Kollegorna Kristian Kjäll, Susanne Moen och Sara Lindgren har fått en ny syn på utvärdering.
Till startsidan
Planeringstid Lärarna i fritidshem på Sisjöskolan i Göteborg fick hjälp av en forskare att utvärdera sin verksamhet på ett sätt som passar fritidshemmet. Dialog med eleverna och tid för gemensam reflektion är två viktiga delar i modellen.
LÄS MER: Lager vill göra vardagsarbetet synligt
Det är full fart på Sisjöskolans skolgård där barn i förskoleklassen och lågstadiet har ridskola. En grupp hoppar hinder med käpphästar, medan en annan grupp rider på rad i skogsområdet intill. Några elever i årskurs två är ridlärare och leder aktiviteten. Ridskolan har utvecklats efterhand och ridlärarna har gjort vissa förändringar, exempelvis ordnar de numera ett eget mellanmål så att förskoleklassbarnen inte ska komma för sent.
Det här är ett exempel på hur utvärderingen och kvalitetsarbetet på fritidshemmet går till.
– Vi frågar barnen: Vad funkade och vad funkade inte med aktiviteten? Vad kan vi ändra på? Barnen har ofta många idéer om hur man kan lösa saker, säger Susanne Moen, lärare i fritidshem.
Fritidshemmet har sedan i våras fått pröva en utvärderingsmodell som pedagogikforskaren Karin Lager utformat. Den utgår från barnens upplevelser: Deras åsikter och perspektiv tas in genom en kontinuerlig dialog, men också i formella sammanhang som samlingar, enkäter och intervjuer. En annan del är multimodala produktioner, det vill säga att elevernas skapande i olika uttryckssätt tas tillvara genom att man exempelvis sätter upp deras produktioner eller bilder av dem på fritidshemmet.
Karin Lagers modell bygger på fem punkter:
Susanne Moen och hennes kollegor Sara Lindgren och Kristian Kjäll tycker att kvalitetsarbetet känns enklare nu när utvärderingen blivit en integrerad del i vardagen.
– Utvärdering och dokumentation brukar vara separerat från den dagliga verksamheten, men den här modellen är här och nu. Det blir en fortlöpande utvärdering och utveckling, säger Kristian Kjäll, lärare i fritidshem.
Susanne Moen berättar om en grupp elever som regelbundet syr. Ett problem som uppstod var att det alltid blev kö till Susanne, som behövde hjälpa till med olika saker. De bestämde sig för att starta en syskola så att alla skulle få vissa baskunskaper.
– I stället för att tänka ”vad jobbigt att jag måste trä på alla trådar” så funderade jag på hur vi skulle göra för att få det att fungera, säger Susanne Moen.
Kollegorna Kristian Kjäll, Susanne Moen och Sara Lindgren har fått en ny syn på utvärdering.
De håller med om att arbetsättet låter enkelt, nästan självklart. Sara Lindgren, som är fritidsledare, säger att den stora skillnaden nog är att de fått en ny syn på vad utvärdering är.
– När vi började diskutera det här med Karin Lager insåg vi att vi visst hade utvärderat tidigare, men vi hade inte tänkt på det så.
Biträdande rektorn Stina Darin, som deltagit i samtalen med Karin Lager, håller med:
– Det stora har varit att det öppnat pedagogernas ögon för att processen är så viktig. Vi har fått syn på vilka bra grejer vi gör i flödet.
Kollegorna har haft med sig en liten anteckningsbok där de skrivit ner iakttagelser, som de sedan diskuterat i arbetslaget. Lärarnas gemensamma reflektion är en viktig del i Karin Lagers utvärderingsmodell. Fritidspersonalen har fyra timmar planeringstid för fritidshemmet i veckan, samt en förmiddag i månaden vikt för kvalitetsarbete. På fredagar har de två timmar gemensam planeringstid, hälften med hela fritidshemmet och hälften med den egna avdelningen.
– Mer tid vill man alltid ha, men vi har kanske bättre tid än många andra. Det har vi jobbat fram med vår tidigare rektor. Vi har också ett nätverk i Göteborg stad där 70 fritidshem ingår, där vi delar med oss av idéer. Det är jätteviktigt för fritidshemsutvecklingen, säger Kristian Kjäll.
Susanne Moen lägger till att fritidslärarna även fått tid avsatt i schemat för att utveckla rastverksamheten.
– Vi pratar om att rastvärdarna ska ha olika roller på skolgården i stället för att som nu vara ansvariga för olika zoner.
Då hade vi plötsligt ett antal kriminella och rattfyllerister på sparkcykel, som poliserna skulle hålla ordning på.
När man är öppen för att testa nya grepp blir det dock inte alltid som man tänkt sig. Susanne Moen berättar om fritidshemmets hjuldag, då barnen får ta med sig cyklar, inlines och sparkcyklar. Fritidslärarna förbereder banor och vägskyltar. I utvärderingen ville eleverna ha fler poliser och vägskyltar på nästa hjuldag. Sagt och gjort. Nästa hjuldag hade pedagogerna sett till att fler barn fick agera poliser.
– Då hade vi plötsligt ett antal kriminella och rattfyllerister på sparkcykel, som poliserna skulle hålla ordning på. Det blev stökigt, skrattar Susanne Moen. Vi insåg efteråt att vi dels inte hade hunnit förbereda banorna, dels att vi hade alldeles för många poliser.
Nio av tio fritidslärare har för lite planeringstid
Fritidslärare rycker in som vikarier
Fritidslärarnas vittnesmål: ”Det är ett skämt”
Stora skillnader i fritidslärarnas förutsättningar
SKR: Personalbrist är största problemet
Få mer tid för planering – här är argumenten
Rektorn styrde upp raster och fritids
Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt
Hon vill göra vardagsarbetet synligt
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.