
Kollegorna Kristian Kjäll, Susanne Moen och Sara Lindgren har fått en ny syn på utvärdering.
Planeringstid Lärarna i fritidshem på Sisjöskolan i Göteborg fick hjälp av en forskare att utvärdera sin verksamhet på ett sätt som passar fritidshemmet. Dialog med eleverna och tid för gemensam reflektion är två viktiga delar i modellen.
LÄS MER: Lager vill göra vardagsarbetet synligt
Det är full fart på Sisjöskolans skolgård där barn i förskoleklassen och lågstadiet har ridskola. En grupp hoppar hinder med käpphästar, medan en annan grupp rider på rad i skogsområdet intill. Några elever i årskurs två är ridlärare och leder aktiviteten. Ridskolan har utvecklats efterhand och ridlärarna har gjort vissa förändringar, exempelvis ordnar de numera ett eget mellanmål så att förskoleklassbarnen inte ska komma för sent.
Det här är ett exempel på hur utvärderingen och kvalitetsarbetet på fritidshemmet går till.
– Vi frågar barnen: Vad funkade och vad funkade inte med aktiviteten? Vad kan vi ändra på? Barnen har ofta många idéer om hur man kan lösa saker, säger Susanne Moen, lärare i fritidshem.
Fritidshemmet har sedan i våras fått pröva en utvärderingsmodell som pedagogikforskaren Karin Lager utformat. Den utgår från barnens upplevelser: Deras åsikter och perspektiv tas in genom en kontinuerlig dialog, men också i formella sammanhang som samlingar, enkäter och intervjuer. En annan del är multimodala produktioner, det vill säga att elevernas skapande i olika uttryckssätt tas tillvara genom att man exempelvis sätter upp deras produktioner eller bilder av dem på fritidshemmet.
Karin Lagers modell bygger på fem punkter:
Susanne Moen och hennes kollegor Sara Lindgren och Kristian Kjäll tycker att kvalitetsarbetet känns enklare nu när utvärderingen blivit en integrerad del i vardagen.
– Utvärdering och dokumentation brukar vara separerat från den dagliga verksamheten, men den här modellen är här och nu. Det blir en fortlöpande utvärdering och utveckling, säger Kristian Kjäll, lärare i fritidshem.
Susanne Moen berättar om en grupp elever som regelbundet syr. Ett problem som uppstod var att det alltid blev kö till Susanne, som behövde hjälpa till med olika saker. De bestämde sig för att starta en syskola så att alla skulle få vissa baskunskaper.
– I stället för att tänka ”vad jobbigt att jag måste trä på alla trådar” så funderade jag på hur vi skulle göra för att få det att fungera, säger Susanne Moen.
Kollegorna Kristian Kjäll, Susanne Moen och Sara Lindgren har fått en ny syn på utvärdering.
De håller med om att arbetsättet låter enkelt, nästan självklart. Sara Lindgren, som är fritidsledare, säger att den stora skillnaden nog är att de fått en ny syn på vad utvärdering är.
– När vi började diskutera det här med Karin Lager insåg vi att vi visst hade utvärderat tidigare, men vi hade inte tänkt på det så.
Biträdande rektorn Stina Darin, som deltagit i samtalen med Karin Lager, håller med:
– Det stora har varit att det öppnat pedagogernas ögon för att processen är så viktig. Vi har fått syn på vilka bra grejer vi gör i flödet.
Kollegorna har haft med sig en liten anteckningsbok där de skrivit ner iakttagelser, som de sedan diskuterat i arbetslaget. Lärarnas gemensamma reflektion är en viktig del i Karin Lagers utvärderingsmodell. Fritidspersonalen har fyra timmar planeringstid för fritidshemmet i veckan, samt en förmiddag i månaden vikt för kvalitetsarbete. På fredagar har de två timmar gemensam planeringstid, hälften med hela fritidshemmet och hälften med den egna avdelningen.
– Mer tid vill man alltid ha, men vi har kanske bättre tid än många andra. Det har vi jobbat fram med vår tidigare rektor. Vi har också ett nätverk i Göteborg stad där 70 fritidshem ingår, där vi delar med oss av idéer. Det är jätteviktigt för fritidshemsutvecklingen, säger Kristian Kjäll.
Susanne Moen lägger till att fritidslärarna även fått tid avsatt i schemat för att utveckla rastverksamheten.
– Vi pratar om att rastvärdarna ska ha olika roller på skolgården i stället för att som nu vara ansvariga för olika zoner.
Då hade vi plötsligt ett antal kriminella och rattfyllerister på sparkcykel, som poliserna skulle hålla ordning på.
När man är öppen för att testa nya grepp blir det dock inte alltid som man tänkt sig. Susanne Moen berättar om fritidshemmets hjuldag, då barnen får ta med sig cyklar, inlines och sparkcyklar. Fritidslärarna förbereder banor och vägskyltar. I utvärderingen ville eleverna ha fler poliser och vägskyltar på nästa hjuldag. Sagt och gjort. Nästa hjuldag hade pedagogerna sett till att fler barn fick agera poliser.
– Då hade vi plötsligt ett antal kriminella och rattfyllerister på sparkcykel, som poliserna skulle hålla ordning på. Det blev stökigt, skrattar Susanne Moen. Vi insåg efteråt att vi dels inte hade hunnit förbereda banorna, dels att vi hade alldeles för många poliser.
Nio av tio fritidslärare har för lite planeringstid
Fritidslärare rycker in som vikarier
Fritidslärarnas vittnesmål: ”Det är ett skämt”
Stora skillnader i fritidslärarnas förutsättningar
SKR: Personalbrist är största problemet
Få mer tid för planering – här är argumenten
Rektorn styrde upp raster och fritids
Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt
Hon vill göra vardagsarbetet synligt
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.