Stark som Bamse. Barn ser ofta användningsområden som vi vuxna missar. Foto: Christian Hersborn
Till startsidan
Reportage Skräp är det som återstår när fantasin tagit slut. Dessa inramade visdomsord pryder väggen i ett av rummen på Återskaparglädjen – en nyinvigd ateljé i Drottninghög där Helsingborgs yngsta får lära sig mer om hållbarhet.
Stadsdelen Drottninghög i Helsingborgs nordöstra del byggdes i slutet av 1960-talet, och likt många andra miljonprogramsområden i landet har utbudet av service och sociala inrättningar successivt mattats av. Förra våren stängde apoteket, och lokalen i den låga, bruna byggnaden i centrum, ovanför trapporna, gapade tom och öde.
Dessutom har vi en green screen-ateljé, och en blue bot-ateljé där vi jobbar med programmering.
När det sedan på hösten var dags för områdesfestivalen East frågade Helsingborgshem om Drottninghögs förskolor möjligtvis kunde bidra med teckningar att pryda den tomma lokalen med – allt för att höja trivselfaktorn en aning. Rektorn Helene Saetre svarade att de självklart kunde ställa upp med barnens alster. Men där och då såg hon också sin chans att förverkliga en gammal dröm – en skaparverkstad för förskolebarn.
Hon berättade för bostadsbolaget om sin idé, att omvandla den före detta apotekslokalen, på drygt 200 kvadratmeter, till en återskaparmiljö för stadsdelens barn. Glädjande nog möttes hon av idel entusiasm.
– De blev verkligen eld och lågor, säger Helene Saetre, som basar över fyra förskolor i området med sammanlagt cirka 300 barn, samt en öppen förskola.
Helsingborgshem var generösa och erbjöd Helene och förskolorna ett års gratis hyra av den före detta apotekslokalen och ställde dessutom upp med resurser för att fräscha upp miljön utanför. Därefter följde en period med renovering inomhus som förskolorna stod för, införskaffande av möbler och material samt tillstånd från brandmyndigheten och andra nödvändigheter.
Stark som Bamse. Barn ser ofta användningsområden som vi vuxna missar. Foto: Christian Hersborn
Förberedelserna tog lite längre tid än beräknat men i början av mars i år var det äntligen dags för invigning av Återskaparglädjen på Drottninghög. Bland besökarna fanns förskolebarn, pedagoger, politiker, representanter från bostadsbolaget och flera av de företag som skänkt material. En förskoleavdelning bjöd på sång och ett av barnen fick äran att högtidligt klippa itu det blågula bandet.
Därmed var Återskaparglädjen på Blåkullagatan officiellt öppnad och platsen erbjuder nu lek, kreativitet och innovation med fokus på entreprenöriellt lärande ur ett hållbarhetsperspektiv. Här ska barnen få tänka utanför boxen och lära utan mallar.
– Vi kan erbjuda mängder med material som från början inte var tänkt för barn, men som får barn att tänka, förklarar Helene Saetre.
När invigningen planerades tänkte Helene och de andra pedagogerna att det nog skulle vara för många besökare för att barnen skulle kunna skapa något, och att det nog fick bli så att de bara fick titta på de olika stationerna. Men de hade fel. Stationerna fylldes snabbt av barn som knådade, byggde, ritade, målade och sådde frön.
– Det var verkligen fascinerande, de bara satte i gång och var fullt sysselsatta. Det kunde ha blivit kaos med att de hade blandat alla material, men de visste precis vad de skulle göra och de gjorde det vackrare, säger Helene Saetre.
Spill från lokala företag får nytt liv med hjälp av barnens fantasi. Foto: Christian Hersborn
Den gamla apotekslokalen med dess olika avdelningar sjuder av fantasi och skaparkraft. I målarateljén står en blodröd amaryllis i blom på bordet och på väggen sitter över tjugo färgglada målningar som de besökande barnen har skapat i färgerna grönt och rött. Somliga har valt att måla väldigt verklighetstroget medan andra har gjort en mer surrealistisk tolkning av blomsterprakten.
Förutom målarrummet finns många andra skaparstationer. Här finns bland annat en avdelning för lera och en annan för ljus och projektion, en tredje station är avsedd för byggprojekt och en fjärde för tecknande.
På flera håll är det digitala med på ett hörn. Exempelvis kan barnen följa olika växt- och förruttnelseprocesser med hjälp av ett mikroskopägg, som kopplas till en Ipad och gör det möjligt att se alla små detaljer.
– Vi har dessutom en green screen-ateljé och en blue bot-ateljé där vi jobbar med programmering, berättar ateljéristan Ann Anderholm, som tidigare fördelade sin arbetstid genom att arbeta på de olika förskolorna i området men som nu finns på Återskaparglädjen för att inspirera och guida de unga besökarna.
Återbruksmaterialet är grunden men barnen erbjuds även lera, färg, pennor och annat som komplement.
Odling har en framträdande plats, i den ateljén får barnen följa växtprocessen från frö till växt, bland annat får de se hur gula ärtor blir till ärtskott, och hur små frön som får omsorg och vatten kan växa sig till praktfulla solrosor.
– Det är viktigt att få ta del av något litet som blir stort. Att skapa en ekologisk känslighet, omsorg om det som växer. Och barn måste få delta och erfara för att lära sig förstå, säger Ann Anderholm.
Hur låter det om jag sjunger i det här röret i stället för det där? Barn provar sig fram och hittar hela tiden nya nyanser.
Hon poängterar att hållbarhet inte bara handlar om material, minst lika viktigt är det med hållbara relationer. Att värna Återskaparglädjen som en plats för alla barn i Drottninghög.
– Vi pedagoger är förebilder för barnen och har vi ett hållbart perspektiv ger vi det vidare till barnen. De gör som vi gör.
Ateljéristan Ann Anderholm brinner för att barn ska få förutsättningar att uttrycka sig på många olika sätt.
– Barn är otroligt innovativa, de tänker inte alls som vi vuxna, säger hon.
Exempel på hur barn ofta gör annorlunda än vuxna har bland annat visat sig i den stora ateljén för bygg och konstruktion. Ateljéristan Ann tänkte för sig själv att de rör som en plastfabrik skänkt nog skulle användas till att bygga med. Men barnen hittade helt andra användningsområden.
– Rören används som kikare, och för att göra olika ljud. Hur låter det om jag sjunger i det här röret i jämförelse med det där röret? De provar sig fram och hittar nya nyanser hela tiden, säger Ann Anderholm.
Ett annat exempel på barnens fantasi utspelade sig nyligen i ljus- och projiceringsateljén där Ann hade satt i gång en virtuell promenad i skogen. I bakgrunden kvittrade en fågel, men ett av barnen hörde ljudet på sitt alldeles egna sätt och utbrast: ”En apa, var är apan?”
När det är dags att plocka undan för dagen kallas det inte för att städa. På Drottninghögs förskolor och Återskaparglädjen säger man ”vi ska göra det vackert”. Foto: Christian Hersborn
– Barn gör ju sina egna kopplingar hela tiden, vilket är härligt. Vi pratar jättemycket om det här med förundran, vad är det som förundrar barn och vad är det som får oss vuxna att sluta förundras, säger Ann Anderholm.
Runt om i lokalerna kan barnens insatser beskådas; exempelvis de kottar, rör och andra små ting som lagts på projektorn och som i ljusets sken skapar fantasifulla mönster på väggen. Eller de tolv kakelplatteteckningarna som är vackra var och en för sig men som sedan satts samman till ett gemensamt konstverk, vilket ger nya dimensioner. Ärtskotten som växer sig höga i odlingsateljén är ett annat bevis på barnens framfart liksom byggnadsverk och lerskapelser. Men ingenting av det som tillverkas på Återskaparglädjen får tas med hem. I stället får verken vara kvar som inspiration, eller återanvändas på nytt av någon annan. Och hållbarhetstemat är något som verkligen uppskattas av de företag som hjälpt och hjälper till med material.
– De är jätteglada att vi kan använda oss av sådant som de annars skulle ha slängt, och att det får nytt liv hos oss, säger Ann Anderholm.
Nu är det inte bara förskolebarnen i närområdet som har tillgång till Återskaparglädjen. Varje fredagseftermiddag är barn i åldern 1–5 år från övriga delar av Helsingborg också välkomna, tillsammans med vårdnadshavare eller annat vuxet sällskap.
– Den öppna förskolan som jag ansvarar för här i området går också ofta hit på fredagarna – med barn och föräldrar, även om det avstannat en del nu i coronatider, säger rektorn Helene Saetre.
Nästan allt material som används på Återskaparglädjen är sådant de fått till skänks. Helene Saetre berättar hur de informerat och tiggt material både personligen och via mejl.
– Främst bland företagen lokalt här i Helsingborg, i Höganäs och Ängelholm, säger hon och tillägger att responsen varit över förväntan.
Ett färgföretag bidrog med färg så att de kunde måla om, men har även skänkt färgkartor och stora pappersrör som används att bygga med, och till olika projekt i ljus- och projiceringsateljén. Listan med material kan göras hur lång som helst. Bland de skänkta föremålen finns allt från tapetprover, kabelvindor och plaströr till häftpistoler, kakelplattor och 200 amaryllisar.
– Vi har även fått möbler, och mycket material från återvinningsstationen. Vi har lyckats skapa väldigt många kontakter, säger Helene Saetre och påpekar samtidigt att de självklart kontrollerar att allt de får är hållbart och inte innehåller något som är giftigt eller farligt på andra sätt.
Helene Saetre berättar att hennes förskolor alltid haft en tillåtande attityd när det kommer till barnens skapande, och att de alltid har material tillgängligt.
Emila Bisanovic, kundansvarig på Helsingborgshem, Ann Anderholm, förskollärare och ateljérista, och Helene Saetre, rektor på Drottninghögs förskolor. Foto: Christian Hersborn
– Vi har grön flagg på våra förskolor och har arbetat länge med hållbar utveckling. Vi jobbar även mycket med våra lärmiljöer, och har många studiebesök. Våra pedagoger brukar vara ute i landet och föreläsa om våra läromiljöer. Jag tror faktiskt att vi har lyckats göra oss ett namn, och vi har flera tusen följare på vårt Instagram-konto, berättar Helene Saetre med stolthet i rösten.
Barnens bästa är och har alltid varit i fokus för Helene Saetre, och hon är också angelägen om att få ”alla med på tåget”. När Återskaparglädjen var på gång involverades all personal.
– Jag har alltid varit väldigt tydlig med vart vi är på väg och satsat mycket på kompetensutveckling. Så har vi gjort nu också, i höstas åkte vi tillsammans på studiebesök till två kreativa centra och alla har nu en bild av vad detta ska vara och de tycker att det är viktigt, säger Helene Saetre och poängterar att det är betydligt större chans att lyckas när man gör saker tillsammans än att en enstaka medarbetare skickas i väg och sedan ska förmedla entusiasmen till de övriga.
Helene Saetre hoppas att Återskaparglädjen ska bli en sådan succé att de får fortsätta verksamheten även när det hyresfria året har passerat.
– Min dröm är att det ska bli ett slags Remida som man har i Italien. Att vi har ett stort förråd dit förskolor kan komma och hämta det de vill ha. Då skulle vi kunna samarbeta med Rekrytera, som verkar här i området med att ordna jobb. Och då kanske de som arbetstränar kunde sortera material, och sedan kunde vi även involvera andra vuxna och föräldrar … Ja, det vore den ultimata drömmen, säger hon.
Något annat som kan få Återskaparglädjen att leva vidare är Helsingborgs ambition att bli den mest innovativa staden. För att uppnå målet kommer Helsingborg bland annat att arrangera en bomässa år 2022 där två områden ska vara i fokus, varav just Drottninghög är det ena.
– Vad passar då bättre än att ha Återskaparglädjen kvar med alla våra innovativa barn?
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”