Arbetslaget som är experter på musik med de yngsta

Anna Nilsson, Maria Ek och Sofie Tubbin. Foto: Anna Hållams
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

På Öxnehaga förskolor i Jönkö­ ping används sång och musik i språkinlärningen. En avdelning har både en musikpedagog och en operasångerska!

På vilket sätt hjälper sången barnen med språket?

– De flesta av barnen i hela vårt om­råde har andra modersmål än svenska, säger Sofie Tubbin, musikpedagog på avdelningen Dungen.

– Många barn börjar prata via sången, även de allra yngsta och barn med språkstörningar. När det kommer nyanlända barn till gruppen har jag märkt hur de första gången ofta bara tit­tar med stora ögon när vi sjunger, men redan nästa gång försöker sjunga med. Även om de inte förstår innebörden så sätter sig ord, meningsbyggnad och uttal i minnet.

Berätta om arbetet på er avdelning!

– Vi börjar alltid dagen med sång, och minst en dag i veckan spelar vi rytminstrument, vilket jag också tror främjar språket. Vi kopplar också musiken till annat skapande som rörelser, berät­tande och skapande. Vi har arbetat på många olika sätt: lyssnat, dramatiserat, dansat, hört berättelser, skapat egna berättelser och målat till musikstycken som ”Humlans flykt” av Rimskij­-Korsakov, Vivaldis ”Våren” och Griegs ”I Bergakungens sal”. Att lyssna på musi­ken gör barnen medvetna om de olika ljuden, som i sig är språkutvecklande. Min kollega Anna är operasångerska i grunden och när hon sträcker på sig och artikulerar när hon sjunger gör barnen likadant. De lär sig omedvetet om mag­stöd och andning.

– Förra året handlade vårt projekt om katter och då lyssnade vi mycket på ”Kattduetten” av Rossini, där de ”mjauar” sången – barnen gillade den jättemycket och bad att få höra den om och om igen. Det är Anna som hjälper oss att upptäcka den där världen.

– Det är häftigt med den gemensam­ma sången. Även de som är blyga eller vanligtvis inte pratar mycket är med i sången och experimenterar med sina röster. De vågar mer när de är i grupp.

Och så har ni spelat in en egen skiva?

– Ja, förra året fick vi möjlighet att spela in elva sånger som jag och barnen har skrivit. Uppdraget kom från kom­munen, som fick pengar för språkutvecklande åtgärder från Skolverket.

– Alla femåringar på vår förskola fick vara med och sjunga på fem av sång­erna. Producenten för albumet kom ut med mikrofoner till förskolan och spe­lade in, det var en upplevelse både för barnen och för oss. På flera av sångerna sjunger vi även på barnens modersmål. Vi har bytt ut vissa ord, bland annat räknar vi till fem och säger hej på olika språk. Vi har även tagit hjälp av barnens familjer för uttalet, vilket har skapat fina relationer. Vi blandar språk på fyra av de elva sångerna, varav en handlar om språkljud. Nu är det naturligt för barnen att fråga varandra ”Vad heter smör på ditt språk?” och liknande.

Hur har ni det i arbetslaget?

– Vi är ganska olika som personer men har väldigt roligt och en öppen kommunikation. Vi har gått igenom både sorg och glädje tillsammans, vilket har svetsat ihop oss. Vi har också samma förhållningssätt i hur vi är mot barnen. Anna och jag är idésprutor och Mia är en lugn, stabil och trygg person som alltid är positivt inställd till alla våra upptåg. Sedan har vi timvikarien Sana, som pratar arabiska – det har betytt mycket för oss, både i föräldrakontakterna och som hjälp med uttal och språkljud i sångerna.

LÄS ÄVEN

Barnen blev fågelskådare – så gjorde vi

Fråga facket: Är det vårt jobb att beställa tvål och toapapper?

Konsten att ta barns bilder på allvar

Lyssna på Förskolan här!