![](/contentassets/21ef00b860174e3d92cfbc0c30060055/ekstromsvartvitt.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Precis som för resten av den stora massan har utbildningsministerns dagliga arbete förändrats radikalt i coronakrisen. Foto: Johan Strindberg
Porträtt
Hon leder det hon kallar ”skolans folk” genom den största krisen i modern tid, men själv räds utbildningsminister Anna Ekström inte covid-19 – trots att en nära medarbetare drabbats.
– Men jag missade Let’s Dance med Jan Björklund – vilket var en uppoffring. Det hade jag sett fram emot, säger hon.
Det är den avslutande intervjun – Läraren har följt den socialdemokratiska ministern under coronakrisen, som i början av februari slog ner i ett yrvaket Sverige som länge läst om kinesiska lunginflammationer på betryggande avstånd, och som fortsatte med alpresorna länge, länge.
Nu klassade regeringen viruset som samhällsfarligt.
Det, säger Anna Ekström, var ögonblicket när hon insåg vidden av det som höll på att hända.
– Men sen har det varit en sak som tog hårdare. När smittskyddsläkarna berättade hur mycket smitta som fanns på äldreboenden. Det tog mig hårt, säger hon.
Intervjun var bokad på utbildningsdepartementet, men fick flytta in i datorn. Anna Ekström sitter hemma i en grå munkjacka med Tartu University-tryck, bestämt placerad framför två tavlor med motiv ur det socialdemokratiska julevangeliet Karl Bertil Jonssons julafton.
Anna Ekström hemma i sitt vardagsrum under intervjun med Läraren – via videolänk i sanna corona-anda.
Hennes egna föräldrar har inte hemtjänst, trots att de är 85 respektive 90 år gamla.
– Jag har varit mycket orolig för mina föräldrar. Efter mycket diskussioner har de fogat sig i de ganska tuffa råden. Det är svåra råd för sociala, utåtriktade människor som inte vill se sig själva som riskgrupper. Men de sköter sig fantastiskt, säger hon.
Det har gått en månad sedan riksdagen klubbade den tillfälliga förordning som gör det möjligt att stänga grundskolor som lider av stor personalbrist, eller som smittskyddsläkaren vill stänga för att begränsa spridningen av viruset.
Grannländerna börjar försiktigt att öppna förskolor och skolor. I Sverige har Folkhälsomyndighetens presskonferens klockan 14 varje dag ersatt eftermiddagsfikat för de numera hemmajobbande. Och varje gång medierna direktsänder fylls kommentarsfälten av samma kommentarer: ”Stäng skolorna, idioter. Stäng skolorna.”
– Bland skolans folk har jag inte mött någon opinion för att stänga skolan. Sedan finns det säkert förskollärare och lärare som tycker tvärtom. Men jag har uppfattat att den stora breda mittfåran tycker att det är bra att skolan är öppen, säger hon.
Det finns tillfällen när Anna Ekström själv har tvivlat på den svenska coronapolicyn där förskolan och skolan är grundplattan för den maskin statsepidemiolog Anders Tegnell vevar, och vars uppgift det är att platta ut kurvan.
– Jag kan ärligt säga att det varit två nätter när jag legat sömnlös. Men ju mer tiden har gått och ju mer kunskap och erfarenhet jag har fått, så har min osäkerhet minskat. Det var värre i början. Ska man maximera sin möjlighet att fatta kloka beslut gäller det att ta in kunskap och lyssna på vetenskapen, säger hon.
Är det något som lyser upp eländet så är det att vi inser hur viktig skolan är och hur mycket elever och lärare tycker om varandra
Och smittan har funnits nära henne. En av hennes viktigaste medarbetare har varit hemma med vad personen själv beskrivit som corona.
– Men jag har inte varit det minsta orolig för att bli smittad av den personen eller någon annan. Jag har en fatalistisk inställning. Det här är ett virus som färdas över världen med stor hastighet. Att gå omkring och vara rädd har ingen betydelse. Det som har betydelse är om jag tvättar händerna och håller avstånd. Jag är nog mer rädd inför de svåra beslut jag måste fatta, säger Anna Ekström. Och poängterar att hon ändå tycker synd om sin medarbetare.
Precis som för resten av den stora massan har utbildningsministerns dagliga arbete förändrats radikalt i coronakrisen. Foto: Johan Strindberg
Foto: Johan Strindberg
Anna Ekström stod på presskonferensen tillsammans med statsminister Stefan Löfven och Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och bad den samlade presskåren om en pappersnäsduk. Hon var tvungen att röra sitt eget ansikte.
– Det var långt ifrån planerat. Där kan nog en lärare eller rektor känna igen sig. När man står där och pratar så känner man att det kliar i näsan jättemycket. Jag ville inte att det skulle finnas ett sådant foto, så jag gick bakom ett draperi och snöt mig. Tyvärr med micken på. I ett pressat läge uppstår det små situationer som är roliga i efterhand, även om det inte var så kul just då, säger hon.
Vi har träffat Anna Ekström tidigare, för att intervjua henne inför den här texten. Säpo har begränsat rörelseutrymmet och vi träffades i en sal på departementet, en blå fond, ministern framför en dator: Ett stilleben med handsprit och uppslagsböcker.
Anna Ekström ska följa en lektion i samhällskunskap från Östersunds gymnasium. Den sänds digitalt.
Eleverna diskuterar postmodernismen, och digitaliseringen. Den blir till en diskussion om dödshjälp. Anna Ekström verkar uppriktigt upprymd av resultatet, efter att politiskt sakkunniga Maria Ehlin Kolk hjälpt henne att justera mikrofonen.
– Är det något som lyser upp eländet så är det att vi inser hur viktig skolan är och hur mycket elever och lärare tycker om varandra, säger hon.
Gymnasieskolans undervisning sker till allra största del digitalt.
Men även grundskolan är förberedd för en stängning.
Hårdraget så har digitaliseringen, som Skolsverige kämpat för under åratal, genomförts på ibland så kort tid som två studiedagar. Anna Ekström vill inte gå in på vad det säger om regeringens tidigare digitala prestation.
– Jag sätter hellre betyg på lärare och rektorer som får stort A. Det här har de skött på ett fantastiskt sätt. Samtidigt har jag har inte träffat en enda lärare eller elev som inte tycker att det är bättre med närundervisning. Många längtar till när skolan öppnar, säger hon.
Hennes arbete har blivit radikalt annorlunda. Besöken i förskolor, på fritidshem och i skolor är inställda. Utbildningsutskottet träffas digitalt – även om hon går till jobbet, oftast.
– Jag tror att vi genomförde den snabbaste lagändringen i Sverige någonsin, med förordningen om att regeringen kan stänga skolor. Allt går väldigt mycket fortare. Jag ifrågasätter förutsättningarna på ett helt annat sätt idag. Om någon säger ”det går inte” så vet jag, att det handlar om liv och död. Då säger jag ”hur ska vi se till att det går då?”, förklarar hon.
På sikt oroar sig ministern för likvärdigheten. För att de som behöver skolan allra mest, barn i utsatta områden, håller sig hemma. De som drabbas hårdast av smittan, vars föräldrar inte kan arbeta hemifrån, de som har släktingar som blir sjukast, de som är för trångbodda för att klara distansstudierna på gymnasiet.
– De har hamnat i blixtbelysning.
Foto: Johan Strindberg
Foto: Johan Strindberg
Själv saknar hon möjlighet att, som andra akademiker i hennes ålder, retirera till soffan med kolhydrater och Netflix.
– Jag har inte hunnit se annat än nyhetsinslag de senaste veckorna. Jag missade till och med Let’s Dance med Jan Björklund – vilket var en uppoffring. Det hade jag sett fram emot. Mitt liv har i grunden förändrats, jag har jobbat väldigt hårt och försökt hitta smarta strategiska lösningar på stora problem.
Och där slutar intervjun, på avstånd en bild av en utbildningsminister i sitt kök, i det land som kommit att ta en alldeles egen väg i kampen mot coronan. En väg där skolportarna, än så länge, står öppna.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.