Lilla My (Ulrica Groth) ska strax dela ut årsboken.
Till startsidan
John och Sam vill gärna prata med Ninni (Jennie Wall Wennberg) och berätta allt de känner till om Mumindalen.
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Plötsligt är de där utanför fönstret vid matsalen. Ninni och Lilla My som skyndar fram i regnet. De har klarröda sammetsklänningar, Lilla My med en stor rosa rosett runt halsen och Ninni med den lilla bjällran. Barnen på Anrås förskola i Stora Höga vinkar glatt och strax därpå kommer besökarna in och slår sig ner i den förväntansfulla gruppen som samlats i en halvcirkel på golvet.
Barnen börjar genast fråga om boken som de väl känner till vid det här laget, ”Mumintrollen och den osynliga gästen” av Tove Jansson. Barnen har haft den som följeslagare både under hösten och våren, årsboken från biblioteket som de läst gemensamt och arbetat med på många olika vis. Nu åker Ninni och Lilla My runt till alla förskolor för att dela ut ett alldeles eget exemplar till barnen som ska börja i förskoleklass.
Innan det är dags att dela ut böckerna, som ligger och väntar i den stora korgen, vill Ninni och Lilla My veta vad barnen kommer ihåg av sagan. Det blir snabbt en diskussion om varför Lilla My så ofta blir arg, och varför Ninni egentligen bet Muminpappan i svansen den där gången och är det verkligen sant att hon aldrig hade sett havet tidigare?
– Om jag var osynlig som du Ninni så skulle jag gömma mig i ”gabberoben”, och det här är min nu, säger Vidar och trycker sin nya bok tätt mot bröstet, och ser väldigt nöjd ut.
Lilla My (Ulrica Groth) ska strax dela ut årsboken.
Barnen passar också på att visa Ninni och Lilla My ett kollage på väggen bestående av teckningar där kittlar fyllts med saker barnen tycker om och blir glada av – deras egna varianter av den huskur som Muminmamman kokade ihop till Ninni för att hon skulle bli synlig igen.
Kittlarna är fyllda med urklipp från reklamblad och tidningar. Det som ser ut att glädja barnen mest är leksaker, mat och godis.
– Jag blir glad av lego, förklarar Matteo för Ninni och Lilla My.
Det är bibliotekets gåvobok, som delats ut till alla femåringar i kommunen under 20 års tid, som de senaste fem åren har vuxit till det omfattande projektet Årsboken. Både kommunala och fristående förskolor använder årsboken i undervisningen under barnens sista år på förskolan.
Boken delas ut i början av höstterminen tillsammans med en inspirationshandledning för pedagogerna. Sedan kan förskolorna själva bestämma hur de ska ta sig an årets bok. På Anrås förskola startade förskollärarna den första träffen med en stor nyckelknippa och barnen fick spekulera i vart nycklarna kunde leda någonstans. På andra träffen presenterades en brun gammal resväska fylld med olika saker som knöt an till boken de snart skulle börja läsa. Där fanns exempelvis en stor nyckelknippa, Too-Tickis gula regnjacka, Muminmammans handväska och Muminpappans hatt – och en liten bjällra.
– Det här skapade ett intresse hos barnen innan vi ens hade börjat läsa boken, förklarar förskolläraren Malin Wångstedt.
Alla blivande förskoleklassbarn i Stenungsund har jobbat med Muminboken under läsåret.
De har läst boken etappvis sedan i höstas. Varje gång har de projicerat sidorna på väggen så att barnen lätt har kunnat följa med i handlingen.
Vid varje träff har de även haft olika aktiviteter utifrån bokens berättelse, bland annat har barnen fått måla hur de tror att den osynliga gästen ser ut.
– Varje gång var resväskan med, den har haft en central roll. När vi gjorde huskurerna var väskan fylld med saxar, lim, tidningar och reklam som barnen kunde använda. Nu när vi har läst klart har vi uteaktiviteter och pratar om de olika karaktärerna. Nu senast pratade vi om att känna sig osynlig kopplat till hur barnen känner inför skolstarten i höst. Hur man kan göra om någon är ensam och hur man är en bra kompis, förklarar Malin Wångstedt.
Kollegan och barnskötaren Midya Abdalrhman tillägger att årsboken är något även de yngre barnen på förskolan känner till.
– De ser vad de äldre får göra och säger sedan ”nu är det min tur att få en bok”. Det finns en stor förväntan kring det här.
Under förmiddagen på Anrås förskola delar Lilla My och Ninni ut böcker till samtliga barn i äldregruppen, men uppdelat i två grupper för att alla ska kunna komma till tals. Sedan är det dags för dem att ta farväl för den här gången. De ska vidare till nästa förskola. Sammanlagt betar de av tretton kommunala förskolor och åtta fristående under en månad.
Alla barngrupper duon möter har även tillverkat bidrag till en årsboksutställning som snart ska börja ta form på biblioteket inne i Stenungsund. I ett glasformat rum på barnavdelningen ska det även byggas ett Muminhus. Men tills vidare förvaras barnens alla bidrag på hyllorna ute i bokbussgaraget. Där finns bland annat en bok om hur Ninni kan lära sig leka, tavlor med Muminmotiv och en samling svansar med bitmärken – allt skapat av kommunens förskolebarn. Det finns även flera behållare med hopblandade huskurer.
– Men de ska nog inte provsmakas, säger Lilla My som egentligen heter Ulrika Groth och är litteraturpedagog i kommunen.
Elsa, Matteo och Freja har många frågor: ”Är det sant att du aldrig hade sett havet, Ninni?”
Tillsammans med Ninni, det vill säga barnbibliotekarien Jennie Wall Wennberg, ingår hon i den arbetsgrupp som håller i årsboksprojektet, de övriga två i gruppen är förskollärarna Lotta Holmblad och Anna Svedberg.
Lotta Holmblad.
I höstas fick kvartetten ta emot Lärarstiftelsens Stora läspris, och 100 000 kronor, under en ceremoni på Bokmässan.
– Det är första gången förskolan får priset, vi är jätteglada. Det tar tid att implementera ett sådant här projekt, men nu ser vi resultatet. Arbetssättet har landat ute på förskolorna och det finns ett stort engagemang, säger Lotta Holmblad som hoppas att en del av vinstpengarna kan användas till att sprida arbetsmetoden till andra kommuner.
– Att sprida läsglädje och låta barnen ta del av den här magiska världen ger så mycket, tillägger Ulrika Groth.
Barnen på Anrås förskola har tagit adjö av Ninni och Lilla My för den här gången och ger sig ut i regnet för att leka på gården. Men de kommer snart att träffas igen. Varje år avslutas nämligen vårterminen med Skogen runt, en gemensam aktivitet där alla förskolor i kommunen träffas. Numera har även årsboken involverats. I sagoskogen tas barnen emot av sagofeerna, förskollärarna Lotta Holmblad och Anna Svedberg, och de möter även Ninni och Lilla My. Barnen följer sedan en slinga med sex stationer med olika aktiviteter kopplade till årsboken.
– När de kommer tillbaka genom portalen till oss delar vi ut medaljer. Det är jättefint och ett bra avslut för året med årsboken. Vårt arbete ligger dessutom i linje med regeringens beslut om ändringar i förskolans läroplan gällande läsning, att barn ska få lyssna till högläsning, utveckla sitt ordförråd och bli intresserade av att lära sig läsa, säger Lotta Holmblad.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.
Podcast Podden Förskolan skickar en inbjudan till utbildningsministern Simona Mohamsson.
Debatt Jag ber er med makt att tänka en gång till, hjälp oss pedagoger att få bättre förutsättningar – det är allt jag vill, skriver läraren Linnéa Carlström.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att komma ut i arbetslivet som nyexaminerad lärare i förskolan. Vad är viktigt att fokusera på när man är ny på jobbet, hur skiljer sig arbetet på förskolan mot utbildningen och hur handskas man med sin osäkerhet i mötet med nya kollegor, barn och vårdnadshavare?
Krönika Förväntningarna på oss i förskolan är så låga att kommunpolitiker kan gå ut och säga vad vi borde göra. För de vet minsann, för ”när jag var liten då var det sååååååå mysigt med luciatåg”, skriver Eva Lindström.
Krönika Jag hoppas innerligt att det är det vi, både pedagoger och föräldrar, fokuserar på framöver när vi uppmärksammar traditionen, oavsett hur vi väljer att organisera den, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Förskola ”Fantastiskt om föräldrar engagerade sig på samma sätt kring barngrupperna som de gör för lucia.”
Forskning En ny studie pekar på att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan – men de vill få mer tid att prata med personalen vid lämning och hämtning.
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Krönika Lika säkert som att det blir kaos i trafiken när den första snön faller, lika säkert behöver vi varje år läsa om dessa stackars föräldrar som inte får se sina barn leka luciatåg på förskolorna, skriver Eva Lindström.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.