Särskilt stöd sätts inte alltid in i förskolan – trots att behovet upptäcks
Barngruppens sammansättning är en av faktorerna som avgör om ett barn får särskilt stöd i förskolan, enligt kunskapsöversikten som professor Eva Björck varit med och sammanställt. Foto genrebild: Linnéa Tammerås.
Forskning
En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande, visar en ny kunskapsöversikt.
Men särskilt stöd sätts inte alltid in, även om behovet uppmärksammas av personalen, konstaterar Eva Björck, professor i forskningsmiljön CHILD vid Högskolan i Jönköping och en av rapportförfattarna.
Hur tillgodoser förskollärare enskilda barns behov samtidigt som de ska tillgodose barngruppens behov? För att kunna svara säkert på den och många andra frågor om förskolans verksamhet behövs mer forskning om barns psykiska välbefinnande.
Den slutsatsen drar forskarna Lena Almqvist och Eva Björck i den kunskapsöversikt de sammanställt för det statliga forskningsrådet Forte.
– En mer samlad kunskap behöver bland annat föras vidare till förskollärarutbildningen och personalens fortbildning, säger Eva Björck, professor i specialpedagogik.
Tillsammans med Lena Almqvist, professor i psykologi vid Mälardalens universitet, har hon skrivit rapporten ”Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa”. I den sammanfattar de aktuell forskning på området och redogör också för vilka kunskapsluckor som finns.
Vanligare med stöd till hela gruppen
Att personal uppmärksammar svårigheter leder inte automatiskt till att särskilt stöd sätts in, även när sådant stöd skulle behövas, framhåller de båda forskarna. Delvis handlar det om hur barngruppen på förskolan ser ut.
– Om många barn samtidigt är i behov av särskilt stöd är det vanligare att stöd ges till hela barngruppen än utifrån enskilda barns behov, säger Eva Björck.
Sammanställningen visar att det finns fler studier där man beskriver hur förskolemiljön ser ut och hur man arbetar i barngruppen. Många studier fokuserar på förskollärares lyhördhet för barns behov, men studier som avser att uppmärksamma och tillgodose enskilda barns behov av stöd är inte lika vanliga.
– Den forskning som finns har ofta fokus på hur förskollärarna jobbar och deras perspektiv. Den utgår mer sällan från barns aktiviteter, samspel och engagemang i vardagen. Ett problem är att det är svårt och kostsamt att studera små barn och hur de mår i vardagen då det i stort bygger på observationer av både barn och förskolemiljö.
Efterlyser större fokus på barns psykiska hälsa
Eva Björck påminner om att det i läroplanen står att man ska främja alla barns lärande och utveckling och ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassa verksamheten till alla barn i förskolan.
– Vi behöver utveckla forskningen kring små barns psykiska hälsa och metoder för att studera hur barnen mår och får stöd i förskolans vardag. Även i förskollärarutbildningen behövs ett ökat fokus på barns psykiska hälsa, säger hon.
Att forskning om barn och förskolan är ett komplext område beror också på dess tvärvetenskapliga natur, understryker Eva Björck. Det omfattar flera olika verksamheter som är engagerade i stödet till små barn utöver själva förskolan, bland annat barnhälsovård, barnhabilitering och socialtjänst.
– Det innebär att det krävs samverkan för att forska.
Får sällan särskilt stöd
Kunskapsöversikten visar att barn i Sverige med utländsk bakgrund mer sällan får särskilt stöd för olika typer av svårigheter som personalen har uppmärksammat.
– Studier visar att när man har barn med olika språk och andra svårigheter i samma grupp så kan det vara väldigt svårt att identifiera behov av stöd och arbeta med detta och samtidigt se till hela barngruppens olika behov. Men även i den frågan behöver vi veta mer, säger Eva Björck.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har stöttat arbetet med kunskapsöversikten och ordnade nyligen ett webbinarium där Eva Björck och Lena Almqvist deltog och berättade om sin sammanställning av främst svenska och nordiska, men även internationella forskningsresultat.
Lena Almqvist underströk att psykisk hälsa bör ses som ett flerdimensionellt begrepp, som omfattar både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande.
– När vi pratar om barn med diagnoser eller psykiska symptom som oro och nedstämdhet är det viktigt att poängtera att de samtidigt kan må bra, även om de har den typen av tillstånd, sa Lena Almqvist i ett av sina inlägg under webbinariet.
LÄS ÄVEN
Förskollärare har inifrånkunskap som andra saknar
Förskoleforskarna som sätter erfarenhet före evidens
Motorik viktig för inlärningen
Målstyrda aktiviteter påverkar samspelet med barnen
Lyssna på Förskolan här!
