
Det är bra med den feedback som man får under utvecklingssamtalen, tycker Alicia Wreming. Foto: Christopher Hunt
Utvecklingssamtal På Gustavsbergs gymnasium håller de fyra heltidsanställda mentorerna i alla utvecklingssamtal. På så sätt får lärarna mer tid över för andra uppgifter och mentorerna är som spindlar i nätet med ständig kontakt med eleverna.
"Skönheten sitter i betraktarens öga” står det på väggen i frisörsalen på Gustavsbergs gymnasium i Värmdö kommun. Stora svarta bokstäver mot vit bakgrund.
I det coronaanpassade klassrummet bredvid har Pamilla Carlén, lärare, programansvarig på hantverksprogrammet och specialpedagog, slagit sig ner vid ett bord. Precis som Anna Andersson som sedan fyra år tillbaka är en av skolans fyra heltidsmentorer. Hon har utvecklingssamtal med runt 70 elever varje termin.
– Visst är det många men jag lägger mer fokus och längre tid på ettorna för att vi ska få bra kontakt och för att jag ska kunna lära känna föräldrarna lite grann, säger Anna Andersson.
I rollen som heltidsmentor så har hon olika typer av samtal i princip fem dagar i veckan.
– Jag har kontakt med föräldrar hela tiden liksom med elever. Jag är tillgänglig i princip jämt. Även helger står telefonen på, förklarar Anna Andersson.
Jag tycker att det är skönt att det alltid finns en vuxen som du kan ta kontakt med.
Pamilla Carlén flikar in att alla undervisande lärare har mitt i kursen-samtal med eleverna, samtal där de pratar om hur eleven ligger till i den pågående kursen. De samtalen kan sedan Anna Andersson och hennes kollegor använda i läsårets två utvecklingssamtal med eleverna.
Gustavsbergs gymnasiums mentorer har en mall som de går efter under utvecklingssamtalen men varje samtal blir också individanpassat.
Före utvecklingssamtalen har mentorerna korta, snabba samtal med eleverna i ettan.
– Då kommer det ofta fram om det är något de behöver. Som extra stöd eller hjälp, säger Pamilla Carlén.
Föräldrarnas effekt under samtalen kan variera berättar Anna Andersson
– Många gånger kan föräldrarna få sina barn att prata lite mer, de kan fylla i: ”Kommer du ihåg vad du sa i lördags?” Ibland blir det snarare så att de blir ännu tystare för att föräldrarna sitter med.
– Jag tror att föräldrarna blir mer involverade med en heltidsmentor än som när jag var undervisande lärare och mentor för då hade jag inte lika mycket tid och det påverkade kvaliteten på samtalen, konstaterar Pamilla Carlén, som inte saknar utvecklingssamtalen.
I stället ser hon flera fördelar med att det är särskilda mentorer som håller i utvecklingssamtalen. Inte minst kan hon och mentorn bolla idéer och tankar mellan varandra: ”Jag känner det här vad gäller den här eleven, har du sett samma sak?”
Det är bra med den feedback som man får under utvecklingssamtalen, tycker Alicia Wreming. Foto: Christopher Hunt
– Mentorn får ju höra väldigt mycket, och blir som spindeln i nätet. Ibland går det bra för eleverna i hantverk men de tycker inte att kärnämnena är så kul. Då kan man också samarbeta med eleven, kanske med läraren i engelska, om att till exempel göra frisör/stylist-arbeten på engelska. Jag som lärare har fått mer tid att göra såna saker när man inte behöver ta alla föräldrasamtal, menar Pamilla Carlén.
Hon tycker att de på hantverks-programmet har en stor fördel när det kommer till kontakten med föräldrarna.
– Ja, eleverna här tar ofta med sig sina föräldrar till skolan, som modeller och som kunder. Så vi får en helt annan kontakt.
Lärarförbundet förespråkar att de två årliga utvecklingssamtalen ska bli ett och Anna Andersson håller med. Som det är nu håller hon ändå i många samtal efter lärarnas mitt i kursen-samtal och efter F-varningar.
– De samtalen kommer ju i alla fall: ”Nu måste vi sätta oss ner och prata.” Dels med föräldrar, dels med eleven och dels med skolledningen. Hur ska vi tänka här? Samtal behövs men det behöver inte vara under den här formen två gånger om året, säger Anna Andersson.
Alicia Wreming går i tvåan på hantverksprogrammet – frisör/stylist på Gustavsbergsgymnasiet:
Hur är det att ha en heltidsmentor?
– Jag tycker att det är jättebra. När det är någonting vet man vem man ska gå till. Anna fixar det. Jag tycker att det är skönt att det alltid finns en vuxen som du kan ta kontakt med.
Vad tycker du om utvecklingssamtalen?
– De är bra. För att man får feedback, man får veta hur det går, vad man ska göra bättre och vad som är bra. Det är skönt att ha lite koll på hur det går, vad jag behöver träna på. Jag tycker om de samtalen.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.