Konsten att ta barns bilder på allvar

Ställ öppna frågor när du pratar med barn om deras bilder. Illustration: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Det behövs mer forskning om hur barn tolkar sin omvärld i bilder, anser professor emerita Karin Aronsson, som är aktuell med en bok i ämnet: Att läsa barns bilder.

Karin Aronsson anser att barns sätt att uttrycka sig i bild är ett förbisett forskningsfält. Åtskillig forskning utgår främst från barns verbala språk, inte från hur de förmedlar omvärlden rent visuellt. Fokus har även legat på bildskapande kopplat till intelligens och brister i barns skapande. Exempelvis förmågan att gestalta avstånd och djup. Karin Aronsson menar att vi kan få ett rikare barnperspektiv genom att studera barns teckningar.

Slagkraftig blick på omvärlden 

Barn berättar vad de ”vet” i bild, snarare än vad de ser. Ett begrepp som tas upp i boken är ”röntgenbilder”. Exempelvis en teckning av ett hus utan fasad, där man ser rakt in i rummen där olika aktiviteter pågår. Här handlar berättelsen om vad som händer i huset, inte om att teckna ett hus på ett så korrekt sätt som möjligt. Enligt Karin Aronsson visar det på barnets slagkraftiga sätt att berätta något, snarare än något barnsligt och förenklat. Med andra ord blir barns bilder tidigt ett sätt för dem att tolka sin omvärld.

Att förstå värdet i barns bilder

Vuxnas analyser av barns bilder utgår ofta från barnets svar på frågor från de vuxna, inte de frågor som barnet själv ställer och vad de vill berätta. För att förstå barns bilder bör man mötas kring bilden och gärna få barnet att berätta om sin bild på ett mer öppet sätt, i stället för att ställa ledande frågor. Först då kan man förstå värdet i barns bilder. Och här har läraren en viktig roll, menar Karin Aronsson. 

Hämmas när de blir mer medvetna

Karin Aronsson betonar likheterna mellan barns och konstnärers bildskapande. För dem är skapande ofta ett poetiskt och lekfullt sätt att utforska världen. De ställer frågor och ser saker ur nya perspektiv. Men tyvärr är det vanligt att barn hämmas när de blir mer medvetna om att deras bilder inte ser ut som realistiska avbildningar. En metod som kan bidra till att bevara bildskaparglädjen kan vara att introducera nya tekniker och mer mångtydiga sätt att uttrycka sig.

Karin Aronsson är professor emerita i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och aktuell med boken ”Att läsa barns bilder”. Hennes forskning handlar om socialt samspel, bild och dialoger.