Stenhårt fokus på skrivandet ger resultat

Hur formar vi bokstäver? Den frågan har Pia Carlberg ställt till sina elever många gånger sedan de började första klass på Ekedalsskolan på Värmdö.

Nu, i trean, vet alla svaret: Bokstäver formas uppifrån och ner. Men instruktionen måste upprepas och rörelsen tränas dag efter dag för att den ska bli självklar, menar Pia Carlberg.

– Jag jobbar stenhårt med skrivandet och handstilen. Vi skriver för hand varje dag. När de glömmer hur de ska hålla pennan är jag där, påminner dem och visar – om och om igen. Det är det enda sättet, säger hon.

Pia Carlberg är övertygad om att eleverna måste skriva mycket och att de behöver få explicit feedback för att de ska utvecklas.

Redan i ettan inleds varje vecka med att eleverna får skriva en kort återberättande text om sin helg. Och efter läsläxan skriver de egna sammanfattningar av det senast lästa kapitlet.

När eleverna är klara med sin skrivuppgift går de fram, en och en, till Pia Carlberg som rättar deras texter på stående fot. Är något fel eller slarvigt skrivet får de sudda och skriva om.

– Jag vill att eleverna får en fin handstil från början och att de verkligen får känna sig duktiga på att skriva och stava. Men då måste jag guida dem och hjälpa dem genom att rätta. Jag berättar för var och en vad de behöver ändra och sedan får de göra det.

Varje skrivuppgift har sitt eget syfte

Pia Carlberg är noga med att skrivandet har ett tydligt syfte. Målet med en skrivuppgift kan till exempel vara att öva på att använda skiljetecken, att stava tio utvalda ord rätt eller att träna på att skriva en dialog.

– Vi lärare kan inte bara hiva ut mängder med skrivuppgifter till eleverna. Redan i årskurs 1 måste det vara tydligt vad de ska träna på och varför de ska skriva en text.

Just nu arbetar hennes elever i årskurs 3 med en längre berättelse i nio kapitel om ”Den magiska dörren”. Den skriver de på dator för att Pia Carlberg ska hinna rätta och återkoppla till alla på ett smidigt sätt.

I varje enskilt kapitel får eleverna träna på en specifik sak, till exempel att beskriva en person eller en miljö, att förstärka ord med adjektiv och adverb eller att knyta ihop en historia.

Innan de sätter i gång skriver Pia Carlberg och eleverna en text tillsammans. Den fungerar som en inspiration som gör att alla kommer i gång med sitt eget skrivande.

– Att vi börjar med att modellera ett tänkt kapitel gemensamt gör också att alla påminns om meningsbyggnad, skiljetecken och stavning. Det är en klassisk metod som jag tycker fungerar jättebra.

Eleverna tränar även på att föra enkla anteckningar på lektionerna. Ofta gör Pia Carlberg korta sammanfattningar som de får skriva av.

– När du antecknar för hand och formar bokstäverna minns du bättre. Det kommer vi jobba ännu mer med innan jag släpper dem inför årskurs 4.

Att skriva väl är att ha makt

Att eleverna får med sig grundläggande skrivkunskaper från lågstadiet – att de har en läslig handstil, inte blandar stora och små bokstäver, skriver med mellanrum mellan orden, kan sätta ut skiljetecken och stava enkla ord rätt – är viktigt, menar Pia Carlberg.

– Att kunna skriva fint och korrekt är en maktfaktor. Jobbar vi systematiskt med det från ettan så gör det skillnad. Även elever i min klass som har skrivsvårigheter på grund av språkliga diagnoser utvecklas och kan skriva i dag.