Malmö satsar stort på Läslyftet

När höstterminen startade påbörjade fem förskolor i Kroksbäck i Malmö sin and­ra modul i Läslyftet. Handledaren och förste förskolläraren Livija Grebovic på Hyllievångens förskola berättar att det inte var helt enkelt att välja mellan modulerna, men nästan alla barn på förskolorna har andra modersmål än svenska så valet föll på ”Flera språk i barngruppen”, en modul som enligt Skolverket ”ger förslag på språkutvecklande arbetssätt såsom vikten av att omge barnen med ord och hur genrepedagogiken kan användas i förskolan”.

Arbetet med Läslyftet i Kroks­bäck startade förra året med modulen ”Läsa och berätta”. 70 medarbetare på förskolorna tog sig an materialet under ledning av Livija Grebovic och hennes handledarkollega Ebba Dieden, också förste förskollärare. Resultatet lät inte vänta på sig. Barnens intresse för böcker ökade markant.

– De frågar efter böcker mycket mer nu och de yngsta står ofta där med en bok i handen, drar oss i armen och säger ”läs för mig”, säger Livija Grebovic. Vi märker också hur deras språkutveckling förbättrats jämfört med terminen innan. Dessutom är det inte längre någon som sitter och trampar på böcker eller kastar dem hit och dit. Nu behandlar de litteratur med respekt och det är verkligen jätteroligt att se.

Kollegialt lärande har förekommit tidigare på Kroksbäcks förskolor, bland annat kring den nya läroplanen, men Läslyftet är mycket större och invovlerar alla yrkesgrupper. Samarbetet har varit så uppskattat att pedagogerna besökt varandras förskolor även utanför ramen för själva Läslyftet.

– Pedagogerna berättar om hur lärorikt det är och hur det påverkat deras arbetssätt, men också hur det påverkat lärmiljöerna på förskolorna.

– De har spridit väldigt fina exempel mellan sig, ja det här har verkligen berikat alla våra förskolor.

När det i våras var dags för de sista delarna av första modulen slog pandemin till och ledde till mer utomhusvistelse – även för  Läslyftet-aktiviteterna.

– Pedagogerna har haft lådor med böcker utomhus, pyntat gården med bokstäver och laminerat framsidor på olika barnböcker och hängt upp längs trästaketet. Även många barnsagor har laminerats och satts upp ute, vilket har berikat utemiljön.

Satsningen har också lett till att vårdnadshavarna fått en ökad med­vetenhet om läsningens betydelse. Bland annat efter att de bjöds in till ett möte där arbetet med Läslyftet beskrevs och förskollärarna betonade vikten av högläsning.

– De var så intresserade och helt häpna över att det har så stor betydelse att tala modersmålet hemma och att det är så viktigt att läsa för barnen. Har man ett starkt modersmål kommer svenskan lättare. Vi betonade också att det är viktigt att låna hem böcker men att man inte behöver kunna läsa på svenska själv. Det går lika bra att titta på bilderna och berätta.

Samarbetet med vårdnadshavarna och deras ökade medvetenhet har nu lett till att allt fler avdelningar på förskolorona lånar ut böcker och att flera även utökar sina förskolebibliotek.

Föräldrarna blev häpna över att det har så stor betydelse att tala modersmålet hemma.

– Nästan varje avdelning har en liten hörna eller bokhylla i kapprummet med böcker för utlåning, både på svenska och på olika modersmål.

Livija Grebovic poängterar att en god organisation och struktur är en förutsättning för att Läslyftet ska fungera väl. I början hade de träffar på fredagar men nu är det eftermiddagar som gäller, 1,5-timmarspass måndag till torsdag. Livija och Ebba turas om att handleda grupperna, där max två deltagare per gång lämnar ordinarie verksamhet. Detta för att de inte ska behöva lämna kollegor i sticket utan ska kunna fokusera på diskussionerna.

–  Schemat har anpassats med vikarier, och vi ser till att deltagarna har inläsningstid utanför den ordinarie reflektionstiden.

Livija Grebovic hoppas på fler ­moduler framöver.

– Pedagogerna är eniga om att Läslyftet är väldigt utvecklande, så jag tror att vi kommer att fortsätta. Det finns ju så många spännande moduler kvar.