Barnens tid på förskolan minskade efter krav

Vitsippans förskola ligger i utkanten av Fäladsskogen i skånska Eslöv. Här arbetar förskollärarna Glenn Rydgren och Sofia Sandqvist, Glenn med de yngre barnen och Sofia med de äldre.

De var båda två på plats när regeln om sysselsättningsintyg infördes för 1,5 år sedan. De berättar att det till en början kom många frågor och funderingar från vårdnadshavarna.

– De var inte negativa, de var bara angelägna om att göra rätt, säger Sofia Sandqvist.

Om kravet var en bra eller dålig sak är ingenting de direkt har funderat över, och de berättar att det ju egentligen heller inte blev någon skillnad sedan tidigare.

– Nej, reglerna skulle ju följas även innan bestämmelsen om intygen kom, säger Glenn Rydgren.

Syftet är kvalitet – inte jakt på föräldrar

I Eslöv finns det 24 kommunala förskolor och det var avdelningschefen för förskola, Eva Mellberg, som tillsammans med ledningsgruppen för kommunens förskolor beslutade om införandet av sysselsättningsintyg 2023.

– Vi vill vara noga med att använda skattemedel på det sätt som det är avsett utifrån styrdokumenten, det vill säga omsorg och undervisning för barn när vårdnadshavare är i sysselsättning. Syftet är att ge barnen som ska vara hos oss god kvalitet, inte att jaga föräldrar, vilket vi inte borde behöva om förskolan nyttjas till det den är till för, säger Eva Mellberg.

Intygen som samlas in hanteras enbart av ledningen, och pedagogerna har inga krav på sig att agera om en vårdnadshavare exempelvis ser ut att komma direkt från träningen eller just ha varit och handlat före hämtning.

– Nej, vi ser inte ens deras scheman och kan bara anta att allt stämmer. Vi behöver inte lägga någon tid eller energi på detta, vi har andra uppdrag. Det här har ledningen varit jättetydlig med, säger Glenn Rydgren.

Kravet har gjort det tydligare för vårdnadshavare vad som gäller, menar Sofia Sandqvist.

Just på Vitsippan har de två förskollärarna inte sett så stora skillnader i barnens vistelsetider sedan regeln om intyg tillkom.

– Lite grann, men inte jättemärkbart. Men det finns förskolor i kommunen där det har blivit större skillnader än här. Jag tror också att det blivit ett förtydligande med klarare direktiv för dem som till exempel studerar på halvtid, och vissa har fått justerade tider, säger Sofia Sandqvist.

Eva Mellberg säger att förhoppningen nu är att förskolorna ska kunna känna sig trygga med att barnen som är på förskolan är där för att det finns ett behov som rimmar med lagstiftningen.

– Då kan vi erbjuda en mer kvalitativ utbildning, och en bättre arbetsmiljö för vår personal. För de barn vars vårdnadshavare inte är i behov av omsorg på grund av sysselsättning finns det reglerat att barn har rätt till utbildning och stimulans 15 timmar per vecka. Våra resurser är dessvärre inte av den omfattningen att vi har möjlighet att erbjuda mer omsorg än vad lagen kräver, därav intyg, säger hon. 

Minskat med flera timmar per barn

Kommunens statistik visar att barnens vistelsetider minskar. En jämförelse mellan en oktobervecka i höstas och en marsvecka nu under våren visar att antalet timmar per barn minskat från 27,43 till 24,02, en förändring per barn med mer än 3,5 timmar per vecka. (Se statistik i botten av artikeln.)

– För oss är det viktigaste att barnens schema stämmer överens med deras faktiska vistelsetider, och att dessa stämmer överens med det faktiska behovet. Då kan vi använda våra resurser på bästa sätt, det vill säga ha rätt bemanning när vi har som flest barn, och inte bemanna i barngrupp under tider som är onödiga, säger Eva Mellberg.

I stort har alltså det nya sättet fungerat väl, men till en början höjdes en del kritiska röster. Bland annat uppmärksammades huruvida kommuner egentligen har laglig rätt att begära in intyg.

Juristen: Kommunen har inte rätt att kräva intyg

Eslövs kommun lutar sig på paragrafen i skollagen som handlar om behovet av förskola vid förvärvsarbete eller studier. Men i en artikel i Skånska Dagbladet påpekade Hans-Olof Lindblom, tidigare chefsjurist vid Datainspektionen, att det inte räcker, och att kommuner måste ha laglig grund för allt de gör.

–  Den enskilde föräldern kan endast vara skyldig att svara på en sådan begäran om kommunen getts laglig befogenhet att kräva in uppgifterna. En sådan befogenhet behöver vara uttrycklig. Det räcker inte med ett allmänt hållet mål i en lagstiftning om förskoleverksamhet, hävdade han.

Men Eva Mellberg står fast vid kommunens sätt att tolka det hela. 

– För att kunna göra en bedömning av omsorgsbehovet som vårdnadshavare har behöver vi underlag som styrker detta behov. Hur ska vi annars kunna göra en behovsbedömning? Detta är inget unikt för förskolan utan något som är självklart i andra delar av välfärdssy-stemet. Behov ska styrkas för att man ska få tillgång till exempelvis LSS, hemtjänst, försörjningsstöd och särskilt boende, säger hon.