Sebastian, Rebecca Bergdahl, Alexander, Matilda och Johanna Larsson är överens om att det är viktigt att barnen är delaktiga i valet av böcker.
Till startsidan
Alexander och Matilda lyssnar noga på Johanna Larsson som läser ”Mina första bondgårdsdjur”. Jungfrustigens förskola i Mölndal är litteraturcertifierad.
Läsning I Mölndal söder om Göteborg finns det 22 litteraturprofilerade förskolor. Sagan och det lekfulla lärandet är poängen. Böckerna och berättelserna är alltid närvarande.
Sebastian, Matilda och Alexander sitter på en stor rund matta på golvet. Framför dem har Johanna Larsson boken ”Mina första bondgårdsdjur” uppslagen och lutad mot sina knän, med bilderna riktade mot publiken.
”Välkommen till Äpplarum, det är en bondgård som heter Äpplarum.”
Johanna och hennes förskollärarkollega Rebecca Bergdahl bokpromenerar tillsammans med barnen. Det innebär att de samtalar om vad de ser på bilderna. De diskuterar och filosoferar. De pratar om katter och traktorer.
Matilda pekar på en bild och säger att det är en fluga och Johanna tittar närmare och konstaterar att det nog är en geting eller ett bi.
”Och vad är det som är på taket?” undrar Johanna Larsson och Matilda replikerar reptilsnabbt att det är en katt och flikar in att ”Johanna älskar katt”. Men i själva verket tycker Johanna inte om katter och Rebecca Bergdahl poängterar att alla är olika, till exempel när det handlar om att föredra hundar eller katter.
De pratar bebisgrisar, linderödssvin, gotlandskaniner, kuckeliku-tuppar och att de på förskolan inte får äta ägg på grund av att någon är allergisk.
Sebastian, Rebecca Bergdahl, Alexander, Matilda och Johanna Larsson är överens om att det är viktigt att barnen är delaktiga i valet av böcker.
Här på Jungfrustigens förskola i Mölndal, på avdelningen Måsen, finns böcker och deras möjligheter med i det dagliga arbetet. Det är en diplomerad litteraturförskola som precis har gått igenom den omdiplomering som görs vartannat år inom Mölndals stad. Det handlar om en pedagogisk idé med tre ben där miljön, sagan och ett systematiskt kvalitetsarbete samspelar.
Både Rebecca Bergdahl och Johanna har arbetat länge på Jungfrustigens förskola, fjorton respektive nio år. Förskolan började med sin litteraturprofilprocess 2012. Då gjorde Johanna sin VFU här och har precis som Rebecca varit med och jobbat fram det arbetssätt som man har i dag.
– När jag kom tillbaka från min VFU och talade med studenter som hade varit på andra förskolor så märkte jag skillnaderna. Som att det finns böcker överallt här. Jag tänkte på hur böckerna används, på hur man läser och hur mycket man pratar om det, liksom att vi pratar om när vi läser. De diskussionerna fördes nog inte på de andra förskolorna, säger Johanna Larsson.
”Vad är det där?” Matilda och Sebastian lever sig in i läsningen.
– Det var så vi började. Vi behövde diskutera hur och när, men också var vi läser. Hur är läsmiljön? Att det ska finnas böcker i alla våra miljöer, det har vi arbetat för länge. Det kan också röra sig om böcker i olika genrer. Recept, fakta, skönlitteratur, det som intresserar barnen, förklarar Rebecca Bergdahl och lägger till att det även är viktigt med olika nivåer, böcker såväl för de allra yngsta som för de barn som är på väg till förskoleklass.
De understryker vikten av att böcker ska vara tillgängliga hela dagen. Alla barn ska kunna sätta sig och läsa eller bläddra eller bli lästa för. De båda förskollärarna berättar att de arbetar med årslånga temasagor där personalen är med och röstar fram den bok som ska finnas med under den kommande hösten och våren. Det är en lång process där det till slut står mellan tre böcker som valts ut av en utvecklingsgrupp. Ett antal kriterier spelar in. Som fantasi och föreställningsförmåga. Kan barnen gå in och hitta en annan lekvärld i böckerna? Vilket språk är det i böckerna? Vilka karaktärer finns och vad förmedlar de?
– Det finns många bra barnböcker men för att man ska jobba med en bok i ett helt år så krävs det ännu mer. Det får inte bli så att vi känner i oktober att vi inte kan få ut mer av boken. Biblioteket i Mölndal har en betydelsefull roll men personalen är också väldigt engagerad, liksom andra förskolor i Mölndal som kommer med tips, säger Johanna Larsson.
Rebecca Bergdahl och Johanna Larsson på Jungfrustigens förskola i Mölndal brinner för läsning.
Just nu och fram till sommaren, är det Tant sol av Lotta Geffenblad. Så det är många solar runt om på förskolan, i olika tappningar. Johanna Larsson fnissar lite när hon suckar över de många mulna dagarna den gångna vintern. Tant Sol har ofta valt att inte visa sig.
– Det är en bok som följer årstiderna så det var ganska tydligt för oss hur vi skulle kunna jobba med den i barngruppen, eller i de fjorton olika barngrupperna. Vi har även pratat om odling, solenergi och miljö. Bilderna är också väldigt inspirerande, mycket detaljerade, förklarar Rebecca Bergdahl.
Bosgårdens förskolor är uppdelade i olika hus, med fjorton olika grupper. Jungfrustigens förskola är ett hus, Torallastigens förskola är ett och Hagåkers förskola ett hus. Ett av husen använder sig av en så kallad Dramaten som de rullar runt. På den finns en tuta som används för att signalera att nu kommer minsann bokvagnen. En gång i månaden kommer bokbussen som utgår från stadsbiblioteket som ligger i Mölndals centrum några kilometer bort. Bokbussen kommer till alla litteraturprofilerade förskolor i staden, som ligger alldeles söder om Göteborg.
– Då tar vi med oss några barn och lånar några böcker. I måndags var jag där med ett barn som direkt hittade en bok som fanns hemma. Det är också ett bra tillfälle att prata om böcker, om hur boken är uppbyggd, om författaren, bokens titel och skrift- och bildspråket som finns i böckerna, menar Rebecca Bergdahl.
Sebastian, Alexander och Matilda går på en legitimerad litteraturförskola och är därför vana vid att mycket här handlar om böcker och läsning.
Att barnen är delaktiga i valet av böcker är också viktigt, men det måste finnas ett vuxet öga med i den slutgiltiga urvalsprocessen.
– Böckerna förmedlar så mycket. Ett barn i går valde ut en bok som handlade om figurer som var fula och om du duschar så blir du fin. Fult och fint stod i centrum men vi väljer böcker som inte värderar utseende på det sättet. Vi har också en hbtqi-certifiering som går hand i hand med vårt litteraturfokus. Vi tänker på vad böckerna förmedlar, vilka normer som finns och på att inkludera alla, säger Rebecca Bergdahl.
Många diskussioner har passerat revy, om läsning eller ej av gamla klassiska sagor. Är det samtycke om någon får en kyss när hen sover?
– Så kan det också vara, att vissa böcker har vi kvar på förskolan men de är inte tillgängliga för barnen. Där behöver vi vara med och stötta barnen i våra boksamtal. Det är viktigt att prata om vad boken handlar om, förklarar Johanna Larsson.
Rebecca Bergdahl funderar en stund och säger sedan att alla i personalen är läsande förebilder, språkande förebilder, för både kollegor och barn.
– Det är så betydelsefullt att vi observerar varandra, att vi tar intryck av hur andra jobbar och att vi diskuterar hur vi tänker och hur vi gör. Vi måste vara öppna för förändring.
LÄS OCKSÅ:
Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskolan
Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan
Forskare ser risker med digital högläsning i förskolan
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.