”Utökad förskola ger fler chansen att få jobb”

Gulan Avci, regeringens samordnare mot utanförskap.

Barn till arbetslösa och föräldra­lediga får oftast bara gå på förskolan 15 timmar i veckan, och det är något Gulan Avci (L), regeringens samordnare mot utanförskap, vill ändra på.
Hon vill se minst 30 timmar – för alla barn.

Medan allt fler kommuner ställer krav på sysselsättningsintyg för att barn inte ska vara på förskolan längre tid än de har laglig rätt till finns det också de som vill öka barns närvaro. Regeringens nationella samordnare mot utanförskap Gulan Avci är en av dem. Barn i socioekonomiskt utsatta områden har nämligen lägre inskrivningsgrad än andra barn, och dessutom har de barn som trots allt går på förskolan inte lika hög närvaro som andra.

– Det är oftast mammorna med utländsk bakgrund som är hemma med barnen, och kvinnorna är också de som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Om barnen bara får vara på förskolan tre timmar per dag är det inte värt det för många. Dessutom finns ofta även en stor okunskap om förskolan och dess viktiga roll, säger Gulan Avci.

Kopplar förskolan till brottförebyggande arbete

Hon ser förskolan som en viktig samhällsinstitution som kan motverka utanförskap och säger att en välfungerande förskola är bra både i ett samhälls- och ett individperspektiv.

– Bildningsresan börjar i förskolan och om barnen stärks både språkligt och socialt blir det även lättare när de senare ska börja skolan, vilket kommer att återspeglas i det brottsförebyggande arbetet, säger hon.

Av Sveriges kommuner erbjuder de allra flesta i dag 15 timmar i veckan i förskolan för de barn som har arbetslösa eller föräldralediga vårdnadshavare. Bara var femte kommun erbjuder mer.

– Jag föreslår att det höjs till 30 timmar för alla barn, men i synnerhet för barnen i utsatta områden. Det skulle öka möjligheten för många vårdnadshavare att ta sig ut på arbetsmarknaden. Jag föreslår också att man avskaffar pedagogisk omsorg, som jag menar hämmar förskolans roll som samhällsinstitution. Det är något jag fått väldigt stort medhåll för inom förskolan och från förvaltningstjänstemän jag träffat, säger Gulan Avci. 

Det som kostar nu blir en vinst på sikt

Under sitt arbete med utredningen har hon besökt åtskilliga förskolor och då noterat att många som arbetar på förskolor i utsatta områden får en hel del bisysslor, bland annat att förklara och hjälpa till att fylla i olika blanketter och klara av språksvårigheter i samtal med vårdnadshavare.

– Här måste också ske en förändring, personalen ska bara behöva ägna sig åt sitt yrke, säger Gulan Avci.

Hur ska förskolorna klara av ännu fler barn när de redan i dag har stora barngrupper?

– Jag har absolut förståelse för situationen, men jag tycker att kommunerna ska ta vara på det momentum som finns med lägre födslotal och skapa den kvalitet i förskolan som många efterfrågar.

Ekonomin är att annat bekymmer. Att öka till 30 timmar kommer att kosta, eller hur?

– Man får inte vara verklighetsfrånvänd, självklart måste man titta på finansieringen. Men det kommer att vara en vinst på lång sikt även om det kostar nu.

Efter Förskolans intervju med Gulan Avci, strax innan denna tidning skickades till tryck, gick Gulan Avci ut med att hon även kommer att föreslå att förskolan ska bli obligatorisk för alla barn från tre års ålder. Hon ska lämna sina förslag till integrationsministern i juni.

Så många timmar får barnen vara på förskolan

Alla barn i åldern 3–5 år har rätt till minst 525 timmar i allmän förskola per år, vilket motsvarar 15 timmar per vecka. Inskrivnings-graden för åldersgruppen är 95 procent.

Barn till arbetslösa eller föräldralediga vårdnadshavare har också laglig rätt till 15 timmar per vecka.

Enligt SKR är det endast 17 procent av Sveriges kommuner som erbjuder mer än de lagstadgade 15 timmarna per vecka för barn till arbetslösa eller föräldralediga.

Endast 4 procent av landets kommuner erbjuder 26–30 timmar för barn till föräldralösa och arbetslösa. Av dessa är åtta av nio hemma-hörande i Stockholms län.