorna är vassast. 7 procent fler flickor har toppbetyget A i idrott.
Mönstret återkommer i varje ämne. Flickorna har bättre genomsnittspoäng och skyhögt många fler toppbetyg, mer än dubbelt så många A i genomsnitt i jämförelse med pojkarna.
I bild går det mindre än en pojke på tre flickor med betyget A. Svenska och hem- och konsumentkunskap sticker också ut. Där har flickorna mer än 200 procent fler A.
Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast.
En förklaring till de stora betygsskillnaderna är att pojkarna är sämre på att skriva.
– Betygsskillnaderna är ofta stora i ämnen som kräver god skriftlig förmåga, till exempel svenska och samhällskunskap. Medan skillnaden i matematik är betydligt mindre, säger Peter Wall, doktorand i pedagogiska studier vid Karlstads universitet och kvalitetsstrateg
i Karlstads kommun.
LÄS MER Forskaren: ”Pojkar behöver mer styrning”
Samtidigt som pojkarnas betyg dalat i många ämnen har allt fler pojkar bristande läs- och skrivfärdigheter. Vid de senaste Pisa-undersökningarna klassades nästan var femte 15-åring som funktionell analfabet.
– Det är verkligen ett gigantiskt svek mot de här pojkarna. Det är ett misslyckande och de hamnar i ett oundvikligt utanförskap, säger Isobel Hadley-Kamptz, författare och opinionsbildare som också satt med i den statliga utredningen Deja, Delegationen för jämställdhet i skolan.
När flickorna har högre betyg i alla ämnen medför det också att pojkarna halkar efter i annan tung skolstatistik.
Isobel Hadley-Kamptz.
Pojkarna har lägre:
Meritvärden. 2020 hade flickorna 234,2 poäng i 16 ämnen mot pojkarnas 209,8. Även om meritpoängen ökat för både pojkar och flickor sedan meritvärdet lanserades 1998 har skillnaderna mellan könen ökat något. 1998 hade flickorna 11 procent högre meritvärden än pojkarna, mot 12 procent 2020.
Gymnasiebehörighet. 2020 gick 15,7 procent av pojkarna ut grundskolan utan behörighet till nationella program på gymnasiet. Motsvarande siffra för flickorna var 13,7 procent.
LÄS MER Enkät: Så ska fler pojkar lyckas i skolan
Skillnaden mellan pojkar och flickor fortsätter också på gymnasiet. Till viss del förstärks den.
Bland avgångseleverna 2019 tog 92,8 procent av flickorna gymnasieexamen medan det var 89,3 procent av pojkarna.
Ännu större skillnader var uppvisade andelarna som gick ut gymnasiet med grundläggande högskolebehörighet. 80,8 procent av flickorna och 66,4 av pojkarna.
Men Sverige är inte ensamt.
– Grundtendensen är densamma i stora internationella studier. Pojkar har generellt sämre skolprestationer, säger Inga Wernersson, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.
Källa: Skolverket, 2020
Varför är det så?
– Det finns en social delförklaring som har med föreställningar om maskulinitet och femininitet att göra. Det är viktigare för pojkar att vara bäst. De som kanske inte klarar det faller djupare. Flickor är inte lika grandiosa utan de anstränger sig och gör så gott de kan. Ända sedan flickorna fick samma tillgång till högre utbildning utöver folkskolan 1927 har de haft högre betyg i vissa ämnen. Deras förmåga att läsa och skriva var redan då högre och det är en viktig förklaring.
Isobel Hadley-Kamptz menar att betygsskillnaderna är ett bevis för att den likvärdiga skolan inte existerar.
– Skolan har blivit mycket sämre på sitt kompensatoriska uppdrag. Arbetarklasskillar och invandrarkillar löper störst risk att hamna i en antipluggkultur. De drabbas därför hårdast när skolan blir sämre på det kompensatoriska. Arbetartjejer och invandrartjejer klarar sig bättre.
Hur kan man ändra på det?
– Kultur- och normförändringar är svåra att bestämma uppifrån. Nu verkar det mest hänga på att enskilda lärare och fritidsledare lyfter pojkarna. Jag tror inte det finns något riktigt systematiskt arbete, säger hon.
Hur ska man öka likvärdigheten?
– Det kompensatoriska är tyvärr svårt att uppnå med dagens marknadifierade skolsystem. Om skolor hela tiden blir av med de enklaste och billigaste eleverna finns till slut ingen motvikt kvar kulturellt mot elever som tycker det är coolt med antiplugg, säger Isobel Hadley-Kamptz.
LÄS ÄVEN
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.