Rektor avvisade stressade lärares arbetsmiljökrav
Arbetsmiljö En enkät visade att en stor andel lärare hade för mycket att göra på jobbet och därför riskerade att drabbas av ohälsa. Men lärarfackens krav på förändring avvisades av skolans rektor. Då valde fackförbunden att anmäla kommunen till Arbetsmiljöverket.
Efter flera månaders missnöje med arbetsmiljön på gymnasieskolan Vipan i Lund har Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund tröttnat på skolledningens ovilja att samarbeta.
Lärarfacken vill att rektorn ska presentera en åtgärdsplan för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen, att hen ska prioritera arbetsuppgifter samt formulera en ny arbetsmiljöpolicy.
Nya regler stärker myndighetens möjligheter att motverka brister i rektorernas sätt att leda arbetet på skolorna.
Under förra året begärde skyddsombuden på skolor och förskolor hjälp från Arbetsmiljöverket i 76 fall. Året innan var antalet 6-6a-anmälningar inom skolan 68 och därmed bryts den nedåtgående trend som pågått sedan 2012.
– Som arbetsgivare har man hela ansvaret för både den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren är också skyldig att göra en riskbedömning, säger Peter Burman, chef för Arbetsmiljöverket Region Syd.
Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön orsakar ohälsa hos många lärare. Ofta handlar det om alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och att skolledningen inte hjälper lärarna att prioritera bland arbetsuppgifterna. Problem i relationer på arbetsplatsen är också vanligt när skyddsombuden kopplas in, till exempel mobbning eller svårigheter att samarbeta.
Den 31 mars förra året trädde en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft.
– Vi har fått ett nytt och kraftfullt verktyg, som siktar in sig på organisationen och ohälsosam arbetsbelastning, säger Peter Burman.
Rektorer som inte bistår sina lärare i prioriteringen bland arbetsuppgifterna är dessvärre ett återkommande problem, konstaterar Cyrene Martinsson Waern, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet. I många fall beror det på skolledares egen arbetsbelastning, bristande kunskaper om hur och vad som ska prioriteras, samt avsaknad av stöd från huvudmannen.
– Lärarna får ingen tid till återhämtning och hinner inte ägna tillräcklig tid åt det de anser är viktigast, till exempel tid för individuell anpassning för elever med särskilda behov.
När rektorer möter kritik om tilltagande arbetsbelastning svarar de ibland med att säga åt lärarna att skära ner på ambitionen och nöja sig med en lägre nivå på arbetsinsatsen.
– Det här leder till frustration hos de många lärare som vill göra ett bra jobb. Det strider mot vår professionalism, säger Cyrene Martinsson Waern.
