Förskollärarna vill se hårdare kontroll av föräldrar

Anser du att det är rätt att kräva arbetsintyg för att säkerställa att barnen bara är på förskolan när vårdnadshavare arbetar eller studerar? Så löd frågan i Förskolans undersökning, som tagits fram i samarbete med Sveriges Lärare, och hela 88 procent av förskollärarna svarade ja. Det var däremot bara en mindre andel av dem som ingick i undersökningen som uppgav att de hade sådana krav på sin egen förskola. Men faktum är att flera av landets kommuner antingen är på gång eller redan har infört intygskrav för att kontrollera att ingen ”fuskar” med tiderna.

Sedan hösten 2024 kräver exempelvis Partille kommun arbetstids- eller studieintyg av barnens vårdnadshavare, Uddevalla har haft kravet sedan 2021 och Linköpings kommun meddelade tidigare i våras att de, i ett försöksprojekt i vissa områden, ska begära in sysselsättningsintyg för att säkerställa att vårdnadshavarna verkligen har behov av förskolan den tid de lämnar sina barn där.

Kan säkerställa rätt bemanning

En annan kommun som sedan början av året är i full gång med att samla in intyg och scheman från vårdnadshavare är Fagersta i Västmanland. Enligt Ulrica Junno, som är verksamhetschef för förskolan, är syftet med det hela att man lättare ska kunna säkerställa att det finns rätt bemanning vid rätt tidpunkter och att man därmed kan upprätthålla en hög kvalitet i förskolan. 

– Genom att ha tydliga underlag kan vi planera verksamheten bättre, vilket skapar en trygg och stabil miljö för både barn och personal. Målet är att skapa en rättvis och hållbar förskoleverksamhet med hög kvalitet där vi kan planera för en god arbetsmiljö för personalen och bästa möjliga omsorg för barnen, säger hon. 

Den kommunala statistiken visar att barnens vistelsetid i förskolan i Fagersta har ökat något de senaste åren. Hur mycket den nya regeln om intyg kommer att ändra på det återstår att se.

– Om det blir några förändringar kan vi se det först under hösten, säger Ulrica Junno.

Bättre kvalitet med färre barn

En del vårdnadshavare i Fagersta har under våren uttalat sig i tv och tidningar om att de känner sig misstrodda, men några sådana reaktioner har Helena Larsson, lärare i förskola, inte mött.

– Nej, de flesta är positiva till det här. Några vårdnadshavare oroade sig visserligen över att barnen skulle missa aktiviteter om det blev färre timmar, men de flesta barn går många år på förskolan och hinner med det de ska. Ingen går miste om någon utbildning. Det är snarare vårdnadshavarna som missar tid med sina barn om dessa är på förskolan mer än de behöver, säger hon.

Både Helena Larsson och hennes kollegor tycker att intyg är bra. Sedan kravet infördes har de även märkt skillnad i vistelsegrad. 

– Det är ingen jättestor skillnad, det vill jag poängtera, men några kommer senare på morgonen och går hem tidigare än de gjorde tidigare. Färre barn underlättar vår planering, det blir mer kvalitetstid och ett lugnare tempo, vilket gynnar både barn och pedagoger, säger hon.

Helena Larsson har arbetat som lärare i förskola sedan 1989 och har även varit rektor under många år. Nu arbetar hon åter som lärare, på avdelningen Regndroppen som har 21 barn i åldern 3–5 år och tre heltidsanställda.   

”Barn hade långa dagar även förr”

– Självklart skulle vi vilja ha färre barn, det vore ett önskeläge för både barnen och oss vuxna, säger hon.

Tvärtemot många andra tycker hon däremot inte att barnens vistelsetider har ökat nämnvärt jämfört med förr.

– Jag tycker att barn hade långa dagar även förr, och jag upplever inte att det har förändrats så extremt mycket. Däremot var det nog lite vanligare förr att man gick ner i tid efter föräldraledigheten, säger hon.

Skogsgläntans förskola, där Helena Larsson arbetar, var en av kommunens två pilotförskolor när det nya intygskravet skulle starta. Hon berättar att blanketten som då lämnades ut hade en del brister, något som rättades till när det blev dags för resten av kommunens förskolor att dra i gång samma procedur.

– Men överlag gick det bra och jag hoppas att det kommer att normaliseras, att det går automatiskt att lämna in ändringar om man exempelvis får nytt schema, säger hon.

Även Pia Rizell, andre vice ordförande för Sveriges Lärare, tillika lärare i förskola i Örebro, ser fördelar med arbetsintyg, som att kommuner och huvudmän då bättre kan säkerställa bemanning utifrån behov.

– De flesta är tre personer i ett arbetslag, men med förskolans öppettider är det få timmar då hela arbetslaget är på plats, och det är stor skillnad om man är kvar med 12, 16 eller 18 barn. Stora grupper och få vuxna blir övermäktigt, säger hon.

Intyg måste hanteras av huvudmannen

Pia Rizell påpekar att skollagen är tydlig om när barnen får vara på plats, och om det ska kontrolleras med intyg så är det viktigt att det är huvudmän och arbetsgivare som sköter det.

– Absolut inte personalen närmast barnen, det kan skada relationsbygget. Och hur ska man veta om en vårdnadshavare som kommer till förskolan med påsar i händerna just har handlat eller om de passat på under en rast? säger hon.

Att så många lärare i förskolan ser positivt på arbetsgivarintyg tror Pia Rizell har en annan förklaring än att de vill se strängare kontroll av vårdnadshavarna.

– Om förskolans situation såg annorlunda ut och personalen skulle matcha antalet barn som kommer tidigt och slutar sent, så tror jag inte att våra medlemmar skulle vilja be om intyg i samma utsträckning som undersökningen visar. Jag ser resultatet som ett rop på hjälp, säger hon.

Det som verkligen kan hjälpa förskolan är om Sveriges Lärares krav blir verklighet, påpekar Pia Rizell, nämligen maxtak för barngrupperna, minimibemanning, ökad förskollärartäthet och rimlig tid för planering.

– Vi kommer hela tiden tillbaka till detta, och det är ju inga konstiga krav. Det handlar om att kunna sköta sitt jobb och må bra.