Allvarliga kritiken: Förskolorna lämnas utan tillsyn

Tillsynen av förskolorna fungerar inte och måste göras om, skriver Riksrevisionen efter att ha granskat regeringens och skolmyndigheternas arbete för att främja en likvärdig förskola.

– Skolinspektionen måste se till att förskolan omfattas av granskning i mycket större utsträckning än den gör idag, säger Tove Ahlsten, projektledare på Riksrevisionen och ansvarig för granskningen.

Tillsynsansvaret delas mellan Skolinspektionen och kommunerna, som har ansvar för tillståndsprövning och tillsyn av fristående förskolor.

– Här ser vi att kommunerna har olika förutsättningar att utöva en bra tillståndsprövning och tillsyn. Därmed finns en risk för att brister i verksamheten inte upptäcks. Tillsynen kan bli väldigt olika beroende på vilken kompetens kommunen har.

Föreslår att Skolinspektionen tar över

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor, även på verksamhetsnivå.

– Vi pekar på två olika vägar. Den ena är att Skolinspektionen ensam får ansvar för tillsynen av alla förskolor. Den andra är att man utökar stödet till kommunerna att utföra tillståndsprövning och tillsyn, säger Tove Ahlsten.

Under pandemin stoppade Skolinspektionen i stort sett all regelbunden tillsyn, då det blev svårt att åka ut till verksamheterna. Ett annat skäl till stoppet var en dom i högsta förvaltningsdomstolen som hindrade inspektionen att förena förelägganden med viten när myndigheten upptäckte brister i det systematiska kvalitetsarbetet. 

– Domen gjorde det svårt för Skolinspektionen att fortsätta bedriva sin tillsyn på det sätt den hade gjort tidigare. Det ledde till att den tog fram en ny tillsynsform där förskolan ännu inte omfattats.

Kvaliteten granskas inte heller

Samtidigt har förskolorna i väldigt liten utsträckning blivit föremål för kvalitetsgranskningar, som är Skolinspektionens andra verktyg.

– Sammantaget har det här gjort att förskolan i praktiken inte har granskats under de senaste fem åren.

Riksrevisionen har också tittat på Skolverkets stöd i form av insatser för kompetensutveckling och fortbildning.

– Skolverket arbetar inte tillräckligt effektivt för att nå ut med sitt stöd och möta de behov som finns i förskolan. Framför allt har myndigheten svårt att nå små enskilda huvudmän. De tar del av stödet i mycket lägre utsträckning än kommunala huvudmän, säger Tove Ahlsten.

Är det också skillnad mellan små och stora kommuner?

– Det kan det vara. Det kan handla om att små kommuner inte har samma möjlighet att avsätta tid för kompetensutveckling på grund av för lite personal. Vi har också sett att Skolverket för vissa insatser satt upp deltagarkrav som kan vara svåra att leva upp till.

Förskolan är den näst största skolformen med över 500 000 inskrivna barn, och kostar årligen över 90 miljarder kronor. Att förskolan kan möta barns olika förutsättningar och behov är avgörande för barnens fortsatta utveckling och lärande, understryker Riksrevisionen. 

– Staten har ett stort ansvar för att verka för likvärdighet mellan förskolor. Det statliga stödet ska bidra till en förskola av hög kvalitet, men också att det finns en fungerande uppföljning och tillsyn så att brister åtgärdas, säger Tove Ahlsten.

LÄS OCKSÅ:

Sveriges Lärares krav: Högst tre barn per anställd i småbarnsgrupperna

Nya siffror på barngrupper: Här är de värsta kommunerna

Hennes utredning kan ge maxtak på barngrupper

Regeringen vill se maxtak för barngrupperna i förskolan

Debatt: Bedömning behövs för en likvärdig förskola

Förskollärarnas larm: Vi klarar inte tillsynen av barnen

Lyssna på Förskolan här: