Stark som Bamse. Barn ser ofta användningsområden som vi vuxna missar. Foto: Christian Hersborn
Till startsidan
Reportage Skräp är det som återstår när fantasin tagit slut. Dessa inramade visdomsord pryder väggen i ett av rummen på Återskaparglädjen – en nyinvigd ateljé i Drottninghög där Helsingborgs yngsta får lära sig mer om hållbarhet.
Stadsdelen Drottninghög i Helsingborgs nordöstra del byggdes i slutet av 1960-talet, och likt många andra miljonprogramsområden i landet har utbudet av service och sociala inrättningar successivt mattats av. Förra våren stängde apoteket, och lokalen i den låga, bruna byggnaden i centrum, ovanför trapporna, gapade tom och öde.
Dessutom har vi en green screen-ateljé, och en blue bot-ateljé där vi jobbar med programmering.
När det sedan på hösten var dags för områdesfestivalen East frågade Helsingborgshem om Drottninghögs förskolor möjligtvis kunde bidra med teckningar att pryda den tomma lokalen med – allt för att höja trivselfaktorn en aning. Rektorn Helene Saetre svarade att de självklart kunde ställa upp med barnens alster. Men där och då såg hon också sin chans att förverkliga en gammal dröm – en skaparverkstad för förskolebarn.
Hon berättade för bostadsbolaget om sin idé, att omvandla den före detta apotekslokalen, på drygt 200 kvadratmeter, till en återskaparmiljö för stadsdelens barn. Glädjande nog möttes hon av idel entusiasm.
– De blev verkligen eld och lågor, säger Helene Saetre, som basar över fyra förskolor i området med sammanlagt cirka 300 barn, samt en öppen förskola.
Helsingborgshem var generösa och erbjöd Helene och förskolorna ett års gratis hyra av den före detta apotekslokalen och ställde dessutom upp med resurser för att fräscha upp miljön utanför. Därefter följde en period med renovering inomhus som förskolorna stod för, införskaffande av möbler och material samt tillstånd från brandmyndigheten och andra nödvändigheter.
Stark som Bamse. Barn ser ofta användningsområden som vi vuxna missar. Foto: Christian Hersborn
Förberedelserna tog lite längre tid än beräknat men i början av mars i år var det äntligen dags för invigning av Återskaparglädjen på Drottninghög. Bland besökarna fanns förskolebarn, pedagoger, politiker, representanter från bostadsbolaget och flera av de företag som skänkt material. En förskoleavdelning bjöd på sång och ett av barnen fick äran att högtidligt klippa itu det blågula bandet.
Därmed var Återskaparglädjen på Blåkullagatan officiellt öppnad och platsen erbjuder nu lek, kreativitet och innovation med fokus på entreprenöriellt lärande ur ett hållbarhetsperspektiv. Här ska barnen få tänka utanför boxen och lära utan mallar.
– Vi kan erbjuda mängder med material som från början inte var tänkt för barn, men som får barn att tänka, förklarar Helene Saetre.
När invigningen planerades tänkte Helene och de andra pedagogerna att det nog skulle vara för många besökare för att barnen skulle kunna skapa något, och att det nog fick bli så att de bara fick titta på de olika stationerna. Men de hade fel. Stationerna fylldes snabbt av barn som knådade, byggde, ritade, målade och sådde frön.
– Det var verkligen fascinerande, de bara satte i gång och var fullt sysselsatta. Det kunde ha blivit kaos med att de hade blandat alla material, men de visste precis vad de skulle göra och de gjorde det vackrare, säger Helene Saetre.
Spill från lokala företag får nytt liv med hjälp av barnens fantasi. Foto: Christian Hersborn
Den gamla apotekslokalen med dess olika avdelningar sjuder av fantasi och skaparkraft. I målarateljén står en blodröd amaryllis i blom på bordet och på väggen sitter över tjugo färgglada målningar som de besökande barnen har skapat i färgerna grönt och rött. Somliga har valt att måla väldigt verklighetstroget medan andra har gjort en mer surrealistisk tolkning av blomsterprakten.
Förutom målarrummet finns många andra skaparstationer. Här finns bland annat en avdelning för lera och en annan för ljus och projektion, en tredje station är avsedd för byggprojekt och en fjärde för tecknande.
På flera håll är det digitala med på ett hörn. Exempelvis kan barnen följa olika växt- och förruttnelseprocesser med hjälp av ett mikroskopägg, som kopplas till en Ipad och gör det möjligt att se alla små detaljer.
– Vi har dessutom en green screen-ateljé och en blue bot-ateljé där vi jobbar med programmering, berättar ateljéristan Ann Anderholm, som tidigare fördelade sin arbetstid genom att arbeta på de olika förskolorna i området men som nu finns på Återskaparglädjen för att inspirera och guida de unga besökarna.
Återbruksmaterialet är grunden men barnen erbjuds även lera, färg, pennor och annat som komplement.
Odling har en framträdande plats, i den ateljén får barnen följa växtprocessen från frö till växt, bland annat får de se hur gula ärtor blir till ärtskott, och hur små frön som får omsorg och vatten kan växa sig till praktfulla solrosor.
– Det är viktigt att få ta del av något litet som blir stort. Att skapa en ekologisk känslighet, omsorg om det som växer. Och barn måste få delta och erfara för att lära sig förstå, säger Ann Anderholm.
Hur låter det om jag sjunger i det här röret i stället för det där? Barn provar sig fram och hittar hela tiden nya nyanser.
Hon poängterar att hållbarhet inte bara handlar om material, minst lika viktigt är det med hållbara relationer. Att värna Återskaparglädjen som en plats för alla barn i Drottninghög.
– Vi pedagoger är förebilder för barnen och har vi ett hållbart perspektiv ger vi det vidare till barnen. De gör som vi gör.
Ateljéristan Ann Anderholm brinner för att barn ska få förutsättningar att uttrycka sig på många olika sätt.
– Barn är otroligt innovativa, de tänker inte alls som vi vuxna, säger hon.
Exempel på hur barn ofta gör annorlunda än vuxna har bland annat visat sig i den stora ateljén för bygg och konstruktion. Ateljéristan Ann tänkte för sig själv att de rör som en plastfabrik skänkt nog skulle användas till att bygga med. Men barnen hittade helt andra användningsområden.
– Rören används som kikare, och för att göra olika ljud. Hur låter det om jag sjunger i det här röret i jämförelse med det där röret? De provar sig fram och hittar nya nyanser hela tiden, säger Ann Anderholm.
Ett annat exempel på barnens fantasi utspelade sig nyligen i ljus- och projiceringsateljén där Ann hade satt i gång en virtuell promenad i skogen. I bakgrunden kvittrade en fågel, men ett av barnen hörde ljudet på sitt alldeles egna sätt och utbrast: ”En apa, var är apan?”
När det är dags att plocka undan för dagen kallas det inte för att städa. På Drottninghögs förskolor och Återskaparglädjen säger man ”vi ska göra det vackert”. Foto: Christian Hersborn
– Barn gör ju sina egna kopplingar hela tiden, vilket är härligt. Vi pratar jättemycket om det här med förundran, vad är det som förundrar barn och vad är det som får oss vuxna att sluta förundras, säger Ann Anderholm.
Runt om i lokalerna kan barnens insatser beskådas; exempelvis de kottar, rör och andra små ting som lagts på projektorn och som i ljusets sken skapar fantasifulla mönster på väggen. Eller de tolv kakelplatteteckningarna som är vackra var och en för sig men som sedan satts samman till ett gemensamt konstverk, vilket ger nya dimensioner. Ärtskotten som växer sig höga i odlingsateljén är ett annat bevis på barnens framfart liksom byggnadsverk och lerskapelser. Men ingenting av det som tillverkas på Återskaparglädjen får tas med hem. I stället får verken vara kvar som inspiration, eller återanvändas på nytt av någon annan. Och hållbarhetstemat är något som verkligen uppskattas av de företag som hjälpt och hjälper till med material.
– De är jätteglada att vi kan använda oss av sådant som de annars skulle ha slängt, och att det får nytt liv hos oss, säger Ann Anderholm.
Nu är det inte bara förskolebarnen i närområdet som har tillgång till Återskaparglädjen. Varje fredagseftermiddag är barn i åldern 1–5 år från övriga delar av Helsingborg också välkomna, tillsammans med vårdnadshavare eller annat vuxet sällskap.
– Den öppna förskolan som jag ansvarar för här i området går också ofta hit på fredagarna – med barn och föräldrar, även om det avstannat en del nu i coronatider, säger rektorn Helene Saetre.
Nästan allt material som används på Återskaparglädjen är sådant de fått till skänks. Helene Saetre berättar hur de informerat och tiggt material både personligen och via mejl.
– Främst bland företagen lokalt här i Helsingborg, i Höganäs och Ängelholm, säger hon och tillägger att responsen varit över förväntan.
Ett färgföretag bidrog med färg så att de kunde måla om, men har även skänkt färgkartor och stora pappersrör som används att bygga med, och till olika projekt i ljus- och projiceringsateljén. Listan med material kan göras hur lång som helst. Bland de skänkta föremålen finns allt från tapetprover, kabelvindor och plaströr till häftpistoler, kakelplattor och 200 amaryllisar.
– Vi har även fått möbler, och mycket material från återvinningsstationen. Vi har lyckats skapa väldigt många kontakter, säger Helene Saetre och påpekar samtidigt att de självklart kontrollerar att allt de får är hållbart och inte innehåller något som är giftigt eller farligt på andra sätt.
Helene Saetre berättar att hennes förskolor alltid haft en tillåtande attityd när det kommer till barnens skapande, och att de alltid har material tillgängligt.
Emila Bisanovic, kundansvarig på Helsingborgshem, Ann Anderholm, förskollärare och ateljérista, och Helene Saetre, rektor på Drottninghögs förskolor. Foto: Christian Hersborn
– Vi har grön flagg på våra förskolor och har arbetat länge med hållbar utveckling. Vi jobbar även mycket med våra lärmiljöer, och har många studiebesök. Våra pedagoger brukar vara ute i landet och föreläsa om våra läromiljöer. Jag tror faktiskt att vi har lyckats göra oss ett namn, och vi har flera tusen följare på vårt Instagram-konto, berättar Helene Saetre med stolthet i rösten.
Barnens bästa är och har alltid varit i fokus för Helene Saetre, och hon är också angelägen om att få ”alla med på tåget”. När Återskaparglädjen var på gång involverades all personal.
– Jag har alltid varit väldigt tydlig med vart vi är på väg och satsat mycket på kompetensutveckling. Så har vi gjort nu också, i höstas åkte vi tillsammans på studiebesök till två kreativa centra och alla har nu en bild av vad detta ska vara och de tycker att det är viktigt, säger Helene Saetre och poängterar att det är betydligt större chans att lyckas när man gör saker tillsammans än att en enstaka medarbetare skickas i väg och sedan ska förmedla entusiasmen till de övriga.
Helene Saetre hoppas att Återskaparglädjen ska bli en sådan succé att de får fortsätta verksamheten även när det hyresfria året har passerat.
– Min dröm är att det ska bli ett slags Remida som man har i Italien. Att vi har ett stort förråd dit förskolor kan komma och hämta det de vill ha. Då skulle vi kunna samarbeta med Rekrytera, som verkar här i området med att ordna jobb. Och då kanske de som arbetstränar kunde sortera material, och sedan kunde vi även involvera andra vuxna och föräldrar … Ja, det vore den ultimata drömmen, säger hon.
Något annat som kan få Återskaparglädjen att leva vidare är Helsingborgs ambition att bli den mest innovativa staden. För att uppnå målet kommer Helsingborg bland annat att arrangera en bomässa år 2022 där två områden ska vara i fokus, varav just Drottninghög är det ena.
– Vad passar då bättre än att ha Återskaparglädjen kvar med alla våra innovativa barn?
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.