Dansmetoden som skapar lugn i barngruppen

Dans har blivit ett återkommande inslag på förskolorna i Huddinge kommun.

Sara Johansson och hennes kollegor på Kollektivkompaniet (KolKo) har utbildat personalen i metoden ”Dansakänsla”.

Syften är att främja känsloutvecklingen, stärka lyssnandet på kroppens signaler och sätta ord på sina känslor.

– Ofta saknar vi steget innan när vi talar om känslor, det vill säga hur det känns i kroppen. Vi frågar hur barnen mår, eller säger till och med själva hur de mår, till exempel ”jag ser att du är ledsen”. I den här dansmetoden fokuserar vi på känslor inåt i kroppen, på kroppssensationer, säger Sara Johansson.

Får lättare att förklara hur de mår

Utvärderingen från personalen om metoden visar omdömen som lugnare barngrupper, barnen får fler sätt att förklara hur de mår och de kan koppla känslor till hur kroppen känns.

– Pedagogerna säger att dansen även har lugnat dem. Jag blir lugnare, mer saklig och roligare är ett exempel. Målet är att den här dansen ska implementeras i förskolans vardag. Alla barn ska få möta den här kreativa kravlösa dansen en gång i veckan. Några förskolor gör det oftare, säger Sara Johansson.

Läraren i förskolan Michaela Åman Svensson leder dansstunderna på Solrosens förskola i Huddinge.

– Dansen ger jättemycket. Det lugn som vi har fått i barngruppen har jag aldrig upplevt tidigare. Jag kommer inte att släppa den här dansmetoden. Empatin mellan barnen har blivit bättre. De lär sig inte bara att förstå sina egna känslor utan även kompisarnas känslor. De blir bättre på att utrycka sig om vad som till exempel gör dem ledsna, säger Michaela Åman Svensson.

Fokuserar på hur det känns i kroppen

Dansövningarna fokuserar på kroppssensationerna tung och lätt, spänd och avspänd, snabb och långsam. Inspiration fås av leken och av musiken, som är skriven av Ester Ideskog.

– När vi jobbar med tung är det ett troll som vi utforskar. Hur rör sig trollet och hur känns det i kroppen när man dansar på olika sätt? Spänd är en robot, förklarar kursledaren Sara Johansson. 

Personalen på Solrosens förskola påbörjade dansutbildningen för ungefär ett år sedan. De ska nu börja med dansen i tvärgrupper mellan avdelningarna.

– Vi ska dansa två gånger i veckan och sedan kanske vi utökar tillfällena. Barnen älskar verkligen det här. I början var några barn lite avvaktande, men kom sedan med i dansen. Vi har använt dansmetoden för barn mellan tre till sex år, men planen är att vi snart ska ta med de yngsta barnen, säger Michaela Åman Svensson.

Utforskande snarare än att lära sig steg

Ett värde är att dansen är kravlös.

– Man behöver inte memorera något eller kunna olika steg utan den här dansmetoden är utforskande. Det handlar inte om hur det ser ut utan hur det känns. Min uppfattning är att det ofta saknas verktyg att leda barn i kreativ dans och att den dans som verkar vara mer förekommande i förskolan är exempelvis dans via skärm eller fri discodans, berättar Sara Johansson. 

Hon betonar att lärare i förskola och barnskötare får verktyg att leda dansen medvetet. Kursen inleds med en workshop där lärare i förskola, barnskötare och rektorer har deltagit. Träffen innehåller både dans och en föreläsning av psykologen Susanna Lundström. Därefter ges olika övningar under sex månader med digital handledning via Zoom.

På Solrosens förskola i Huddinge har dansen även bidragit till skapande verksamhet i ateljén.

– När vi dansade tung så tillverkade vi sedan stentroll. Dansen har genomsyrat andra verksamheter, säger Michaela Åman Svensson.

Hjälper att reglera känslor

Kursledarna i KolKo är utbildade lärare. De har utvecklat metoden tillsammans med psykologen Susanna Lundström, som även föreläser i kursen om barns känslomässiga utveckling, känsloreglering och lek. Hon har jobbat inom förskola och BUP i 15 år med barns känsloreglering och sociala färdigheter.

– En styrka med ”Dansakänsla” är kombinationen av utvecklingspsykologisk teoretisk kunskap och praktik med roliga dansövningar. Det är viktigt för barn att få stöd i sin känsloreglering så tidigt som möjligt. Känsloreglering handlar om att förstå vad man behöver och att hitta sätt att möta behoven, säger Susanna Lundström.

Genom att arbeta med olika tillstånd i kroppen, kroppssensationer, kan en tilltro till kroppen skapas och det kan bli lättare att tolka och förstå vad man behöver i olika situationer, betonar Susanna Lundström.

Kan förebygga utåtagerande beteende

Hon har arbetat i flera förskolor som behöver råd kring utåtagerande barn.

– Många barn har svårt att uppräcka stresspåslag i tid och lärarna behöver se signalerna i tid för att kunna förebygga att det till exempel kommer en smocka från någon. Förskolan jobbar systematiskt med barnens språkliga utveckling, men det är också viktigt att på ett motsvarande sätt arbeta med de sociala och känslomässiga färdigheterna.

Dansmetoden sprids till fler

De flesta barn som nu deltar i ”Dansakänsla” är mellan tre och fem år. Men det förkommer även att tvååringar är med.

Danskursen för lärare i förskola och barnskötare i Huddinge startade förra våren och ska pågå även under 2026. Totalt kommer drygt 700 anställda att ha gått kursen.

Intresset för metoden har även spritt sig.

– Flera förskolor har hört av sig och visat intresse. Vi ska ge kursen i Örebro och Uppsala och för Scandinavian School i San Francisco där den blir digital, säger Sara Johansson.

LÄS ÄVEN:

Här får förskollärare universitetskurs i dans

De satsar på dans när förskolan blir skärmfri

Dans är livsviktigt – men improvisera inte, styr upp!

Forskaren: Förskolan behöver en ny läroplan – med färre mål

Lyssna på Förskolan här!