Sjukskrivningar ökar bland lärare: ”Krävs reglering”

Nyligen konstaterade Försäkringskassan i en rapport att psykisk ohälsa, framför allt den stressrelaterade, står för huvuddelen av den längre sjukfrånvaron i Sverige och att kvinnor är mest drabbade.

Mellan september 2019 och september 2025 ökade antalet personer som var sjukfrånvarande på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa med 21 procent. Enligt rapporten är problemen störst inom vård, omsorg och skola.

9 av 10 långtidssjukskrivna med stressrelaterad psykiatrisk diagnos uppger att deras arbete har bidragit till sjukskrivningen, framför allt stress och hög arbetsbelastning.

– Det behövs stora satsningar för att skapa drägliga arbetsvillkor inom vård, skola och omsorg, sa Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg i samband med att rapporten presenterades och lade till:

– Det är anmärkningsvärt att den psykiska ohälsan har etablerats på den här nivån och att det inte sker några förändringar över tid.

”Ett misslyckande”

I samband med att Försäkringskassans rapport presenterades beskrev ministrarna Anna Tenje (M), Elisabet Lann (KD) och Lotta Edholm (L) den höga sjukfrånvaron inom skola, vård och omsorg som ett misslyckande.

För att komma till rätta med problemen inom vården lovade sjukvårdsminister Elisabet Lann att kalla berörda aktörer inom vårdsektorn till ett möte.

Facken inom vården – Läkarförbundet och Vårdförbundet – vill ha en kriskommission.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) hoppades att regeringens förslag om reglerad undervisnings- och planeringstid kan göra skillnad.

– Då kan man inte lägga på lärare hur mycket arbetsuppgifter som helst utan att ta bort andra, sade hon enligt SVT.

I höstas visade Vi Lärare i ett reportage hur lärares sjuktal är högre än för de flesta andra på arbetsmarknaden. Dessutom ökande.

2024 var snittet för samtliga yrken i Försäkringskassans statistikdatabas – inom det diagnoskapitel som omfattar stressrelaterad psykisk ohälsa – 27,7 startade sjukfall längre än 14 sjukdagar per 1 000 förvärvsarbetande.

För exempelvis lärare i förskolan och fritidshem var motsvarande tal 56,5 respektive 49,9, alltså betydligt högre.

De största problemen

Sveriges Lärares arbetsmiljöexpert Hans Flygare menar att omfattande administration, för hög arbetsbelastning och för stora barn- och elevgrupper är några av lärares största arbetsmiljöproblem.

– För att komma åt de problemen krävs det bland annat en nationell reglering av lärarnas arbetstid, begränsning av elev- och barngruppernas storlek, renodling av läraruppdraget och betydligt mer kringresurser än vad som är vanligt idag.

– Man behöver också trycka tillbaka juridifieringen av skolan. Mycket av dagens dokumentation görs inte primärt för att öka undervisningens kvalitet eller för elevernas skull, utan för att skolan ska ha ryggen fri om det i efterhand skulle komma in en anmälan eller liknande. Det är dokumentation som ökar lärarnas arbetsbelastning.

”Behöver mer muskler”

Hans Flygare säger att ett grundläggande krav är att alla har sådana arbetsvillkor att de inte blir sjuka av sitt jobb.

– Vi ska alla, utifrån våra egna förutsättningar, ha en trygg och säker arbetsmiljö, vilket förutsätter ett systematiskt arbetsmiljöarbete. En ofta bortglömd resurs i det förebyggande arbetet är företagshälsovården. Idag används den ofta när något har hänt. Den borde arbeta mer proaktivt och redan i tidigt skede fånga upp dem som signalerar ohälsa av något slag.

Behövs det regelförändringar?

– Ofta är reglerna kring arbetsmiljö, arbetsanpassning, rehabilitering och liknande ganska bra även om det säkert finns delas som kan förbättras. Problemet är efterlevnaden.

– För att den ska förbättras behövs det ökad kunskap, mer resurser och en förbättrad tillsyn. Inte minst Försäkringskassan behöver mer muskler.