Sebastian, Rebecca Bergdahl, Alexander, Matilda och Johanna Larsson är överens om att det är viktigt att barnen är delaktiga i valet av böcker.
Till startsidan
Alexander och Matilda lyssnar noga på Johanna Larsson som läser ”Mina första bondgårdsdjur”. Jungfrustigens förskola i Mölndal är litteraturcertifierad.
Läsning I Mölndal söder om Göteborg finns det 22 litteraturprofilerade förskolor. Sagan och det lekfulla lärandet är poängen. Böckerna och berättelserna är alltid närvarande.
Sebastian, Matilda och Alexander sitter på en stor rund matta på golvet. Framför dem har Johanna Larsson boken ”Mina första bondgårdsdjur” uppslagen och lutad mot sina knän, med bilderna riktade mot publiken.
”Välkommen till Äpplarum, det är en bondgård som heter Äpplarum.”
Johanna och hennes förskollärarkollega Rebecca Bergdahl bokpromenerar tillsammans med barnen. Det innebär att de samtalar om vad de ser på bilderna. De diskuterar och filosoferar. De pratar om katter och traktorer.
Matilda pekar på en bild och säger att det är en fluga och Johanna tittar närmare och konstaterar att det nog är en geting eller ett bi.
”Och vad är det som är på taket?” undrar Johanna Larsson och Matilda replikerar reptilsnabbt att det är en katt och flikar in att ”Johanna älskar katt”. Men i själva verket tycker Johanna inte om katter och Rebecca Bergdahl poängterar att alla är olika, till exempel när det handlar om att föredra hundar eller katter.
De pratar bebisgrisar, linderödssvin, gotlandskaniner, kuckeliku-tuppar och att de på förskolan inte får äta ägg på grund av att någon är allergisk.
Sebastian, Rebecca Bergdahl, Alexander, Matilda och Johanna Larsson är överens om att det är viktigt att barnen är delaktiga i valet av böcker.
Här på Jungfrustigens förskola i Mölndal, på avdelningen Måsen, finns böcker och deras möjligheter med i det dagliga arbetet. Det är en diplomerad litteraturförskola som precis har gått igenom den omdiplomering som görs vartannat år inom Mölndals stad. Det handlar om en pedagogisk idé med tre ben där miljön, sagan och ett systematiskt kvalitetsarbete samspelar.
Både Rebecca Bergdahl och Johanna har arbetat länge på Jungfrustigens förskola, fjorton respektive nio år. Förskolan började med sin litteraturprofilprocess 2012. Då gjorde Johanna sin VFU här och har precis som Rebecca varit med och jobbat fram det arbetssätt som man har i dag.
– När jag kom tillbaka från min VFU och talade med studenter som hade varit på andra förskolor så märkte jag skillnaderna. Som att det finns böcker överallt här. Jag tänkte på hur böckerna används, på hur man läser och hur mycket man pratar om det, liksom att vi pratar om när vi läser. De diskussionerna fördes nog inte på de andra förskolorna, säger Johanna Larsson.
”Vad är det där?” Matilda och Sebastian lever sig in i läsningen.
– Det var så vi började. Vi behövde diskutera hur och när, men också var vi läser. Hur är läsmiljön? Att det ska finnas böcker i alla våra miljöer, det har vi arbetat för länge. Det kan också röra sig om böcker i olika genrer. Recept, fakta, skönlitteratur, det som intresserar barnen, förklarar Rebecca Bergdahl och lägger till att det även är viktigt med olika nivåer, böcker såväl för de allra yngsta som för de barn som är på väg till förskoleklass.
De understryker vikten av att böcker ska vara tillgängliga hela dagen. Alla barn ska kunna sätta sig och läsa eller bläddra eller bli lästa för. De båda förskollärarna berättar att de arbetar med årslånga temasagor där personalen är med och röstar fram den bok som ska finnas med under den kommande hösten och våren. Det är en lång process där det till slut står mellan tre böcker som valts ut av en utvecklingsgrupp. Ett antal kriterier spelar in. Som fantasi och föreställningsförmåga. Kan barnen gå in och hitta en annan lekvärld i böckerna? Vilket språk är det i böckerna? Vilka karaktärer finns och vad förmedlar de?
– Det finns många bra barnböcker men för att man ska jobba med en bok i ett helt år så krävs det ännu mer. Det får inte bli så att vi känner i oktober att vi inte kan få ut mer av boken. Biblioteket i Mölndal har en betydelsefull roll men personalen är också väldigt engagerad, liksom andra förskolor i Mölndal som kommer med tips, säger Johanna Larsson.
Rebecca Bergdahl och Johanna Larsson på Jungfrustigens förskola i Mölndal brinner för läsning.
Just nu och fram till sommaren, är det Tant sol av Lotta Geffenblad. Så det är många solar runt om på förskolan, i olika tappningar. Johanna Larsson fnissar lite när hon suckar över de många mulna dagarna den gångna vintern. Tant Sol har ofta valt att inte visa sig.
– Det är en bok som följer årstiderna så det var ganska tydligt för oss hur vi skulle kunna jobba med den i barngruppen, eller i de fjorton olika barngrupperna. Vi har även pratat om odling, solenergi och miljö. Bilderna är också väldigt inspirerande, mycket detaljerade, förklarar Rebecca Bergdahl.
Bosgårdens förskolor är uppdelade i olika hus, med fjorton olika grupper. Jungfrustigens förskola är ett hus, Torallastigens förskola är ett och Hagåkers förskola ett hus. Ett av husen använder sig av en så kallad Dramaten som de rullar runt. På den finns en tuta som används för att signalera att nu kommer minsann bokvagnen. En gång i månaden kommer bokbussen som utgår från stadsbiblioteket som ligger i Mölndals centrum några kilometer bort. Bokbussen kommer till alla litteraturprofilerade förskolor i staden, som ligger alldeles söder om Göteborg.
– Då tar vi med oss några barn och lånar några böcker. I måndags var jag där med ett barn som direkt hittade en bok som fanns hemma. Det är också ett bra tillfälle att prata om böcker, om hur boken är uppbyggd, om författaren, bokens titel och skrift- och bildspråket som finns i böckerna, menar Rebecca Bergdahl.
Sebastian, Alexander och Matilda går på en legitimerad litteraturförskola och är därför vana vid att mycket här handlar om böcker och läsning.
Att barnen är delaktiga i valet av böcker är också viktigt, men det måste finnas ett vuxet öga med i den slutgiltiga urvalsprocessen.
– Böckerna förmedlar så mycket. Ett barn i går valde ut en bok som handlade om figurer som var fula och om du duschar så blir du fin. Fult och fint stod i centrum men vi väljer böcker som inte värderar utseende på det sättet. Vi har också en hbtqi-certifiering som går hand i hand med vårt litteraturfokus. Vi tänker på vad böckerna förmedlar, vilka normer som finns och på att inkludera alla, säger Rebecca Bergdahl.
Många diskussioner har passerat revy, om läsning eller ej av gamla klassiska sagor. Är det samtycke om någon får en kyss när hen sover?
– Så kan det också vara, att vissa böcker har vi kvar på förskolan men de är inte tillgängliga för barnen. Där behöver vi vara med och stötta barnen i våra boksamtal. Det är viktigt att prata om vad boken handlar om, förklarar Johanna Larsson.
Rebecca Bergdahl funderar en stund och säger sedan att alla i personalen är läsande förebilder, språkande förebilder, för både kollegor och barn.
– Det är så betydelsefullt att vi observerar varandra, att vi tar intryck av hur andra jobbar och att vi diskuterar hur vi tänker och hur vi gör. Vi måste vara öppna för förändring.
LÄS OCKSÅ:
Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskolan
Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan
Forskare ser risker med digital högläsning i förskolan
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.