
I Erik Winerös klassrum experimenterar eleverna med ChatGPT. Foto: Nicklas Elmrin
AI bör leda till större fokus på elevernas process snarare än resultatet, menar läraren och IT-doktoranden Erik Winerö. Foto: Nicklas Elmrin
Ai i skolan
Artificiell intelligens tar just nu sats för att förändra utbildningssystem över hela världen.
Ämnesläraren och it-doktoranden Erik Winerö följer utvecklingen på nära håll och ser både möjligheter och utmaningar.
Och han försäkrar: Världen kommer inte att gå under den här gången heller.
Deb 30 november 2022 slog chatboten ChatGPT ner som en bomb, först i tekniknördarnas flöden och strax därefter i nyhetsrapporteringen runt om i världen. Plötsligt fanns en avancerad textbaserad artificiell intelligens (AI) fritt tillgänglig för allmänheten, som kan skriva egna berättelser, redigera texter, programmera, resonera kring komplexa dilemman, sammanfatta svåra texter i punktform – eller tvärtom bygga ut en punktlista till en längre text genom att fylla på med relaterade fakta och kontext. Med mera. Det enda du som användare behöver göra är att be om det, med samma talspråk som om du chattade med en livs levande människa.
För alla personer utanför tekniklaboratorierna blev ChatGPT det första konkreta exemplet på hur AI har potential att förändra stora delar av samhället, inte minst inom utbildningsväsendet. Flertalet av de nyhetsartiklar, krönikor och ledare som lanseringen genererade hade en sak gemensamt: Ett fokus på potentialen för fusk i skolan.
En begriplig reaktion men alldeles för snäv och grund, menar Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion samt doktorand i tillämpad it mot utbildningsvetenskap.
– Jag tror det är naturligt för lärare som ser den här tekniken att den första tanken blir att elever kan använda den för att fuska. Man frågar sig ”kan jag avgöra om en elev eller en dator skrivit det här?”. Den diskussionen är viktig och intressant, men inte den viktigaste eller intressantaste, säger han.
Han menar att AI, när det kommer till fusk, egentligen inte erbjuder något nytt. Det gör ingen skillnad om en spökskrivare är en förälder eller en AI. Det som är nytt är att ”hjälpen” genom AI blir mer tillgänglig.
– I grund och botten är det inte fråga om teknologi utan om bedömningskunskap, ett område som vi lärare behöver bli bättre på. Vad är det vi vill bedöma och hur gör vi det bäst? Det är frågor som vi behöver diskutera mer, i skolan och på lärarutbildningen. Det finns ju fler examinations- och studieformer än den skrivna inlämningsuppgiften, säger han.
I Erik Winerös klassrum experimenterar eleverna med ChatGPT. Foto: Nicklas Elmrin
Erik Winerö tycker att samtalet snarare borde kretsa kring grundläggande frågor om utbildningssystemets funktion och utformning.
– För att allting ska vara mätbart i skolan har vi hamnat i så kallad produktpedagogik. Vi tittar på en uppgift eleven har gjort och bedömer resultatet. Då bedömer vi form i stället för kreativitet och process. Jag tror att maskiner som skriver så här bra leder till att skolan behöver fokusera mer på processer och mindre på resultat.
– Skrivande och läsande är helt centrala förmågor. Därför behöver vi uppmärksamma värdet av skrivande som process när själva resultatet går att uppnå utan att faktiskt skriva själv, säger Erik Winerö.
Han jämför debatten om AI med den som utbröt när miniräknaren kom. Då sa vissa att det innebar slutet för elevernas eget tänkande – något som få skulle hävda i dag.
– Det är lätt att bli alarmistisk när omdanande teknologier kommer in i skolan. Men precis som vi har hanterat annan ny teknologi kommer vi lära oss att hantera den här sortens AI. Däremot tror jag att AI kan ha större konsekvenser för skola och lärande än miniräknaren eftersom det handlar om vårt sätt att läsa, skriva och tala.
Vi måste ju förhålla oss till detta – och eleverna är snabbare än vi är.
Enligt Erik Winerö ses digitaliseringen av skolan ofta ur ett sociokulturellt perspektiv där lärande förstås som en kollektiv process och införandet av ny teknologi inte ses som problematiskt. Men ur ett kognitivt perspektiv finns det risker.
– Vissa forskare talar om ”kognitiv offloading”, att man lägger information utanför sig själv och på så vis frigör kapacitet i hjärnan. Till exempel behöver jag inte kunna min frus telefonnummer för det finns i telefonen. Det är positivt. Men om skrivande inte längre ”behövs” på samma sätt kanske det är ett problem, eftersom att skriva hänger ihop med andra processer.
Han jämför med bärande och icke bärande väggar; vissa väggar kan man riva och andra bör man låta vara.
– Om du har multiplikationstabellerna lagrade i långtidsminnet kan du lösa ett komplicerat matematiskt tal. Om du inte har det behöver du hålla den informationen i arbetsminnet, som kan bli överbelastat. På samma sätt behöver vi ha tillgång till viss information i långtidsminnet för att kunna tänka kritiskt. Om vi då lägger den informationen utanför oss själva kan vi inte vara lika kritiska och kreativa längre. Då kan de här tekniska hjälpmedlen bli ett problem, säger han.
Det bästa tipset han kan ge till lärare, oavsett om de är nyfikna, oroliga eller likgiltiga är att testa själva. Alla kan skapa ett gratis konto på chat.openai.com och pröva vad AI:n går för. Erik Winerö har även låtit eleverna använda tjänsten i klassrummet, och diskuterat med dem kring fenomenet.
– Vi måste ju förhålla oss till detta, vi kan inte stoppa det. Och eleverna är snabbare på det än vi är. Utvecklingen går enormt fort och det är bara att testa. De här AI-systemen skapar ju också många möjligheter och tillsammans behöver vi utforska dem, och dela med oss. Men det här att elever skriver uppgifter hemma, det går ju inte längre, säger han.
ChatGPT är byggd på en befintlig så kallad språkmodell kallad GPT3. Målet med språkmodeller är AI som ”förstår” och kan bearbeta innehållet i skriven text, inklusive språkliga nyanser och kontext.
GPT3 släpptes redan 2020 och är inte den mest avancerade AI:n i sitt slag. Inom kort förväntas utvecklaren Open AI släppa GPT4 som ska vara betydligt kraftfullare.
Andra språkmodeller är exempelvis Microsofts MT-NLG, Googles två modeller PaLM och LaMDA, Metas (facebook) ESMFold och Huaweis Pangu NLP.
Det finns även AI-modeller som skapar och manipulerar bilder, videor och ljud på motsvarande sätt.
Dessa AI-teknologier är väldigt bra på att utföra en specifik uppgift, men ska inte förväxlas med den än så länge hypotetiska AI som benämns "artificiell generell intelligens" (AGI), det vill säga en AI som liknar mänsklig intelligens och kan utföra alla intellektuella uppgifter en människa klarar.
LÄS ÄVEN
Forskaren: AI kan göra skolan hälften så lång
Forskaren: Lärare behöver mer inflytande över AI
AI-boten svarar själv: "Kan inte ersätta lärare"
Maria Wiman: AI är bara ett medel – resten är upp till oss proffs
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.