Här vill Sveriges Lärare ha arbetsbeskrivning i förskolan

Alla kringuppgifter, i kombination med ökad administration, skapar stress och ökar arbetsbelastningen, säger läraren i förskolan Anneli Lifbom.

Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem. Det kan handla om att sopa, vika tvätt eller sortera sopor.
– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger läraren i förskolan och skyddsombudet Anneli Lifbom.

Anneli Lifbom är huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Luleå. Hon berättar att allt fler kringuppgifter hamnar på lärarna i förskolan. Det kan handla om att sopa under borden, duka, plocka bäddmadrasser fram och åter vid vila, vika tvätt eller sortera sopor. Mycket tid läggs också på beställningar, scheman och vikarieanskaffning.

De arbetsuppgifterna, i kombination med ökad administration, skapar stress och ökar arbetsbelastningen.

– Det handlar till exempel om dokumentation med lärloggar, information till vårdnadshavare och kvalitetsarbete. Mycket tid går åt till att skriva, vilket gör det stressigare med fler kringuppgifter. Det finns inte nog med tid avsatt till det här och det ingår inte i vår läroplan att städa och plocka, säger Anneli Lifbom, som också påpekar att planeringstiden ofta försvinner när kollegor är sjuka.

”En tydlig arbetsbeskrivning behövs”

Hon anser att det skulle behövas en tydlig arbetsbeskrivning för lärarna i förskolan.

– Det har vi efterlyst och fått önskemål om från våra medlemmar. Vi har tagit upp det med tjänstemännen i våra samverkansgrupper. Det behöver klargöras vad vi ska göra och vad som tillfaller någon annan. Ett problem är dessutom att det inte finns någon annan. 

Ulrika Sellin Levander är ordförande för Sveriges Lärare i Luleå. Hon pekar på att andra yrkesgrupper, exempelvis lokalvårdare och vaktmästare, har arbetsbeskrivningar.

– Eftersom de har det så hamnar många uppgifter som inte ingår där hos förskollärarna med automatik. Det är bekymmersamt och bidrar till ökad arbetsbelastning, säger hon.

För många barn för att städa tillsammans

Något som lärarna i förskolan får höra ibland är att de kan sopa golv och plocka undan tillsammans med barnen.

– Det fungerar bra om vi hade fler vuxna hela dagarna och färre barn i grupperna. Det kan ju ingå i barns lärande. Men nu får vi ta hand om barnen med ena handen och städa med den andra. Vi ska i genomsnitt ha 17 barn i en grupp, men ett problem uppstår när två barn med 15-timmars placering räknas som en placering. Det gör att det blir fler barn i gruppen än vad som är optimalt. Det är ett stort problem för oss och detta framgår även i en enkät bland lärarna i förskolorna, säger Anneli Lifbom.

Uppgifter faller mellan stolarna

Hon berättar att vissa uppgifter i förskolan inte finns tilldelade någon yrkesgrupp.

– Lokalvårdarna får till exempel inte städa över en viss höjd och vaktmästaren får inte hämta bollar på ett tak till exempel. Vi försöker schemalägga kringuppgifterna så gott det går mellan förskollärare och barnskötare.

Anneli Lifbom började som lärare i förskolan 1990 och har jobbat fackligt länge.

– De senaste åren har det blivit mycket högre arbetsbelastning. Det beror på stora barngrupper, för låg personaltäthet och en del ensamarbete. Plus mer administration och kringuppgifter.

LÄS OCKSÅ: 

Sveriges Lärare: Förskollärare ska inte städa

Forskaren: Förskollärare hinner inte vara lärare

Nya siffror på barngrupper: Här är de värsta kommunerna

Regeringen vill se maxtak för barngrupperna i förskolan

Lyssna på Förskolan här: